Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Företaget som skrotat karensdagen

Ett par förkylningsdagar kan ge ett rejält avdrag på lönen. Men inte på Timeapp – här finns varken karensdag eller löneavdrag.
David Österberg Publicerad 1 mars 2017, kl 13:40
Lars Knapasjö ståendes bakom soffa med Elmer Törnquist och Eric Windahl.
Förmåner utöver det vanliga erbjuder Timeapps vd Lars Knapasjö sina medarbetare – här Elmer Törnquist och Eric Windahl. Foto: Per Knutsson

I slutet av 1980-talet slopades karensdagen. Sveriges ekonomi blomstrade och arbetslösheten var rekordlåg. Men snart väntade dystrare tider och 1992 började reglerna stramas åt, först med en sänkning av ersättningsnivån och från 1993 med en återinförd karensdag.

Syftet var att få ner sjuktalen och minska kostnaderna för sjukskrivningar i en tid av ekonomisk kris. Sedan dess har landets anställda fått vänja sig vid att det kostar att vara sjuk.

Men på det lilla Katrineholmsföretaget Timeapp – som säljer ett tidsredovisningssystem – är det annorlunda. Här saknas karensdagar och något avdrag på lönen görs inte för den som är sjuk.

– Vi tecknade kollektivavtal förra våren. Det innehöll både karensdag och 80 procents sjuklön, men den delen kändes så himla fel. Jag kan för mitt liv inte förstå varför vi som företag ska straffa den som är sjuk. Så gör vi inte i modern tid. Om folk ska tycka att det är kul att jobba ska vi väl inte ge dem en örfil när de råkat bli sjuka, säger företagets vd Lars Knapasjö.

Så företagsledningen bestämde sig helt enkelt för att inte göra skillnad på om de anställda är sjuka eller på jobbet: lönen är densamma. Att det skulle öka risken för att de anställda sjukskriver sig trots att de inte är sjuka tror inte Lars Knapasjö.

– Om någon vill vara hemma trots att han eller hon inte är sjuk måste vi ta reda på varför personen inte trivs och försöka lösa det. Vi är en tajt organisation och märker ganska snart om någon mår dåligt.

Timeapp håller till i ett villaområde i Katrineholm. Och hemma-hos-känslan på kontoret är påtaglig. Här dominerar sköna skinnsoffor och fåtöljer och personalen går i strumplästen.

– Men besökare behöver inte ta av sig skorna, det gör bara vi i ”familjen”, säger Lars Knapasjö och skrattar.

Företaget är ganska litet, med omkring tio anställda. Men att det skulle vara lättare att slopa karensdagen för ett litet än för ett stort företag, tror inte Lars Knapasjö.

– Även stora företag har mindre enheter och grupper. Det är slappt av företag att rakt av acceptera karensdagar. Det måste handla om hur vi gemensamt hittar lösningar för att få alla att må bra på jobbet. Om någon sjukskriver sig utan att vara sjuk betyder ju det att det är en person som inte trivs på jobbet, säger han.

Ytterligare förmåner på Timeapp är gratis glasögon, läkarbesök och tandvård.

– Att gå till tandläkaren kostar en tusenlapp bara för en rutinundersökning. Då avstår många – med risk för att man får sådana problem att de inte kan repareras. Men tandvårdspolicyn är ganska ny. Kanske får vi sätta något slags tak för den och bekosta det som man kan kalla normal tandvård.

Om folk ska trivas ska vi väl inte ge dem en örfil när de råkat bli sjuka

I dag har Timeapp över 450 kunder och expanderar både i Sverige och i utlandet. Nästa år räknar Lars Knapasjö med vinst. Den ska användas till marknadsföring, utveckling av produkten och till att ge personalen marknadsmässiga löner.

Är då de här generösa förmånerna en metod för att få behålla personalen i väntan på bättre lönsamhet?

– Så kan det vara. Lönerna här är inte dåliga, men vi kan även hjälpa till med annat. Vi har till exempel bekostat körkortslektioner åt en anställd, säger Lars Knapasjö.

Att företag skippar karensdagen vid sjukdom är ovanligt. Men 2009 – när svininfluensan drog in över Sverige – rekommenderade Svenskt Näringsliv sina medlemsföretag att slopa karensdagen om det kunde minska risken för smittspridning. Få av Sveriges största företag och organisationer lyssnade till rekommendationen och det förekom till och med diskussioner om att det skulle kunna vara olagligt eller strida mot kollektivavtal.

Martin Wästfelt, chefsjurist på Unionen, har dock svårt att se att det skulle vara otillåtet för ett företag att slopa karensdagen.

– Vad jag vet har den frågan aldrig blivit prövad, men vad jag kan se i lagtext och förarbeten finns inget som hindrar ett företag från att göra på det viset. Det borde inte heller vara ett brott mot kollektivavtal, som ju anger miniminivåer, säger han. 

Ledarskap

Ta kontroll över ditt kontrollbehov

En överdrivet detaljstyrande chef riskerar att göra medarbetarna passiva. Känner du dig träffad? Det går att få problemet under kontroll.
Publicerad 25 maj 2023, kl 06:00
Illustration där en hand styr medarbetare framför datorerna som en dockspelare.
Chefer är ofta samvetsgranna. När hjulen börjar snurra allt fortare kan dock ledarskapet övergå i kontrollbehov och detaljstyrning. Illustration: Colourbox.

