Att under anställningsintervjun ärligt erkänna att du lider av en sjukdom som innebär att du kommer att vara borta från arbetet en hel del, ökar knappast dina möjligheter att få jobbet. Såvida du inte samtidigt påpekar att din eventuella frånvaro inte kommer att kosta arbetsgivaren ett öre.
– Särskilt högriskskydd infördes samtidigt som karensdagen just för att skydda anställda som är borta mycket från jobbet. Det kan fungera som inträdesbiljett när man söker nytt jobb och ska förhindra att arbetsgivare undviker att anställa personer med frekvent sjukfrånvaro, säger Cecilia Udin, nationell försäkringssamordnare på Försäkringskassan.
Alla som är sjuka tio gånger under tolv månader slipper fler karensdagar under resten av perioden, det kallas allmänt högriskskydd. Med särskilt högriskskydd slopas karensdagen helt och arbetsgivaren slipper betala sjuklön. För att få det särkskilda skyddet måste sjukdomen vara väldokumenterad och läkare bekräfta att du kommer att vara borta från jobbet mer än tio gånger närmaste året.
Högriskskyddet beviljas ett eller i vissa fall två år i stöten. Har du väl fått det så spelar det ingen roll varför du är sjukfrånvarande – du slipper karens oavsett om du är hemma på grund av din sjukdom eller på grund av exempelvis magsjuka. Det gör heller inget om du är sjuk sju gånger i stället för tio.
Trots att det finns hundratusentals som lider av sjukdomar som uppfyller kriterierna är det bara knappt 8 500 som har fått det särskilda högriskskyddet beviljat. Både Försäkringskassan och Migränförbundet menar att det beror på att folk inte känner till att skyddet existerar.
– Vi har i vår kampanj ”Erkänn migrän” ställt krav på Försäkringskassan att bättre förmedla information om högriskskyddet, säger Helena Elliot på Migränförbundet.
Och Cecilia Udin på Försäkringskassan säger att man inte har marknadsfört det särskilda högriskskyddet tillräckligt även om man för ett år sedan tog fram ett informationsmaterial som riktar sig både till arbetsgivare och de som kan ansöka om förmånen.
– Det går naturligtvis alltid att göra mer. Men vi kan inte informera de berörda direkt eftersom vi inte ser den korta sjukfrånvaron där arbetsgivaren betalar sjuklönen. Det är framför allt arbetsgivarna som borde känna till att skyddet finns och hänvisa anställda att söka, säger hon.
Malin Lundmark är grafisk formgivare och lider av migrän sedan tidiga tonåren. Hennes anfall kan komma tätt, ibland så ofta som två, tre gånger i veckan. Hälften av gångerna kan det hjälpa med mediciner i form av injektioner och att lägga sig i ett svalt, tyst rum. Andra gånger blir anfallen så kraftiga att hon är utslagen i dagar.
– När jag är stressad riskerar jag att hamna i en ond cirkel där jag får migrän vid minsta lilla förändring.
När Malin Lundmark fick erbjudande om jobb på en liten reklambyrå talade hon frankt om att hon led av sjukdomen. Då kände varken hon eller arbetsgivaren till särskilt högriskskydd.
– Eftersom det var ett litet företag, med få anställda, slog det hårt mot arbetsgivaren när jag var hemma. Någon period var jag borta ofta och då var det tufft att ringa och säga att nu är jag sjuk igen.
Av en ren slump fick hon reda på att skyddet fanns.
– När jag fick högriskskyddet beviljat slapp jag ha dåligt samvete över att vara en ekonomisk belastning för företaget. Det gjorde att jag kände mig lugnare. Anfallen blev inte färre, men kortare.
– I samma veva fick jag insikt om att det här är en del av mitt liv, det är bara att acceptera, säger Malin Lundmark.
Egenföretagare
Egenföretagare som har valt en eller sju karensdagar kan också få sjukpenning från första dagen med stöd av bestämmelserna om särskilt högriskskydd. Det kan däremot inte de egenföretagare som valt karenstid på 14, 30, 60 eller 90 dagar. Som aktiebolagsdelägare så har man rätt till särskilt högriskskydd om man är anställd i aktiebolaget.
