Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Chefer sämst på att vabba

Andelen som stannar hemma med sjuka barn skiljer sig mellan olika yrken och roller. Allra sämst på att vabba är cheferna.
Lina Björk Publicerad
vuxen och barn som lägger pussel
Anställda inom hantverkaryrken vabbar mest, medan chefer vabbar minst. Vad är orsaken till detta? Foto: TT/Jessica Gow

Bäst på att hämta snoriga barn från förskolan är anställda inom hantverkaryrken som bygg och tillverkning, visar siffror från Försäkringskassan. Inom dessa yrkesgrupper vabbar 67 procent av kvinnorna och 60 procent av männen. Majoriteten bland både manliga och kvinnliga chefer vabbar dock inte alls. Varför är det så?

– Det kan ha fler förklaringar. Högre chefer har i snitt äldre barn och det vabbas därför inte lika ofta. Chefsyrket är också mer flexibelt vilket möjliggör för chefer att vobba, då syns de inte i statistiken, säger Johan Kaluza, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten. 

Ledare tar i snitt ut mindre föräldraledighet än övriga yrkesgrupper, något som kan tyda på att chefer kan uppleva ett krav på att inte vara borta längre tid från arbetsplatsen, enligt Johan Kaluza.

För personer som jobbar målstyrt finns ofta specifika arbetsuppgifter som inte fångas upp av någon annan när man är borta, säger han.


Avstå mycket lön för att vabba

Den tillfälliga föräldrapenningen har ett inkomsttak. Tjänar du över 43 750 kronor i månaden uppnår du det och får inte ersättning för resterande del. Chefer som tjänar betydligt mer får alltså avstå mycket lön för att vabba sina barn.

Det kan vara ytterligare en orsak. Till skillnad från föräldraledighet är vabb svårt att planera. Barn som blir sjuka på natten eller behöver hämtas på förskolan är svårare för chefer med höga krav. Och då har vi sett studier som visar att man fördelar ansvaret i familjen i stället, så att de snabba puckarna tas av en partner.

Johan Kaluza ser fler möjligheter att få chefer att vabba mer. Till exempel att höja prisbasbeloppet för vård av barn, även om det inte påverkar dem med allra högst inkomst. Det kan också handla om att chefer faktiskt kliver fram och tar sitt ansvar som kulturbärare på sitt företag.

Chefer styr över sin arbetssituation och hur de beter sig påverkar organisationen. Om en chef visar att det är viktigt och prioriterat att vara hemma med sjuka barn så skapar det en kultur på arbetsplatsen där vabbandet är en självklarhet.

Är det svårt för dig som chef att vabba?

 

Linda Lindau, Operation Manager Caterbee AB, Stockholm. Ett barn, 11 år.

Lina Lindau

– Jag har inte vabbat en enda dag på åtta år. Min dotter har mest haft enklare förkylningar och då har jag kunnat arbeta hemma. Skulle hon varit riktigt sjuk skulle jag vabba såklart. Men på vissa positioner och på mindre företag där jag har arbetat tidigare hade det varit svårare att vara borta från jobbet. Det är ju väldigt dåligt att behöva känna så.

 




Johan Siikavaara, tf chef LKAB, Kiruna. Två barn, 8 och 11 år.

Johan Siikavaara

– Jag tror inte det är svårare som chef än för andra yrkesgrupper. När jag och min fru, som är gymnasielärare, måste vabba tittar vi i våra kalendrar och ser hur vi kan lösa det. Det blir lite pusslande, ibland delar vi på en dag. Ibland kan jag göra visst jobb på distans, men är barnen sjuka prioriteras de framför arbetet.

 




Erika Grahm, sportchef Brynäs, Gävle. Ett barn, 1,5 år.

Erika Grahm

– Jag och min sambo har hyfsat flexibla jobb så vi kan fördela vab mellan oss, vilket underlättar mycket. Jag behöver därför aldrig vara borta från jobbet under längre perioder. Men såklart att det stressar mig ibland när jag behöver vara hemma med sjukt barn vid tillfällen när det passar mindre bra.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Avatar ska hjälpa chefer med uppsägningar

Det är svårt att säga upp en medarbetare på ett bra sätt. Därför har TRR utvecklat en tjänst som gör att chefer kan öva sig på en avatar – som kan vara både arg och ledsen.
David Österberg Publicerad 20 november 2025, kl 09:00
Elin Nilsson tränar med hjälp av en avatar.
En avatar ska hjälpa chefer att genomföra svåra samtal på ett så bra sätt som möjligt. Verktyget har utformats av omställningsorganisationen TRR. Fredrik Hjerling

Att genomföra ett uppsägningssamtal är något av det svåraste en chef kan göra. Därför har omställningsorganisationen TRR länge utbildat chefer i hur man genomför dem. Snart finns tjänsten i digital form.