Är du chefen som gillar att ha koll på detaljerna? Alltid har en minut över för dina medarbetare? Är strukturerad, fokuserad på att prestera, orolig för att det ska bli fel och avskyr att chansa? Då är du sannolikt en samvetsgrann person.
– Personlighetsdraget samvetsgrann är tätt förknippat med framgång och är vanligt hos chefer. Eftersom de här personerna presterar bra blir de ofta befordrade, säger Fredric Bohm, psykolog med fokus på ledarskap, attityder, konflikt- och förändringshantering.

Samvetsgrann inte samma som kontrollbehov

Fredric Bohm

Att vara samvetsgrann behöver i sig inte betyda att du också har ett kontrollbehov. Men om vi adderar en hög nivå av stress eller en dålig självkänsla och ångest och oro över att inte räcka till, då är det lätt att du börjar peta i detaljerna.
– Mixa någon som har en hög grad av samvetsgrannhet med hård press, se till att det går lite för fort, är lite för svårt och att insatserna är höga, att uppgiften handlar om liv eller död – ja, då kommer kontrollbehovet fram.
– Det ironiska är att eftersom de här personerna är noggranna och detaljfokuserade blir arbetet ofta bättre när de går in och rättar till, säger Fredric Bohm.


Sämre prestation med kontrollerande chef

Problemet – om du är chef – är att dina medarbetare upplever att du inte har något förtroende för dem. De blir passiva, slutar att ta egna initiativ och deras sunda förnuft slås ut. Fredric Bohm beskriver one minute-leadarship, eller en-minuts-chefen, där medarbetarna hela tiden vänder sig till chefen med frågan: ”Har du en minut?”

 – Varför gör de det? Jo, för att de inte vill ta besluten själva, och det gäller vilken liten skitfråga som helst, för de vet att chefen ändå kommer att gå in och ändra. Som chef kanske du upplever att du har den där minuten. Men det finns en gräns, du kan ju inte ha en minut hela tiden.

Emma Pihl

Emma Pihl, ledarskapskonsult, är författare till boken Let go! Bli fri från ditt kontrollbehov. Idén till boken var en forskningsstudie som fångade hennes intresse.

– Forskarna visade att alltför kontrollerande chefer gjorde att både medarbetare och organisationer presterade sämre. Och cheferna la tid på fel saker och brände ut sig, berättar hon.

Måttlig kontroll är förstås bra, poängterar Emma Pihl. Det är när behovet av kontroll tar makten och styr som det blir problem.
– En viss koll är positivt och för att få det lägger man sig till med rutiner. Men man måste vara vaksam på om kontrollrutinerna tar över och inte längre fungerar som ett stöd. När rädslan för att förlora kontrollen blir ett större problem än att missa det som man vill ha koll på, säger Emma Pihl.

Ökad stress triggar kontrollbehovet

En högre grad av hemarbete har stressat många chefer till att behöva hitta nya sätt att hålla koll, menar Emma Pihl. Många medarbetare upplever också nya sätt att bli kontrollerade, som att ständigt behöva vara uppkopplade och närvarande på chattar. På frågan om det är vanligare med kontrollerande chefer i dag än tidigare svarar psykolog Fredric Bohm både ja och nej.
– Det är inte vanligare att samvetsgranna personer befordras till chefer. Däremot har stressen och pressen på chefer ökat, vilket ju triggar kontrollbehovet.

En ytterligare komplikation är att ju högre upp i hierarkin du kommer som chef, desto mindre struktur finns det.
Är du hög chef är det mindre viktigt att du är bra på ditt jobb – som ju är anledningen till att du blev chef – och mer viktigt att vara visionär och kunna agera i det större sammanhanget – något som inte direkt är den samvetsgrannes bästa gren. Fredric Bohm betonar att det inte handlar om att dela in människor i bättre och sämre.
 – Samvetsgranna personer är superbra medarbetare, pålitliga, lojala och ansvarstagande. Men det går inte att vara bra på allt hela tiden, det måste man ha förståelse för.

Text: Ulrika Sundström

SÅ SLÄPPER DU TAGET


1. Bli medveten om hur du fungerar och när kontrollen leder till stress för dina medarbetare. Vidta åtgärder aktivt – det går att träna på att bli bra på att släppa kontrollen.

 2. Alternativet till kontroll är inte noll koll. Öva på systematisk desensibilisering – avtrubbning – genom att släppa kontrollen lite grand i taget och öka undan för undan.

3. Använd STOP-tekniken, Stanna, Tänk efter, Orientera, Planera. Leta upp situationer där du känner kontrollbehov och sätt klistermärken eller en notis i mobilen med STOP. Då hinner du tänka efter om du verkligen behöver ringa det där samtalet till it-avdelningen eller kolla säljavdelningens senaste avtal.

 4. Ha förståelse för att du är dålig på det här. Du kan inte vara bäst på allt men med envishet går det att träna bort ditt kontrollbehov.

5. Träna på att känna dig tillräcklig och tycka om dig själv, även vid bakslag, för att stärka din självkänsla.
Källa: Fredric Bohm och Emma Pihl.