Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Vikten av att våga vissla

Att slå larm om oegentligheter på jobbet är fatalt för karriären – det visar flera studier. Men en ny lag som ska stärka skyddet för visselblåsare är på väg. Redan i dag finns det dock verktyg för att påtala missförhållanden, och ibland måste man våga vissla.
Johanna Rovira Publicerad

Säg att du vet att din chef fifflar med räkningar, gynnar sin svåger, skor sig på aktieägarnas bekostnad eller struntar i regler och utsätter andra för risker. Skulle du våga slå larm?

Glöm det. Knip igen. Ingen kommer att tacka dig. Priset är för högt. Det är budskapet från flertalet av dem som har vågat larma. Flera studier visar nämligen att det oftast slutar illa för den som haft civilkurage nog att blåsa i visslan.

– Många blir helt krossade av företaget eller organisationen de slagit larm om, säger Brian Palmer, socialantropolog vid Uppsala universitet och expert på civilkurage.

I filmen ovan berättar han om vilka egenskaper som utmärker de flesta visselblåsare, och vad man absolut bör tänka på innan man blåser i visslan.

– Alla upptäcker vi ibland oegentligheter på våra jobb, är de små kanske det inte är värt att agera. Men visselblåsare beskriver ofta att de känt sig förpliktade att agera eftersom situationen har gått för långt. De upplever att de inte haft något annat val.

Snowden är en stor hjälte i mina ögon.

Vi behöver av flera skäl folk med civilkurage som vågar slå larm, menar Brian Palmer. Dels kan visselblåsare sätta stopp för oetiska handlingar och situationer innan dessa gör allvarlig skada. När två flygplan krockade på Teneriffa hade en styrman utan framgång försökt varna den auktoritära piloten i ett av planen. Han fick en åthutning och knep igen varpå 583 människor dog. Efter olyckan införde flera flygbolag regler om att styrmän är skyldiga att ta över spakarna om kaptenen vägrar lyssna på en varning.

– Visselblåsare fungerar också som en motvikt till stora organisationers användande av sekretess och maktmissbruk. De skapar debatt och gör allmänheten medveten om sådant som tidigare varit helt okänt – som exempelvis Edward Snowden gjorde när han avslöjade existensen av storskaliga topphemliga övervakningsprojekt.

– Snowden är i mina ögon en stor hjälte. NSA:s massbevakning går emot USA:s grundlag och sätter hela det demokratiska systemet på spel, säger Brian Palmer som intervjuat Snowden och beskriver honom som en fantastisk, ödmjuk och omtänksam person.

Snowden befinner sig på landsflykt och riskerar att ställas inför rätta i USA för bland annat stöld av hemligheter.

Låt facket fronta

Det kan finnas många skäl till varför inte fler slår larm, utan föredrar att blunda – allt ifrån okunskap och rädsla till grupptryck och stark lojalitet mot företaget.

Rädslan kan uppenbarligen vara högst befogad, med tanke på de repressalier visselblåsare faktiskt utsätts för. En ny lag som träder i kraft vid årsskiftet ska ge visselblåsare i Sverige stärkt skydd. De visslare som utsätts för repressalier och trakasserier från sina arbetsgivare efter att ha larmat får rätt till skadestånd.

Enligt Unionens chefsjurist Martin Wästfelt riskerar dock lagen att väcka förväntningar som kan vara svåra att infria.

– Svagheten i lagen är att visselblåsaren måste ha en befogad anledning att tro att missförhållandet är så pass allvarligt att det kan leda till fängelse. Det är ganska få som kan sätta sig in i vilka slags brott som kan göra det, säger Martin Wästfelt.

Enligt honom är de viktigaste verktygen för att avslöja missförhållanden på arbetsplatsen las och mbl – det vill säga ett starkt anställningsskydd och ett starkt fack.

– Med en dåres envishet framhärdar jag att de traditionella fackliga vägarna har många fördelar. Facket kan få rätt på saker så att medlemmen själv slipper fronta. De förtroendevalda slipper klä skott för avslöjandet eftersom arbetsgivaren oftast inser att man inte skjuter budbäraren, säger Martin Wästfelt.

