Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Johanna kom ut som trans – blev bättre chef

Manlig utbildning, manligt jobb, manliga hobbyer. Fru och barn. Men Johanna Gustafsson, vd för Saab Transponder Tech, insåg att hon var kvinna.
Publicerad
Johanna Gustafsson sitter i en fåtölj.
Efter att ha levt 45 år som man var Johanna Gustafsson redo att komma ut som kvinna. Foto: Karl Nordlund

Att vara en modern ledare handlar allt mer om att ha kontakt med sitt inre, självinsikt och att våga visa sig sårbar. Och allt mindre om auktoritet och prestation. Så resonerar i alla fall Johanna Gustafsson, vd för Saab Transponder Tech.

För vissa är detta enkelt. För andra kan det ta tid. När Johanna Gustafsson levde som man och dolde för sig själv – och för andra – att hennes könsidentitet var en kvinnas, gick det sådär med självinsikten och sårbarheten. Till slut gick det inte att låtsas längre. Men hur tar man upp en sådan sak på jobbet om man är vd?

Vi backar bandet lite. Det är nu fem år sedan Johanna Gustafsson tog över som vd på Saab Transponder Tech med cirka 50 anställda. Då hette hon något annat och levde som man. Transponder Tech är ett mindre bolag i Saabsfären som sysslar med utveckling av avancerad utrustning för den civila sjöfarten.

Att den blyge kille som i ungdomen helst nördade ner sig i teoretisk fysik i gränslandet till filosofi, 25 år senare skulle vara en utåtriktad kvinnlig vd var det nog inte många som trodde.

– Det var en ganska introvert och osäker person som kom ut från Linköpings universitet med sin examen. Jag var väldigt inriktad på att prestera och klara svåra saker. Mitt självförtroende var det inget fel på, men självkänslan var svag. Att söka sig mot specialiserade tjänster låg nära till hands. Jag hade kunnat bli forskare också.

Johanna Gustafsson sitter på en bänk.
Som vd för Saab Transponder Tech är Johanna Gustafsson delaktig i att skapa en säkrare och miljövänligare sjöfart. Foto: Karl Nordlund

Men det blev Saab direkt efter universitetet. Redan efter några år började dock Johanna söka sig bort från specialistrollerna som hon hade inledningsvis. Hon gick mer mot projektledning. Det var så ledarskap började komma in i bilden.

– Jag ville utvecklas som person och inte fastna i en massa avancerade beräkningar.

Bland annat blev hon projektledare från Saabs sida i ett stort internationellt utvecklingsprojekt av det obemannade flygplanet Neuron. Det var både krävande och utvecklande. Hon sökte sig också till linjechefsroller.

– Ledarskap handlar om hur vi är som människor och hur vi jobbar tillsammans, om relationer helt enkelt. Som ledare tvingas man att utvecklas som människa. Om jag inte hade vågat lämna min komfortzon i yrket tror jag inte att jag hade vågat lämna min komfortzon i livet heller.

Johanna Gustafsson

ÅLDER: 48 år.
BOR: Lägenhet i Linköping.
FAMILJ: En son som är 9 år och som bor hos Johanna på halvtid.
GÖR: Vd Saab Transponder Tech.
HOBBY: Bakning och kläder.
LÄSER: Mer än på länge, just nu Den brutna kvinnan av Simone de Beauvoir.
UTBILDNING: Teoretisk fysik, Linköpings universitet.

För parallellt med att karriären utvecklades i en mer extrovert riktning började det hända saker under ytan även privat. Johanna levde ett väldigt ”manligt” liv, i en ytlig bemärkelse. Hon hade gått en tuff och mansdominerad utbildning inom teoretisk fysik och var på en mansdominerad arbetsplats i ett manligt kodat yrke. Hon hade grabbiga hobbyer som grottdykning och annat och hade även fru och var nybliven far.

– En del transpersoner överkompenserar sin könsidentitet. Jag försökte leva upp till omgivningens förväntningar på hur en framgångsrik man ska vara. Min exfru har sagt att av alla personer var jag den sista hon skulle ha trott var trans.

När Johanna fick vd-jobbet på Saab Transponder Tech levde hon alltså fortfarande som man. Men sedan några år hade tankarna funnits där. Ett starkt minne är från en nyårsafton med vänner i Wien i början av 2010-talet.

– Tjejerna skulle göra sig fina och någon frågade om hon fick måla mina naglar. Jag var så där fnissigt glad den kvällen och det hade inte med champagnen att göra. Jag förstod inte vad som hände, men det var helt enkelt lycka jag kände över mina målade naglar.

Johanna Gustafsson står i en tv-studio mellan två andra personer.
Det finns ett växande intresse för Johannas erfarenhet som ledare inom Saab. Foto: Karl Nordlund

En period av experimenterande följde, men 2018 kom det till en brytpunkt. Johanna hade kommit till insikt. Det hade tagit sin tid, hon var nu 45 år, men när hon väl hade accepterat för sig själv att hon var transperson gick det inte att hålla det inom sig och låtsas vara någon annan.

