Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Så lyckas du med förhöret

Johan Eriksson är en av Sveriges mest kända advokater och har lång erfarenhet av förhör. Hans fem käpphästar kan hjälpa dig som chef när du måste reda ut en allvarlig händelse på kontoret.
Petra Rendik Publicerad
Johan Eriksson, en av Sveriges mest kända advokater.
Även en påstådd händelse på jobbet som inte är av brottslig karaktär bör utredas noggrant, menar Johan Eriksson. Foto: Lars Pehrson/SvD/TT.

Stöld, övergrepp, mutor eller spionage. En medarbetare spårar ur på julfesten, en konflikt har uppstått i teamet. Ibland inträffar allvarliga händelser på jobbet. Oavsett om det handlar om ett brott eller en schism är det din skyldighet som chef att reda ut vad som egentligen skett. Advokat Johan Eriksson uppmanar till att tänka på vissa saker inför ett förhörsliknande samtal.

– Syftet är att samla in underlag för att få en bild av vad som påstås ha skett innan du går vidare med polisanmälan eller sätter in andra åtgärder på arbetsplatsen. Detta görs noggrant från början, säger Johan Eriksson.

1. UNDVIK FÖRUTFATTADE MENINGAR

Det har uppstått en konflikt mellan två medarbetare där ena parten har rykte om sig att vara en besvärlig typ. Vem riskerar att bli dömd på förhand?

– Vi tenderar att snabbt bestämma oss för hur det ligger till med saken. När du inhämtar information för en utredning söker du omedvetet bekräftelser som passar in på den egna tesen, säger Johan Eriksson.

Fenomenet kallas ”informationsbias” eller ”bekräftelsebias”. Det innebär att man hittar egna förklaringar till uppgifter som talar för ens egen tes. Eller att man viftar bort dem som oviktiga om de går emot tesen.

Johans Erikssons råd är att hitta metoder under utredningen som påminner dig om att du kan bli påverkad av förutfattade meningar. Bestäm dig inte för snabbt, jobba brett, analysera löpande informationen som kommer in och fastna inte i en enda övertygelse för tidigt, är hans tips.

2. BYGG RELATIONER – HA EN ÖPPEN ATTITYD

När du som chef kallar en medarbetare till ett utredande möte kan vederbörande känna oro. Hen kan vara rädd för att bli avskedad, att råka hänga ut en kollega eller framstå som skyldig fast man inte är det. Det är aldrig en bra utgångspunkt för ett lyckat samtal, anser Johan Eriksson.

– Jag har varit med om när människor kan säga lögner för att man känner sig trängd och snabbt vill ta sig ur en svår situation.

När Johan Eriksson ska förhöra en person försöker han alltid tänka sig in hur hen känner och hur han kan uppfattas.

– Ingen gillar försvarsadvokater, så jag är mån om att ha en lugnande attityd. Många har en bild av att vi ska få den som förhörs att framstå som lögnare. Därför vet jag att den personen är på sin vakt.

Den som kallar till samtalet tjänar på att bygga relationer från första stund. Om medarbetaren ska till våning åtta där hen aldrig satt sin fot, möt upp och åk med i hissen. Tänk på kroppsspråket, den som ska ”förhöras” är troligtvis känslig för alla signaler.

 

3. INTE FÖR MÅNGA NÄRVARANDE

Fundera över hur många personer som ska delta under samtalet – alla bör ha en tydlig roll. Johan Eriksson förespråkar att det helst ska vara så få som möjligt. Han har varit med om när företag vid en utredning kallat in HR, några chefer, advokat och biträdande jurist. Det blir sällan lyckat.

– Det är människor som sitter på något slags makt – tänk på hur det kan upplevas av den som ska svara på frågor.

På samma sätt kan inspelning av mötet, ljud eller bild, ha en hämmande effekt på samtalet. Ta noggranna anteckningar i stället som sammanfattas direkt efter mötet. Sammanfattningen ska alla parter få läsa och godkänna. Men inte i slutet av mötet. Låt det gå en dag eller två.

– De flesta vill bara därifrån när det är över. Risken är att man inte orkar eller vågar säga ifrån om något inte känns bra.

4. VAR VÄNLIG

Det är svårt att ljuga för någon som är vänlig, menar Johan Eriksson.

– Att vara ”likeable” är en extremt bra strategi vid förhörsliknande samtal, säger han och nämner Scharfftekniken som ett exempel.

Hanns Scharff var en tysk förhörsledare under andra världskriget vars uppgift var att förhöra amerikanska piloter som tagits till fånga. Tortyr och trakasserier trodde Hanns Sharff inte på. Hans metod gick i stället ut på att försöka skapa en personlig relation till piloterna. Han tog med dem på en promenad eller bjöd på en öl. Målet var att få fångarna känna förtroende. Det i sin tur skulle få piloterna att prata, vilket de också gjorde. Hans metod kom senare att inspirera förhör främst i USA och Europa.

