Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Inga-Britt Ahlenius räds inte att säga vad hon tycker

Hon har avsatt EU-kommissionen och kallat FN:s generalsekreterare för en nolla. Inga-Britt Ahlenius rykte är grundmurat efter decennier som korruptionsjägare.
Niklas Hallstedt Publicerad
Inga-Britt Ahlenius stående mot en vägg.
Det starka rättvisepatoset har gjort Inga-Britt Ahlenius internationellt känd. Foto: Christopher Hunt

Inga-Britt Ahlenius har gjort sig känd som en stenhård motståndare till alla former av korruption. Som 77-åring är hon fortfarande den som medierna vänder sig till när nya mutmisstankar dyker upp.

Hon har aldrig varit rädd för att säga vad hon tycker. När det visar sig att utrikesminister Margot Wallström fått en lägenhet från fackförbundet Kommunal är det till Inga-Britt som SVT vänder sig till för att få en kommentar (Wallströms ”omdöme har svikit henne”). Samma sak när det avslöjas fiffel inom den internationella fotbollsorganisationen Fifa (”hela kulturen är korrupt”).

Jag har träffat flera yngre kvinnor som ser upp till henne. Jo, hon känner till att det förekommer.

– Folk är högaktningsfulla, men jag känner inte tyngden av något idolskap. Jag hålls på mattan av barn och barnbarn, säger hon.

Men handlar det om mod?
– Det handlar nog till en viss del om oskuldsfullhet. Jag är född och uppvuxen på landet och hade ingen föreställning om makt och kotterier och hur man myglar sig fram för att nå en position. Det är en kultur som är mig helt främmande, säger hon.

Oskuldsfullheten fick sig dock en törn när hon som generaldirektör för Riksrevisionen stred för en fristående revision av statlig verksamhet. Striden med finansminister Bosse Ringholm blev förstasidesstoff.

– Jag tyckte bara att vi, som i andra demokratier, måste underkasta även regeringen en granskning. Rationellt och självklart. Men jag hade utmanat makten, det fick jag erfara. Förslaget bemöttes med stort motstånd och oerhörd aggressivitet.

De första åren i arbetslivet betydde mycket för hur hennes karriär utvecklade sig. Som ny civilekonom fick hon ett utredarjobb på Handelsbanken, vars vd var Tore Browaldh. Den unga Inga-Britt Ahlenius hade synpunkter på jämställdheten på banken och skrev interna promemorior till högsta chefen om saken.

– Jag hade mängder med impertinenta synpunkter, men han bjöd in mig och diskuterade frågorna. Tore Browaldh representerade ett väldigt öppet, intelligent och begåvat ledarskap. Denna första erfarenhet av en chef var väldigt avgörande för mig.

Under åren utomlands, i första hand i FN-tjänst, har Inga-Britt Ahlenius sett många exempel på korruption. Det är framför allt när offentlig och privat verksamhet möts som risken uppstår. En tjänsteman kan exempelvis hjälpa en företagare som är beredd att betala extra.

Förekommer sådant i Sverige?
– Ja, risken är störst i kommunerna. De är så oerhört svagt reglerade och därmed öppna för missbruk. Dessutom har vi i Sverige vänskapskorruption, ett något överslätande uttryck. Länge ansågs det som normalt att man gav personliga och politiska vänner höga ämbeten i staten. Men det är helt klart korruption, säger Inga-Britt Ahlenius som ofta får samtal från folk som på olika vis hamnat i delo med den kommunala maktapparaten.

– Det finns företagare som inte får några affärer om de inte håller sig väl med kommunalrådet.

Frågan är om det går att tänka sig ett samhälle fritt från korruption. Det är i alla fall ingen lätt uppgift.

– Ju större ett företag eller en organisation är, desto tydligare är det att det inte räcker med regler. Ytterst handlar det om den enskilda människans egen moral och det egna samvetet, säger Inga-Britt Ahlenius.

 

4 RÅD TILL CHEFEN SOM VILL HA RENT SAMVETE

TA BESLUTET – Är företagets kultur korrupt har du två val: sluta jobbet eller ändra kulturen.