– Facket är förhållandevis starkt i Sverige jämfört med USA och blir en viktig kanal för kritik. Det fungerar som motvikt till autokratiska organsationer, säger Brian Palmer.

Det krävs såklart ett sjuhelvetes civilkurage för att våga slå larm.

Men både Palmer och Wästfelt slänger in brasklappen att det finns gånger då facket inte räcker till, då fackliga förtroendevalda och ledningen står för nära varandra på ett socialt plan eller då det helt enkelt inte finns någon facklig företreträdare att vända sig till.

– Vi måste vara ödmjuka nog att erkänna att det kan finnas situationer där facket inte når fram - när klubben inte vågar agera eller där alla känner till vad som pågår, men vet att företaget kan stå och falla med att något hålls hemligt. Det kan vara svårt att backa upp den som slår larm om alla varit lika goda kålsupare, säger Martin Wästfelt.

I de fall där facken fallerar kan den nya lagen fylla en funktion, menar Martin Wästfelt. Han är också positiv till att lagen indirekt uppmuntrar arbetsgivarna att upprätta interna rutiner och tipssystem för att tidigt få nys om missförhållanden inom företaget.

– Det krävs självklart ett sjuhelvetes civilkurage för att våga slå larm. Men finns det interna rutiner behövs inte fullt lika mycket mod.

"Tell me" på NCC

På byggföretaget NCC ligger man långt före lagstiftarna. Här finns sedan några år just den typ av interna larmsystem som lagen uppmuntrar.

– Byggbranschen har dåligt rykte eftersom vi haft problem med en del karteller. Efter ett avslöjande i Norge 2011 satte vi i gång att jobba hårdare med frågor om etik och moral, säger Gunnar Bäckström, ansvarig för etikfrågorna på NCC.

Men visselblåskanalen – som på NCC heter Tell me – är bara en del av ett större kulturarbete som inbegriper utbildning och information om etik och moral.

– Tell me är egentligen ett tecken på att vi har misslyckas, men det är en hygienfaktor man måste ha. Vi måste visa att vi tar de här frågorna på allvar.

Det är en hygienfaktor man måste ha.

De anställda på NCC kan anonymt, via telefon eller mejl, rapportera in incidenter eller företeelser via verktyget Tell me. Bara tre personer, varav Gunnar Bäckström är en, får se rapporterna som är helt anonymiserade och omöjliga att spåra till källan.

Nackdelen med anonyma tipssystem är att det kan förekomma falska anklagelser och angiveri i syfte att hämnas på oförrätter. Det har förekommit också på NCC.

– Vi utreder allt och ingen döms ohörd. Vi fick in 35 anmälningar förra året, även om alla inte kom via Tell me, säger Gunnar Bäckström.

– Och det råder ett absolut förbud för samtliga på företaget att ta reda på vem anmälaren är.

Nya lagen - en ventil

Förbudet att efterforska källor är ett grundlagstadgat skydd för alla offentliganställda som larmar medierna. För privata företag är det fritt fram att luska reda på vem som läckt information - att läcka och vissla anses strida mot lojalitetsplikten som kräver att du måste sätta arbetsgivarens intressen framför dina egna. Men vissa aktörer, bland annat LO, anser att lojalitetsplikten tolkas alltför drakoniskt och menar att meddelarskyddet borde gälla även för privatanställda.

Martin Wästfelt tror dock inte på idén att importera skyddet till det privata arbetslivet.

– För oss som verkar på den privata arbetsmarknaden är det ett accepterat fundament att arbetsgivare ska kunna hålla saker och ting hemliga ur konkurrenshänseende. Men därmed inte sagt att man som anställd ska tvingas medverka i korruption eller farliga handlingar. Den nya lagen innebär en liten begränsning i lojalitetsplikten, det är en liten ventil mot arbetsgivarens övertag i bedömningen om vad som ska vara hemligt eller inte, säger Martin Wästfelt.

Ny lag ska stärka skyddet

Läs mer om den nya lag som är tänkt att stärka skyddet för visselblåsare här

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.