Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Vabba stora barn?

För stora barn för att vabba – men för små för att lämna hemma själva? Trodde du ja. Många har missat möjligheten att vårda barnen trots att de är över tolv år.
Petra Rendik Publicerad
Carl-Michael Bergman till höger med sin son, till vänster.
Tvåbarnspappan Carl-Michael Bergman har aldrig anmält vab, men vobbar ibland. Foto: Andreas G Warne

Att du kan vara hemma från jobbet för att ta hand om ditt sjuka barn, eller vabba som vi oftast säger, och få ersättning från Försäkringskassan är något som de allra flesta småbarnsföräldrar känner till. Om inte blir man varse om det när barnet börjar på dagis och förkylningarna avlöser varandra.

Vad många däremot inte tycks veta är man kan få tillfällig föräldrapenning när äldre barn blir sjuka, även om reglerna ändras samma dag som barnet fyller 12 år. Det visar en undersökning som Kollega har gjort, där det är 45 procent som säger att de önskar att det fanns en möjlighet att vabba barn mellan 12 och 18 år.

– Många känner nog inte till att möjligheten existerar, i alla fall så använder sig få av den. På ett år är det cirka 40 000 barn i åldern 12 till 16 där föräldrar har anmält vård av barn. Jämför det med 650 000 barn i åldern 0 till 12 år, säger Niklas Löfgren, familje­ekonomisk talesman på Försäkringskassan.

Det finns flera skäl, förutom okunskap, till att föräld­rar inte lika ofta anmäler vab för större barn. Stora barn blir inte sjuka lika ofta som förskolebarn och förkylda tonåringar både kan och vill vara hemma själva, i alla fall ibland. Niklas tror också att många föräldrar tar kompledigt, flexar eller jobbar hemma när barnen är sjuka. En uppfattning som stämmer rätt bra med resultatet i Kollegas undersökning. 61 procent svarar att man låtit barnen i åldern 12 till 18 år vara hemma själva när de varit sjuka. 37 procent har jobbat eller ”vobbat” hemma och 10 procent har tagit ut en semesterdag för att kunna pyssla om sitt sjuka barn.

Det går alltså att begära tillfällig föräldrapenning för barn mellan 12 och 16 år, i vissa fall ända fram till 18 år. Men med en avgörande skillnad som inträder när barnet fyller tolv:

Innan dess är det föräldern som bestämmer om vabbandet är nödvändigt. Först efter en vecka vill Försäkringskassan ha ett läkarintyg. Men för barn som fyllt tolv krävs läkarintyg redan från första dagen. Det är läkaren som avgör om barnet behöver ha en vuxen hos sig.

Mats Matsson, verksamhetschef på Försäkringskassan, säger att det kan handla om feber eller benbrott för att doktorn ska anse att barnet inte bör vara ensam hemma. Åkommorna behöver inte vara livshotande eller kräva sjukhusvård, som vissa föräldrar tycks tro.

– Ta körtelfeber som är rätt vanlig bland ungdomar, eller vattkoppor som även äldre barn kan drabbas av, då kan man bli riktigt risig. Men det är läkaren som avgör om barnet behöver tillsyn och vi beslutar om ersättning. Så klart att vi kan neka men jag känner faktiskt inte till att det har hänt, lagstiftningen är generös i det här avseendet.

Vabba 12-16-åringar

  • Om barnet blir sjukt och inte klarar sig själv kan du få tillfällig föräldrapenning.
  • För att du ska ha rätt till ersättning krävs det att en läkare anser att barnet behöver tillsyn av en vuxen. Du får då ett läkarintyg som du skickar till Försäkringskassan. Intyg krävs redan från första sjukdagen. Du kan även få tillfällig föräldrapenning om du följer med barnet till läkare.
  • Om barnet har en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning kan Försäkringskassan i förväg besluta om att ni ska omfattas av den tillfälliga föräldrapenningen.
  • Försäkringskassan lämnade förra året in som förslag till regeringen att åldersgränsen ska höjas från 16 till 18 år. Ännu har inget beslut fattats. Men om barnets liv är i fara kan man redan nu få ersättning fram till det att han eller hon fyllt 18 år.
  • På forsakringskassan.se kan du läsa mer om vad som gäller vid vård av barn och hur du gör för att få tillfällig föräldrapenning.