– Chefen får möta en avatar och kan sedan göra olika val. Man kan till exempel ställa in om man vill att avataren ska vara ledsen, frågvis eller förbannad. Det går också att ställa in olika svårighetsgrader. Från enklare nivå med flervalsalternativ till helt öppen dialog där man pratar med avataren som reagerar och responderar helt beroende på ens agerande. Efter samtalet får man feedback från oss. Tanken är att man ska träna, träna, träna tills man känner sig trygg, säger Pierre Figéus, business owner på TRR.

Pierre Figéus
Pierre Figéus.

Är människor så förutsägbara att de kan ersättas av en avatar?

– I grund och botten är den här typen av samtal ganska lika. En viktig del i träningen är att som chef höra sig själv uttala orden. Sannolikheten för att säga det man bör säga ökar om man har tränat på det innan. När man levererar ett negativt budskap så kommer det alltid en reaktion. Frågan är hur man hanterar den reaktionen och ändå får fram budskapet.

Hur har ni kommit fram till vad som är rätt saker att säga?

– Det bygger på vår beprövade erfarenhet. Vi har tränat chefer på det här i många år och intervjuat dem efter att de har hållit uppsägningssamtal. Det här är en metodik som vi vet fungerar i praktiken. Tyvärr förekommer det att chefer genomför uppsägningar utan att ha förberett sig. Det är idiotiskt och gynnar inte någon.

Den digitala tjänsten har utvecklats i samarbete med chefer. 

– Vi intervjuade cheferna innan och frågade hur säkra de kände sig på att genomföra ett uppsägningssamtal. Sedan fick de träna på avataren. Efteråt såg vi en markant skillnad i kompetens, säger Pierre Figéus.

Extra viktigt att ta sig tid

En av dem som har testat tjänsten är Elin Nilsson som är rekryterings- och konsultchef på Barona.

– Jag känner mig helt klart mer förberedd på vad som krävs av mig som chef inför ett uppsägningssamtal. Dels i hur jag ska agera under samtalet, följa upp och vårda medarbetaren, dels i att ge mig själv utrymme för att reflektera och utvecklas. Den här typen av samtal är som tur är inte något man har varje dag, och därför är det extra viktigt att ta sig tid att göra det på rätt sätt för alla inblandade, säger hon.

Elin Nilsson tror att tjänsten kan användas av alla typer av chefer.

– För juniora ledare som aldrig tidigare har behövt hålla den här typen av samtal är det ett otroligt värdefullt verktyg, medan det för mer seniora chefer fungerar som en bra påminnelse om vikten av att förbereda sig noggrant. Exempelpersonerna i tjänsten känns trovärdiga i sina reaktioner, och jag uppskattar att man får möta olika typer av respons beroende på hur man själv agerar och bemöter situationen.

”Händer att människor blir uppsagda via sms”

TRR:s förhoppning är att väl förberedda chefer ska underlätta för uppsagda att snabbare hitta ett nytt jobb.

– Om avslutet fungerar bra tror vi att man snabbare kommer in i ny sysselsättning. Tyvärr händer det att människor blir uppsagda via sms, på semestern eller genom att chefen skickar någon annan. Då måste den som har blivit uppsagd lägga tid på att bearbeta uppsägningen och tappar tempo, säger Pierre Figéus.

Vad tyckte du om verktyget?

Mikael Axland, HR-chef, Grenke Leasing.

–  En fördel med det här verktyget var att man hamnade i olika situationer. Det fejkar en verklig situation och gör det jättebra. Avataren är tillräckligt oförutsägbar för att man ska lära sig något.

– Man kan använda tjänsten för att träna på alla typer av svåra samtal. Hur reagerar jag exempelvis när jag sitter mitt emot en person som gråter? Det vet man ju inte förrän det har hänt. För att klara något svårt måste du träna. Det är mindre viktigt om du tränar genom att prata med en avatar, pratar med en verklig människa eller genom att läsa en bok.

 

Cecilia Tarkowski, Hotellchef, Fagerudd.

– Initiativet är bra. Det finns säkert många chefer som inte funderar igenom exempelvis avslutningssamtal eller hur de ska ge tung feedback. Jag tror verkligen att verktyget kan göra skillnad för chefer och ledare, men tror också att ett samtal med en riktig människa är bättre.