AGERA – Gå systematiskt till väga om du väljer att stanna. Kom överens med medarbetarna om grunden för organisationens existens och vad ni strävar efter. Det räcker inte med att skapa en broschyr eller slogan – det är processen fram till broschyren som är viktigast.

HÅLL LIV I KULTUREN – Fortsätt att arbeta med den och kommunicera ut den.

VAR EN FÖREBILD – Som chef ska du stå på scenen varje dag, du representerar organisationen. I den rollen ska du ständigt påminna alla medarbetare om de värden ni har varit överens om och själv vara ett föredöme.

INGA-BRITT AHLENIUS

YRKE: Pensionerad civilekonom.

ÅLDER: 77 år.

KARRIÄR: Budgetchef vid finansdepartementet, generaldirektör för Riksrevisonsverket, chef för revisionsmyndigheten i Kosovo, undergeneralsekreterare för FN:s internrevision. Ingick i den utredning som undersökte korruption och nepotism inom Europeiska kommissionen – som ledde till att kommissionen avgick.

AKTUELL: Hedersdoktor vid Lunds universitet och Kungliga Tekniska Högskolan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Här fixar kollegan jobbstarten

Vattenfall Eldistribution ska växa från 1 200 till 1 800 anställda på två år. För att avlasta chefer har anställda utbildats för att sköta delar av onboardingen.
Ola Rennstam Publicerad 19 november 2024, kl 13:01
Vattenfall Eldistribution expanderar snabbt och rekryterade 100 nya medarbetare i september 2023. Genom att utbilda anställda till att hålla i introduktionsdagarna, avlastas cheferna och nya medarbetare får en engagerande start i företaget. Foto: Colourbox/Jessica Gow/TT.

På Vattenfall Eldistribution minns alla september 2023. Bolaget, som något år tidigare hade drygt tusen anställda, tog då emot hundra nya medarbetare på en gång.

– Vi tar emot nya grupper varje månad, men det där är fortfarande vårt rekord, säger Gustav Sundvall.

Som chef för lärande och utveckling var han med om att ta fram en ny modell för introduktion av medarbetare, för att klara rekryteringstakten.

Ett sådant blev att utbilda frivilliga medarbetare till att hålla i det som bolaget kallar för introduktionsdagar – tre dagar där nyanställda framför allt får det mesta av den bolagsövergripande information som de behöver.

– Det gäller bara tre dagar av en sex månader lång introduktionsperiod. Men det avlastar cheferna som kan fokusera mer på att få in de nya medarbetarna i deras roller ute på avdelningarna, förklarar Gustav Sundvall.

Medarbetarna sköter onboardingen

De introduktionsutbildade medarbetarna kommer in i bilden redan andra dagen av de nyanställdas första arbetsvecka.

– På tisdagen fokuserar de på grundläggande fakta om bolaget, energisystem och säkerhet. På torsdagen ses de igen och har workshop om värdegrund och spelar bolagets scenariospel. Sedan håller de i en tredje dag på distans efter en månad, säger Gustav Sundvall.

För flera av de utbildade medarbetarna har introduktionsuppgiften, som de ägnar sig åt ett par dagar per månad, blivit en injektion, berättar han.

– Det göder deras engagemang för arbetsplatsen otroligt mycket. De får stöttning från oss men äger till stor del utförandet själva.

Enligt Gustav Sundvall stärks företagskulturen av att nya och erfarna medarbetare möts så tidigt. I interna enkäter har 94 procent av de nyanställda sagt sig vara nöjda med sitt första halvår på företaget. De medarbetarledda introduktionsdagarna har fått extra goda betyg.

– Där är nöjdheten faktiskt 100 procent.

Text: John Palm 

Vad tycker du om den nya Vattenfalls modell för onboarding?

Jane Tollqvist, avdelningschef tillstånd och rättigheter.

– Min avdelning har växt från 20 till 60 anställda på några år så det har varit mycket fokus på introduktion. De gemensamma dagarna som de anställda håller i är en väldigt viktig del. Sedan jobbar vi med fadderskap, från första dagen tills att den nya medarbetaren är helt självgående. Fokus är också på att alla ska hjälpa till att ta emot de nya på ett trevligt sätt.