5. STYR INTE SAMTALET

Inled med att förklara syftet och ställ därefter en öppen fråga. Vid förhörsliknande samtal finns en risk att styra samtalet utifrån den egna tesen.

– Det är viktigt att låta personen berätta från början till slut. Eftersträva den fria berättelsen. Det kan vara frestande att sticka in frågor under tiden, men gör inte det, råder Johan Eriksson.

Lyssna till det som sägs och undvik ledande frågor, utom möjligtvis på slutet när det är dags för en sammanfattning. Då kan det vara läge för kontrollfrågor för att säkerställa att du uppfattat berättelsen korrekt och för att fylla i luckor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Fråga mentorn: ”Hur får jag teamet att våga på nytt?”

Hur får man ett team som tappat geisten att komma igen?
Charlotta Wikström har i 25 år haft ledande befattningar inom marknadsföring och försäljning. Utifrån egna erfarenheter reflekterar hon kring läsarfrågor.
Ola Rennstam Publicerad 2 oktober 2026, kl 06:00
En chef i svart kostym drar fyra medarbetare framåt med en stor pil, mot en färgstark bakgrund.
Hur får man ett team som tappat självförtroendet att våga testa igen? Mentorn Charlotta Wikström ger chefen konkreta råd. Illustration: Dennis Eriksson.

FRÅGA: Jag är chef över en grupp som har gått igenom en tuff period med flera motgångar i verksamheten. Vårt misslyckande har påverkat teamets initiativförmåga och geist, vilket inte är så konstigt.

Men jag upplever att vi har fastnat i en försiktighet där ingen längre bidrar med nya idéer till vår utveckling och vår verksamhet har tappat tempo. Det jag undrar är: Hur ska jag som chef kunna återuppbygga självförtroendet och initiativförmågan i organisationen så att medarbetarna vågar ta nya tag och testa?

Jag inser förstås att jag själv har ett stort ansvar för att gå i bräschen för den utvecklingen – men hur ska jag konkret gå till väga för att lyckas?

MENTORN SVARAR: Det jobbigt när självförtroendet i en grupp sviker och rädslan för att göra fel tar över. Nu ställs ditt ledarskap på prov och här följer några handfasta råd som jag hoppas du har nytta av för att få tillbaka drivet och öka den psykologiska tryggheten som är viktig för att medarbetarna ska våga ta egna initiativ igen.

Börja med en workshop med syftet att lära av misstagen och ladda gruppen med ny energi och trygghet. Din uppgift blir att avdramatisera motgångar, som är en naturlig del i jobbet. Det viktiga är hur man hanterar dem och vad man lär sig för framtiden.

Utvärdera

→ Diskutera vad det är som gått fel och skapa en gemensam bild av läget. → Försök förstå varför det har gått fel. Här är nyckelorden ofta målsättningar, förutsättningar, ansvar och befogenheter, samt hur samarbetet fungerat. Låt alla komma till tals och få redovisa sin syn utan att peka ut några syndabockar. → Summera lärdomar och slutsatser.

Förslag på förbättringar

→ Vilka mindre förbättringar kan gruppen testa de kommande veckorna? Vilka arbetsuppgifter är på agendan och hur kan ni tillsammans förbättra ert arbetssätt? Det är viktigt att ta små steg för att återta självförtroendet och tryggheten.

Återställ fokus framåt – öka den psykologiska tryggheten

→ I denna sista fas är det viktigt att du är extra tydlig med vad gruppen ska uppnå och vad som därmed ska prioriteras.

Det kan behövas mer styrning än vanligt så att ni återtar initiativet och blir drivande och kreativa igen. Förändringarna måste ske i det dagliga arbetet, det räcker förstås inte med en workshop.

Nu måste du som ledare verkligen leda – visa att du tar kalkylerade risker och inte uppfattas som försiktig. Berätta om egna misstag, uppmuntra gruppen att komma med synpunkter, att våga framföra halvfärdiga idéer och att experimentera.

Fokusera på medarbetarnas beteenden och belöna beteenden som visar på lite högre riskvillighet och inte bara resultat. Till exempel någon som vågar ifrågasätta ett beslut eller erkänner att hen faktiskt behöver hjälp. Det är de här faktorerna som skapar psykologisk trygghet i gruppen.

Glöm aldrig bort – att göra misstag ibland är en förutsättning för utveckling!

CHARLOTTA WIKSTRÖM

→ GÖR: Senior advisor på Stardust Consulting.

→ ÅLDER: 68.

→ KÄND FÖR: Har skrivit bästsäljaren Vinnande mentorskap – en praktisk handbok.

→ KARRIÄR: Civilekonom DIHR, 15 år inom SAS-koncernen. Har jobbat på Telia, Comhem och Stockholmsbörsen, samt som HR-direktör på Eniro.

