Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Vikten av att våga vissla

Att slå larm om oegentligheter på jobbet är fatalt för karriären – det visar flera studier. Men en ny lag som ska stärka skyddet för visselblåsare är på väg. Redan i dag finns det dock verktyg för att påtala missförhållanden, och ibland måste man våga vissla.
Johanna Rovira Publicerad

Säg att du vet att din chef fifflar med räkningar, gynnar sin svåger, skor sig på aktieägarnas bekostnad eller struntar i regler och utsätter andra för risker. Skulle du våga slå larm?

Glöm det. Knip igen. Ingen kommer att tacka dig. Priset är för högt. Det är budskapet från flertalet av dem som har vågat larma. Flera studier visar nämligen att det oftast slutar illa för den som haft civilkurage nog att blåsa i visslan.

– Många blir helt krossade av företaget eller organisationen de slagit larm om, säger Brian Palmer, socialantropolog vid Uppsala universitet och expert på civilkurage.

I filmen ovan berättar han om vilka egenskaper som utmärker de flesta visselblåsare, och vad man absolut bör tänka på innan man blåser i visslan.

– Alla upptäcker vi ibland oegentligheter på våra jobb, är de små kanske det inte är värt att agera. Men visselblåsare beskriver ofta att de känt sig förpliktade att agera eftersom situationen har gått för långt. De upplever att de inte haft något annat val.

Snowden är en stor hjälte i mina ögon.

Vi behöver av flera skäl folk med civilkurage som vågar slå larm, menar Brian Palmer. Dels kan visselblåsare sätta stopp för oetiska handlingar och situationer innan dessa gör allvarlig skada. När två flygplan krockade på Teneriffa hade en styrman utan framgång försökt varna den auktoritära piloten i ett av planen. Han fick en åthutning och knep igen varpå 583 människor dog. Efter olyckan införde flera flygbolag regler om att styrmän är skyldiga att ta över spakarna om kaptenen vägrar lyssna på en varning.

– Visselblåsare fungerar också som en motvikt till stora organisationers användande av sekretess och maktmissbruk. De skapar debatt och gör allmänheten medveten om sådant som tidigare varit helt okänt – som exempelvis Edward Snowden gjorde när han avslöjade existensen av storskaliga topphemliga övervakningsprojekt.

– Snowden är i mina ögon en stor hjälte. NSA:s massbevakning går emot USA:s grundlag och sätter hela det demokratiska systemet på spel, säger Brian Palmer som intervjuat Snowden och beskriver honom som en fantastisk, ödmjuk och omtänksam person.

Snowden befinner sig på landsflykt och riskerar att ställas inför rätta i USA för bland annat stöld av hemligheter.

Låt facket fronta

Det kan finnas många skäl till varför inte fler slår larm, utan föredrar att blunda – allt ifrån okunskap och rädsla till grupptryck och stark lojalitet mot företaget.

Rädslan kan uppenbarligen vara högst befogad, med tanke på de repressalier visselblåsare faktiskt utsätts för. En ny lag som träder i kraft vid årsskiftet ska ge visselblåsare i Sverige stärkt skydd. De visslare som utsätts för repressalier och trakasserier från sina arbetsgivare efter att ha larmat får rätt till skadestånd.

Enligt Unionens chefsjurist Martin Wästfelt riskerar dock lagen att väcka förväntningar som kan vara svåra att infria.

– Svagheten i lagen är att visselblåsaren måste ha en befogad anledning att tro att missförhållandet är så pass allvarligt att det kan leda till fängelse. Det är ganska få som kan sätta sig in i vilka slags brott som kan göra det, säger Martin Wästfelt.

Enligt honom är de viktigaste verktygen för att avslöja missförhållanden på arbetsplatsen las och mbl – det vill säga ett starkt anställningsskydd och ett starkt fack.

– Med en dåres envishet framhärdar jag att de traditionella fackliga vägarna har många fördelar. Facket kan få rätt på saker så att medlemmen själv slipper fronta. De förtroendevalda slipper klä skott för avslöjandet eftersom arbetsgivaren oftast inser att man inte skjuter budbäraren, säger Martin Wästfelt.