 

 

Johan Tezelson, avdelningschef nätanslutningar.
 

– Introduktionen på bolagsnivå som medarbetare håller i har fungerat väldigt bra för mig, den skapar en tydlighet för oss chefer. Det bästa är att det blir socialt och interaktivt, medarbetarna får träffa varandra och kan börja bygga kontakter och prata om både praktiska saker och om kulturen på arbetsplatsen. Jag har inte sett detta på andra företag, men det fungerar riktigt bra.

 

 

Emma Löfgren, avdelningschef operativ teknik.
 

– Om vi inte hade det systemet skulle mina gruppchefer haft en orimlig arbetsbörda när vi rekryterar så mycket. Uppgifterna i samband med introduktioner behöver helt enkelt spridas ut. Sedan är det ofta erfarna medarbetare som är med och introducerar. För dem är det givande att få vara med och förmedla den kunskap och erfarenhet som de har.

Ledarskap

Så blir du en toppchef – 10 saker som gör skillnad

Det finns en magisk formel för framgång. Tio gemensamma nämnare som förenar de bästa cheferna. Faktorer som vi alla kan öva upp och vässa.
Publicerad 6 november 2024, kl 06:02
Så blir du en bättre chef. Två personer på kontor, ler och gör high-five.
Här är de 10 nycklarna till framgång som de bästa cheferna använder varje dag. Från att fatta beslut till att skapa starka relationer. Foto: Colourbox.

Det finns tio saker som kännetecknar chefer för landets ledande företag och organisationer. Procenten i parentes indikerar hur stor andel av de AI-analyserade samtalen som berörde just den klokfaktorn.

MEDMÄNNISKAN (80 procent). 

Visar aspekter av medmänsklighet, exempelvis nyfikenhet, passion, lyhördhet, förståelse, vilja och kraft. Bryr sig om människorna i organisationen, vilket gör att medarbetarna bryr sig om organisationen tillbaka.

2 BESLUTSFATTAREN (68 procent). 

Är inte rädd att fatta fel beslut. Satsar på många, mindre beslut i stället för få och stora. Kommer till skott – men sover gärna först på saken. Är sedan beredd att ompröva beslutet.

3 FÖRBÄTTRAREN (68 procent). 

Låter medarbetarna lära sig nya saker, förbättras och växa.

4 GRUPPSKAPAREN (65 procent). 

Välfungerande grupper bygger på gemensamt arbete. Ledaren är en gruppskapare som bidrar till att ge medarbetarna syfte och mening. Inser att chefen arbetar för medarbetarna, inte tvärtom.

5 BORTPRIORITERAREN (59 procent). 

Gör färre saker och fastnar inte i onödiga detaljer. Skippar attgöra-listan. Tänker tvärtom. Prioriterar bort och delegerar.

6 RELATIONSFÖRÄDLAREN (59 procent). 

Framgång skapas genom relationer och samhörighet. Ger medarbetarna tillit och förtroende. Bryr sig genuint om andra.

7 KOMMUNIKATÖREN (55 procent). 

Kraft och riktning är grundstenarna i god kommunikation. När ledaren vet vart ni är på väg och är tydlig med detta skapas också trygghet i organisationen.

8 SJÄLVKÄNNAREN (49 procent). 

Tar vara på det som gör hen unik. Litar på sig själv och sina instinkter, men är öppen med svagheter och vågar visa sig sårbar. Rådfrågar andra.

9 SPANAREN (48 procent). 

Utan spaning ingen aning. Reflekterar och tar sig tid för eftertanke. Det är extra viktigt i dag när vi översköljs av information. Gör omvärldsbevakningar och bollar idéer med andra som inte tänker som hen själv, för att vidga vyerna.

10 VÄLBEFINNAREN (46 procent). 

Återhämtning och vila är en förutsättning för framgång. Laddar batterierna för att orka. Mår chefen dåligt smittar det lätt av sig till medarbetarna.

 

Text: Gertrud Dahlberg. 

 

Källa: Klokfaktorerna - 10 förmågor som förenar framgångsrika ledare av Svante Randlert.