Vabba 16-18-åringar

  • För att få tillfällig föräldrapenning för ett barn som fyllt 16 krävs det att barnet omfattas av LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Läs mer om det på Försäkringskassans hemsida.

Försäkringskassan

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

De har redan skrotat karensen – ”En besparing”

Organisationen Sverok slopade karensavdraget för flera år sedan. Martin Odh, generalsekreterare, rekommenderar andra arbetsgivare att göra samma sak.
– Det är en besparing snarare än en kostnad, säger han.
David Österberg Publicerad 8 oktober 2026, kl 06:00
Martin Odh, generalsekreterare Sverok
Sverok har slopat karensen. Effekten är mindre sjuknärvaro och gladare medarbetare. Sjukskrivningarna har inte ökat, enligt Martin Odh, generalsekreterare. Foto: David Österberg

Frågan om karensavdraget är just nu en het politisk fråga. Partierna till vänster – S, V och MP – vill avskaffa avdraget, medan övriga partier vill behålla det.

På spelkulturförbundet Sverok slopade man karensen redan 2018.

– Vi slöt en överenskommelse med fackklubben. Det handlade om att möta medarbetarnas behov av flexibilitet och skapa en attraktiv arbetsplats, säger Martin Odh som sedan i våras är generalsekreterare på förbundet.

Bedömningen 2018 var att förändringen varken skulle kosta pengar eller spara pengar åt arbetsgivaren. Men i dag tror Martin Odh att förändringen har inneburit en besparing. Därför rekommenderar han andra arbetsgivare, åtminstone på tjänstemannasidan, att göra likadant.

– Ur ett långsiktigt perspektiv tror jag att slopad karens är en besparing i form av friskare medarbetare och en attraktivare arbetsplats. Det dyraste man kan göra är att behöva rekrytera ny personal.

Så mycket kan ett slopat karensavdrag kosta

Arbetsgivarorganisationerna i Sverige motsätter sig slopat karensavdrag. Att betala sjuklön från första dagen skulle leda till ökade kostnader och minskade intäkter för företagen på upp till 40 miljarder kronor om året, enligt Svenskt Näringsliv.

Andra kalkyler är försiktigare. Enligt Riksdagens utredningstjänst skulle ett slopat avdrag öka sjuklönekostnaderna med mellan tolv och 21 miljarder kronor.

De fackliga organisationerna är splittrade i sin syn på karensavdraget. Paraplyorganisationen LO, som samordnar 13 fack på arbetarsidan, anser att det bör tas bort, medan de 12 TCO-förbunden tycker olika.

Unionen vill sänka karensavdraget

Det största tjänstemannaförbundet Unionen förespråkar en medelväg, där karensavdraget blir mindre än i dag men inte tas bort helt. Då minskar pressen att jobba när man är sjuk, utan att sjukförsäkringen riskerar att missbrukas.

Enligt Unionen slår karensavdraget olika hårt mot olika människor. Den som ofta träffar andra på jobbet eller har ett yrke med hög smittorisk drabbas hårdare. Kvinnor har också fler sjukdagar än män. Dessutom är ersättningen lägre i Sverige än i många andra länder. Vid exempelvis tre dagars sjukfrånvaro ersätts i Sverige cirka 53 procent av inkomsten – medan flera jämförbara länder ligger på mellan 80 och 100 procent.

På Sverok har man inte haft ökade sjuklönekostnader sedan avdraget slopades.

– Vi kan inte se att medarbetare sjukskriver sig när de inte är sjuka. Slopad karens innebär dels att man slipper känna sig tvingad att komma till kontoret när man är sjuk, dels att smittorisken minskar. Dessutom visar vi att vi är en attraktiv arbetsplats som bryr oss om våra medarbetare, säger Marin Odh.

Så fungerar karensavdraget

  • Karensavdraget är ett avdrag på sjuklönen när en anställd blir sjuk.
  • Avdraget motsvarar 20 procent av den sjuklön som den anställde beräknas få under en genomsnittlig arbetsvecka.
  • Avdraget är ungefär 1 500 kronor för den som tjänar 40 000 kronor i månaden.