Ledarskap

Fredrik Jerlov: Så lär du dig av dina misstag på jobbet

Alla gör misstag på jobbet, men helst vill vi glömma dem så snabbt som möjligt. Fredrik Jerlov valde att berätta öppet om sina misslyckanden – och upptäckte att människor lyssnade mer.
Petra Rendik Publicerad 18 september 2026, kl 06:00
Fredrik Jerlov intill en illustration av en röd datorknapp med tummen ned-tecken
Fredrik Jerlov har samlat sina erfarenheter av framgångar och misstag efter mer än 40 år som bland annat chef, reklamare och föreläsare. Han anser att människor lär sig först när de stannar upp och undersöker varför något gick fel. Foto: Privat/Colourbox.

När Fredrik Jerlov blev inbjuden att föreläsa på ett event med Sveriges bästa reklambyråer kände han sig stressad. ”Vad fan har jag att tillföra?” tänkte han som ägare till en byrå på uppgång. Då kom han på det. I stället för att skryta om framgångsrika kampanjer skulle han berätta om allt som gått åt helvete. 

Det visade sig vara ett lyckat drag. I utvärderingen efter eventet fick Fredrik Jerlov, en aning oväntat, högsta betyg för trovärdighet. 

– Människor känner igen sig när man delar med sig av sina misslyckanden. Det låter motsägelsefullt, men min spaning är att om man erkänner en svaghet uppfattas man som stark, säger han. 

Efter att ha arbetat i mer än 40 år som föreläsare, vd, politiker, reklamare och styrelseproffs har Fredrik Jerlov hunnit med stora framgångar – men också rejäla misstag. Hans erfarenheter har resulterat i boken Mina bästa misstag där han berättar om snedsteg som han i dag omfamnar som värdefulla erfarenheter. 

Att fly från misstag är ett misstag

Ett exempel är reklamkampanjen för försäkringsbolaget Volvia, som uppmärksammades av både GT och Rapport där Fredrik Jerlov fick se sin största kund stå i tv och be om ursäkt för hans reklam. Där och då trodde han att kunden var förlorad, men i stället ringde marknadschefen och skrattade.

Alla gör fel, men i stället för att skaka av sig misstagen som om inget har hänt bör man göra tvärtom, enligt Fredrik Jerlov. Stanna upp och reflektera. Misstag är en oerhört bra skola, bara man tillåter sig själv att lära sig av dem.

– Det är så mänskligt att snabbt vilja gå vidare när något går fel, eftersom det gör ont och man vill glömma. Men det är först när man stannar upp och försöker förstå varför det blev fel som man faktiskt lär sig något på riktigt. I efterhand ser jag att jag hade kunnat få ut mycket mer av mina erfarenheter om jag tagit mig den tiden, säger han.

Därför vill människor följa en chef som tvivlar

Den reflexen – att snabbt släppa misslyckanden – finns också på många arbetsplatser, menar Fredrik Jerlov. Företag borde i stället skapa en kultur där det accepteras att allt inte landar där det var tänkt. En uppgift som ligger på ledarna. En chef som erkänner sina svagheter kan uppfattas som en modig person som vågar säga det som man själv inte vågar.

– En sådan människa vill många följa. Det är bra att som chef våga visa i ord och handling att det blir fel ibland och att vi ska lära oss av det. 

Du har själv varit chef – vilka var dina största misstag i den rollen?

– Jag var en bra chef för dem jag tyckte om, men de medarbetare som var lite mer introverta passerade mig. En annan sak är det här med svåra frågor. Hade jag i ett tidigt stadium tagit itu med obehagliga samtal hade vi kanske landat någon annanstans än där det slutade. Jobbiga frågor och tuffa samtal blir ju inte mindre obehagliga längre fram.

5 råd för att lära av misstag på jobbet

1. LEDAREN MÅSTE VISA VÄGEN
Den ledare som vågar visa sårbarhet vinner gruppens förtroende. Genom att vara öppen med egna misstag visar man att alla begår fel – det är förmågan att reflektera över misstagen som gör dem till värdefulla erfarenheter. 

2. IDENTIFIERA DRIVKRAFTERNA 
Människor styrs inte av förnuft utan av känslor. Reflektera över vilka känslor som har lett fram till avgörande beslut. Rädsla är en dålig rådgivare.

3. ATT MISSLYCKAS ÄR INTE ATT VARA MISSLYCKAD 
Alla vet att det inte finns perfekta människor. Att erkänna och acceptera klavertramp och misstag är att vara och uppfattas som en sann person.

 4. NÄR DU ÄR UNG – PLANTERA DITT FRÖ I RÄTT KRUKA
Säkerställ att du startar din resa i en miljö eller på en plats där du kan fortsätta växa. Flytta om det behövs. Om du har byggt hela din grund i en för liten kruka blir det svårare att se hur stor världen är. 

5. NÄR DU ÄR ÄLDRE – VÄLJ ATT VARA NYFIKEN 
Erfarenhet av det som varit är alltid bra, men dagens snabba utveckling gör nyfikenhet till en än viktigare karaktärsegenskap. Det viktiga är inte var du kommer ifrån, utan vart du är på väg.

Källa: Fredrik Jerlov