– Svårigheten med den här typen av verktyg är att de blir lite statiska. Det kan vara svårt att få fram det man vill ha sagt genom de alternativ man har att välja mellan. Reaktionerna från avataren hamnade också lätt i ytterligheter. Men för den som aldrig tidigare har reflekterat över hur tuffa besked landar hos en medarbetare behöver det kanske vara så.

Ledarskap

Fråga Mentorn: ”Medarbetaren utfryst – hur ska jag agera?”

Hur ska man agera som chef om en medarbetare blir inte blir inbjuden till sociala aktiviteter av de övriga i gruppen? Bör man ta upp det eller avvakta? Chef & Karriärs mentor Alexandra Thomas ger svar.
Ola Rennstam Publicerad 17 oktober 2025, kl 06:01
Illustration: Dennis Eriksson

FRÅGA MENTORERNA

Chef & Karriär är Kollegas systertidning och vänder sig till dig som är chef och medlem i Unionen.

Har du en fråga om ledarskap till någon av våra mentorer i Chef & Karriär. Mejla ola.rennstam@kollega.se

FRÅGA: Jag driver ett företag med ett dussintal anställda där de flesta arbetat ihop under många år. På senare tid har jag noterat att en av medarbetarna blir utfryst av de övriga. Nyligen fyllde en i gruppen jämnt och teamet skulle fira med en middag efter jobbet. Att de inte bjuder med mig som deras chef har jag full förståelse för, men det gjorde mig beklämd när jag, av en händelse, fick reda på att alla i gruppen var inbjudna till festligheterna – utom den medarbetaren.

Efter det har jag börjat se mer subtila signaler, som blickar och tonfall, även under arbetstid, men har inga bevis för någon regelrätt mobbning. Först och främst värnar jag givetvis om min medarbetares mående och vill reda ut orsaken till beteendet innan det eskalerar och påverkar verksamheten. Men som chef känns det samtidigt orimligt att ha åsikter om vem personalen väljer att umgås med på fritiden. Ska jag ta upp det här med gruppen, enbart prata med medarbetaren eller avvakta?
 

Alexandra Thomas

SVAR: Det låter som om situationen pågått ett tag och det är positivt att du funderar på att agera innan det blir värre.

Börja med att prata enskilt med den utfrysta medarbetaren och berätta vad du uppmärksammat. Fråga hur hen upplever sin arbetssituation, hur hen trivs i gruppen och om det finns något hen vill dela. I och med detta kommer du att förstå hens situation bättre och förhoppningsvis även orsaken till att det har blivit som det blivit mellan kollegorna.

Ibland blir man förvånad över vad som ligger bakom vissa beteenden, men frågar vi inte kan vi aldrig veta säkert. Just den här situationen kan ha orsakats av alltifrån avundsjuka till missförstånd eller av att medarbetaren faktiskt väljer att hålla sig för sig själv.

Oavsett anledning påverkar exkluderingen er arbetsmiljö. Därför är det viktigt att ha ett samtal eller en workshop i gruppen om hur ni vill ha det på arbetsplatsen. Hur kan ni bäst samarbeta, hur åstadkommer ni resultat tillsammans och när trivs medarbetarna – och inte? Involvera alla i gruppen i samtalet och fokusera på att skapa en trygg miljö där alla vågar säga sin åsikt.

Som chef är du en förebild för inkludering, respekt och samarbete, så försök att modellera dessa värden i ert samtal. Det kan också vara värdefullt att bryta upp olika roller och konstellationer så att fler, och olika grupperingar, får jobba tillsammans.

När du pratat med gruppen, fortsätt då att uppmärksamma vad som pågår och var observant på hur gruppdynamiken utvecklar sig. Upptäcker du att specifika personer fortsätter att frysa ut med blickar och tonfall behöver de få enskild feedback. Sätt principer och gränser för vad som är accepterade beteenden i gruppen och följ regelbundet upp hur den utfrysta medarbetaren trivs och om hen upplever att hon blivit mer inkluderad. Lycka till!

ALEXANDRA THOMAS

GÖR: Psykolog, författare och specialist i organisationspsykologi på Creative Compassion. Inspirationsföreläsare och författare till boken Compassionfokuserat ledarskap, utsedd till Årets HR-bok 2025.
ÅLDER: 47.
KARRIÄR: Facilitator, partner, mentor och regionchef. Har tidigare jobbat som skolpsykolog och på Bup.