– Facket är förhållandevis starkt i Sverige jämfört med USA och blir en viktig kanal för kritik. Det fungerar som motvikt till autokratiska organsationer, säger Brian Palmer.

Det krävs såklart ett sjuhelvetes civilkurage för att våga slå larm.

Men både Palmer och Wästfelt slänger in brasklappen att det finns gånger då facket inte räcker till, då fackliga förtroendevalda och ledningen står för nära varandra på ett socialt plan eller då det helt enkelt inte finns någon facklig företreträdare att vända sig till.

– Vi måste vara ödmjuka nog att erkänna att det kan finnas situationer där facket inte når fram - när klubben inte vågar agera eller där alla känner till vad som pågår, men vet att företaget kan stå och falla med att något hålls hemligt. Det kan vara svårt att backa upp den som slår larm om alla varit lika goda kålsupare, säger Martin Wästfelt.

I de fall där facken fallerar kan den nya lagen fylla en funktion, menar Martin Wästfelt. Han är också positiv till att lagen indirekt uppmuntrar arbetsgivarna att upprätta interna rutiner och tipssystem för att tidigt få nys om missförhållanden inom företaget.

– Det krävs självklart ett sjuhelvetes civilkurage för att våga slå larm. Men finns det interna rutiner behövs inte fullt lika mycket mod.

"Tell me" på NCC

På byggföretaget NCC ligger man långt före lagstiftarna. Här finns sedan några år just den typ av interna larmsystem som lagen uppmuntrar.

– Byggbranschen har dåligt rykte eftersom vi haft problem med en del karteller. Efter ett avslöjande i Norge 2011 satte vi i gång att jobba hårdare med frågor om etik och moral, säger Gunnar Bäckström, ansvarig för etikfrågorna på NCC.

Men visselblåskanalen – som på NCC heter Tell me – är bara en del av ett större kulturarbete som inbegriper utbildning och information om etik och moral.

– Tell me är egentligen ett tecken på att vi har misslyckas, men det är en hygienfaktor man måste ha. Vi måste visa att vi tar de här frågorna på allvar.

Det är en hygienfaktor man måste ha.

De anställda på NCC kan anonymt, via telefon eller mejl, rapportera in incidenter eller företeelser via verktyget Tell me. Bara tre personer, varav Gunnar Bäckström är en, får se rapporterna som är helt anonymiserade och omöjliga att spåra till källan.

Nackdelen med anonyma tipssystem är att det kan förekomma falska anklagelser och angiveri i syfte att hämnas på oförrätter. Det har förekommit också på NCC.

– Vi utreder allt och ingen döms ohörd. Vi fick in 35 anmälningar förra året, även om alla inte kom via Tell me, säger Gunnar Bäckström.

– Och det råder ett absolut förbud för samtliga på företaget att ta reda på vem anmälaren är.

Nya lagen - en ventil

Förbudet att efterforska källor är ett grundlagstadgat skydd för alla offentliganställda som larmar medierna. För privata företag är det fritt fram att luska reda på vem som läckt information - att läcka och vissla anses strida mot lojalitetsplikten som kräver att du måste sätta arbetsgivarens intressen framför dina egna. Men vissa aktörer, bland annat LO, anser att lojalitetsplikten tolkas alltför drakoniskt och menar att meddelarskyddet borde gälla även för privatanställda.

Martin Wästfelt tror dock inte på idén att importera skyddet till det privata arbetslivet.

– För oss som verkar på den privata arbetsmarknaden är det ett accepterat fundament att arbetsgivare ska kunna hålla saker och ting hemliga ur konkurrenshänseende. Men därmed inte sagt att man som anställd ska tvingas medverka i korruption eller farliga handlingar. Den nya lagen innebär en liten begränsning i lojalitetsplikten, det är en liten ventil mot arbetsgivarens övertag i bedömningen om vad som ska vara hemligt eller inte, säger Martin Wästfelt.

Ny lag ska stärka skyddet

Läs mer om den nya lag som är tänkt att stärka skyddet för visselblåsare här

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.