I slutet av 1980-talet slopades karensdagen. Sveriges ekonomi blomstrade och arbetslösheten var rekordlåg. Men snart väntade dystrare tider och 1992 började reglerna stramas åt, först med en sänkning av ersättningsnivån och från 1993 med en återinförd karensdag.
Syftet var att få ner sjuktalen och minska kostnaderna för sjukskrivningar i en tid av ekonomisk kris. Sedan dess har landets anställda fått vänja sig vid att det kostar att vara sjuk.
Men på det lilla Katrineholmsföretaget Timeapp – som säljer ett tidsredovisningssystem – är det annorlunda. Här saknas karensdagar och något avdrag på lönen görs inte för den som är sjuk.
– Vi tecknade kollektivavtal förra våren. Det innehöll både karensdag och 80 procents sjuklön, men den delen kändes så himla fel. Jag kan för mitt liv inte förstå varför vi som företag ska straffa den som är sjuk. Så gör vi inte i modern tid. Om folk ska tycka att det är kul att jobba ska vi väl inte ge dem en örfil när de råkat bli sjuka, säger företagets vd Lars Knapasjö.
Så företagsledningen bestämde sig helt enkelt för att inte göra skillnad på om de anställda är sjuka eller på jobbet: lönen är densamma. Att det skulle öka risken för att de anställda sjukskriver sig trots att de inte är sjuka tror inte Lars Knapasjö.
– Om någon vill vara hemma trots att han eller hon inte är sjuk måste vi ta reda på varför personen inte trivs och försöka lösa det. Vi är en tajt organisation och märker ganska snart om någon mår dåligt.
Timeapp håller till i ett villaområde i Katrineholm. Och hemma-hos-känslan på kontoret är påtaglig. Här dominerar sköna skinnsoffor och fåtöljer och personalen går i strumplästen.
– Men besökare behöver inte ta av sig skorna, det gör bara vi i ”familjen”, säger Lars Knapasjö och skrattar.
Företaget är ganska litet, med omkring tio anställda. Men att det skulle vara lättare att slopa karensdagen för ett litet än för ett stort företag, tror inte Lars Knapasjö.
– Även stora företag har mindre enheter och grupper. Det är slappt av företag att rakt av acceptera karensdagar. Det måste handla om hur vi gemensamt hittar lösningar för att få alla att må bra på jobbet. Om någon sjukskriver sig utan att vara sjuk betyder ju det att det är en person som inte trivs på jobbet, säger han.
Ytterligare förmåner på Timeapp är gratis glasögon, läkarbesök och tandvård.
– Att gå till tandläkaren kostar en tusenlapp bara för en rutinundersökning. Då avstår många – med risk för att man får sådana problem att de inte kan repareras. Men tandvårdspolicyn är ganska ny. Kanske får vi sätta något slags tak för den och bekosta det som man kan kalla normal tandvård.
Om folk ska trivas ska vi väl inte ge dem en örfil när de råkat bli sjuka
I dag har Timeapp över 450 kunder och expanderar både i Sverige och i utlandet. Nästa år räknar Lars Knapasjö med vinst. Den ska användas till marknadsföring, utveckling av produkten och till att ge personalen marknadsmässiga löner.
Är då de här generösa förmånerna en metod för att få behålla personalen i väntan på bättre lönsamhet?
– Så kan det vara. Lönerna här är inte dåliga, men vi kan även hjälpa till med annat. Vi har till exempel bekostat körkortslektioner åt en anställd, säger Lars Knapasjö.
Att företag skippar karensdagen vid sjukdom är ovanligt. Men 2009 – när svininfluensan drog in över Sverige – rekommenderade Svenskt Näringsliv sina medlemsföretag att slopa karensdagen om det kunde minska risken för smittspridning. Få av Sveriges största företag och organisationer lyssnade till rekommendationen och det förekom till och med diskussioner om att det skulle kunna vara olagligt eller strida mot kollektivavtal.
Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen, har dock svårt att se att det skulle vara otillåtet för ett företag att slopa karensdagen.
– Vad jag vet har den frågan aldrig blivit prövad, men vad jag kan se i lagtext och förarbeten finns inget som hindrar ett företag från att göra på det viset. Det borde inte heller vara ett brott mot kollektivavtal, som ju anger miniminivåer, säger han.
