Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Unionen vill se ändrad karensdag

Sju av tio går ibland till jobbet trots att de är sjuka. Ofta är anledningen stress och rädsla att inte hinna med arbetsuppgifterna. En annan viktig orsak är att många inte har råd med karensdagen. För att skapa ett mer hållbart arbetsliv menar Unionen att det nu finns anledning att hitta alternativ till karensdagen.
Publicerad
Colourbox
Många går till jobbet trots att de är sjuka. Unionen vill se över alternativ till karensdagen. Colourbox

– Det är en aktuell fråga med tanke på att många människor i dag har ett arbete som skapar risk för sjukdom och långvariga hälsoproblem. Arbetsgivaren har dessutom ett ansvar för att arbetsbelastningen är rimlig och att uppgifterna exempelvis ska hinnas med även efter en sjukdom, säger Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen

– En viktig del för att komma till rätta med problemet med att jobba fast du är sjuk är att prata på arbetsplatsen om huruvida det verkligen finns acceptans för att vara hemma då. Ta upp frågan med kollegerna och under utvecklingssamtal med chefen.

En undersökning från Sifo visar att de vanligaste anledningarna till att inte stanna hemma och kurera sig vid sjukdom är stress över att inte hinna med sina arbetsuppgifter (34 procent) och oro över förlorad arbetsinkomst (27 procent). Enligt en webbenkät som besvarats av 1 089 svenskar framgår att 68 procent någon gång det senaste året har gått till jobbet förkyld eller med influensa.

Henrik Ehrenberg menar att en ändrad karensdag är en av pusselbitarna som behövs för att få ett hållbart arbetsliv. Därför efterlyser han en ökad samhällsdebatt och på sikt även en statlig utredning för att hitta alternativ. Det nuvarande karensdagssystemet slår extra hårt mot personer som har sin arbetstid koncentrerad till några få arbetsdagar per vecka och exempelvis jobbar deltid.

– Andra lösningar, som att beräkna ett karensavdrag på motsvarande exempelvis 10-20 procent av veckoinkomsten vid sjukskrivning, vore mer rättvist för personer med oregelbunden arbetstid, menar Henrik Ehrenberg.

Gertrud Dahlberg
gertrud.dahlberg@kollega.se​

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

De har redan skrotat karensen – ”En besparing”

Organisationen Sverok slopade karensavdraget för flera år sedan. Martin Odh, generalsekreterare, rekommenderar andra arbetsgivare att göra samma sak.
– Det är en besparing snarare än en kostnad, säger han.
David Österberg Publicerad 8 oktober 2026, kl 06:00
Martin Odh, generalsekreterare Sverok
Sverok har slopat karensen. Effekten är mindre sjuknärvaro och gladare medarbetare. Sjukskrivningarna har inte ökat, enligt Martin Odh, generalsekreterare. Foto: David Österberg

Frågan om karensavdraget är just nu en het politisk fråga. Partierna till vänster – S, V och MP – vill avskaffa avdraget, medan övriga partier vill behålla det.

På spelkulturförbundet Sverok slopade man karensen redan 2018.

– Vi slöt en överenskommelse med fackklubben. Det handlade om att möta medarbetarnas behov av flexibilitet och skapa en attraktiv arbetsplats, säger Martin Odh som sedan i våras är generalsekreterare på förbundet.

Bedömningen 2018 var att förändringen varken skulle kosta pengar eller spara pengar åt arbetsgivaren. Men i dag tror Martin Odh att förändringen har inneburit en besparing. Därför rekommenderar han andra arbetsgivare, åtminstone på tjänstemannasidan, att göra likadant.

– Ur ett långsiktigt perspektiv tror jag att slopad karens är en besparing i form av friskare medarbetare och en attraktivare arbetsplats. Det dyraste man kan göra är att behöva rekrytera ny personal.

Så mycket kan ett slopat karensavdrag kosta

Arbetsgivarorganisationerna i Sverige motsätter sig slopat karensavdrag. Att betala sjuklön från första dagen skulle leda till ökade kostnader och minskade intäkter för företagen på upp till 40 miljarder kronor om året, enligt Svenskt Näringsliv.

Andra kalkyler är försiktigare. Enligt Riksdagens utredningstjänst skulle ett slopat avdrag öka sjuklönekostnaderna med mellan tolv och 21 miljarder kronor.

De fackliga organisationerna är splittrade i sin syn på karensavdraget. Paraplyorganisationen LO, som samordnar 13 fack på arbetarsidan, anser att det bör tas bort, medan de 12 TCO-förbunden tycker olika.

Unionen vill sänka karensavdraget

Det största tjänstemannaförbundet Unionen förespråkar en medelväg, där karensavdraget blir mindre än i dag men inte tas bort helt. Då minskar pressen att jobba när man är sjuk, utan att sjukförsäkringen riskerar att missbrukas.

Enligt Unionen slår karensavdraget olika hårt mot olika människor. Den som ofta träffar andra på jobbet eller har ett yrke med hög smittorisk drabbas hårdare. Kvinnor har också fler sjukdagar än män. Dessutom är ersättningen lägre i Sverige än i många andra länder. Vid exempelvis tre dagars sjukfrånvaro ersätts i Sverige cirka 53 procent av inkomsten – medan flera jämförbara länder ligger på mellan 80 och 100 procent.

På Sverok har man inte haft ökade sjuklönekostnader sedan avdraget slopades.

– Vi kan inte se att medarbetare sjukskriver sig när de inte är sjuka. Slopad karens innebär dels att man slipper känna sig tvingad att komma till kontoret när man är sjuk, dels att smittorisken minskar. Dessutom visar vi att vi är en attraktiv arbetsplats som bryr oss om våra medarbetare, säger Marin Odh.

Så fungerar karensavdraget

  • Karensavdraget är ett avdrag på sjuklönen när en anställd blir sjuk.
  • Avdraget motsvarar 20 procent av den sjuklön som den anställde beräknas få under en genomsnittlig arbetsvecka.
  • Avdraget är ungefär 1 500 kronor för den som tjänar 40 000 kronor i månaden.