– Jag och min bästa vän var ute i skärgården. Vi skulle bada och jag hade en bh på mig under kläderna. Jag hade väl tänkt smussla med den men så struntade jag i det. Han blev lite förvirrad men tog det bra, vilket gav mig kraft att komma ut inför familj och vänner.

Alla var inte lika förstående, men det blev ändå en glädjens sommar. Johanna levde som den hon var och för en person utan tidigare kopplingar till hbtq-rörelsen blev Europride i Stockholm en otroligt stark upplevelse. Men när semestern var slut tvättade hon bort nagellacket och satte på sig kostymen igen.– Ingen märkte något förutom att jag började prata lite mer om inkludering och mångfald. Ämnen som jag varit rätt ointresserad av tidigare. På fredagarna målade jag naglarna när jag kom hem och på söndagarna tvättade jag bort lacket.

Men så kunde det ju inte fortsätta. En dag struntade hon i att ta bort nagellacket. Det gick inte obemärkt förbi och reaktionerna spretade åt olika håll. Många fick inte riktigt ihop sin bild av Johanna som en cis-man*. I den här vevan tog hon också kontakt med vården om sin könsidentitet.

Saab Transponder Tech

Tillverkar transpondrar som är helt avgörande för en säker sjöfart. I dag finns 30 000 transpondrar från bolaget på fartyg, längs kuster och i helikoptrar och flygplan över hela världen. Tekniken börjar dock bli omodern och i år lanserar de nästa generations transpondrar, med ökad bandbredd och dubbelriktad satellitkommunikation. Därför kommer de snart att skicka upp sin första satellit. Förutom bättre sjösäkerhet bidrar den nya tekniken till ökad hållbarhet genom att optimera fartygsrutter, till exempel genom att visa aktuella iskartor.

Projektledaren Johanna fick nu mycket att hantera. Både en vårdprocess och en plan för hur hon skulle komma ut på allvar på jobbet. Tillsammans med sin HR Business Partner la hon upp en strategi kring det hela, de var måna om att det inte skulle komma som en chock för medarbetarna.

Det började med att Johanna samlade sin ledningsgrupp. Hon tog med sig transflaggan, som är mindre känd än regnbågsflaggan, och frågade om någon visste vad det var för flagga. Det blev utgångspunkten för ett väldigt bra samtal och Johanna hade liknande samtal med andra grupper på arbetsplatsen.

– Det blev inte så mycket drama. Någon sa: ”Då förstår vi varför du har målade naglar ibland.

Könstransitionen** har naturligtvis varit en omvälvande händelse rent personligt. Men den har också gett perspektiv i rollen som ledare. Även på den fronten har Johanna gått igenom någon form av förändring.

– Jag är en mer autentisk ledare i dag. Jag vet vem jag är och är trygg i det. Jag har gått från prestationsinriktad till att våga visa mig sårbar och ha självinsikt. Jag tror att det är lätt att hamna i att man spelar en roll så som jag gjorde.

Ser du annorlunda på saker som kvinnlig chef jämfört med tidigare?

– Det är väldigt svårt att se fördelarna med att man tillhör en grupp med privilegier. Jag tillhörde normen men i dag tillhör jag en minoritet. Jag önskar att jag hade kunnat säga att jämställdhet var en viktig fråga för mig som chef när jag levde som man. Men det var det inte. Nu ser jag kraften i den frågan, både som kvinna och som ledare. Jämställdhet, mångfald och inkludering har ju också med affärsnytta att göra. Vi har inte råd att välja bort människor, vi måste ha in de mest kompetenta medarbetarna. Det är också väl belagt i forskningen att mångfald föder nya idéer och kreativitet.

Finns det en stolthet eller ett intresse för din historia inom Saab?

– Det finns ett intresse för min erfarenhet och jag har varit inbjuden att tala om min historia i olika interna sammanhang. Jag försöker väl vara lite av en nagel i ögat för att pusha oss att bli ännu mer inkluderande.

– På något sätt har jag kanske fått en maktposition eftersom det inte finns så många chefer som är öppet trans. Jag vill bidra till att göra vårt samhälle öppnare genom att vara en positiv förebild och belysa de normer och fördomar som fortfarande finns om transpersoner. Att vara ett inkluderande företag handlar inte om att det ska se bra ut – det handlar om värderingar – och ytterst om företagets lönsamhet. Därför är det högsta ledningens fråga. Jag ser ett allt starkare engagemang för den inom Saab och det tycker jag är jättekul.

Hur tänker du kring att ni i dag inte kan gå i Prideparaden under Saab-flagg?

– Sveriges överbefälhavare sa i en podcast från Försvarsmakten nyligen att ”Pride är ju ett unikt tillfälle att faktiskt kliva ut som organisation och visa live vad vi står för.” Jag är övertygad om att Saab också kommer kliva ut, precis som Försvarsmakten. Det är bara att vi ännu inte har kommit riktigt lika långt i vår kulturförändring som de.

* En människa vars biologiska kön  överensstämmer med sitt juridiska, sociala och upplevda kön.

** Den medicinska, sociala och juridiska process som en person går igenom för att korrigera sin kropp och sitt könsuttryck så att det ska stämma överens med den upplevda könsidentiteten.

Johanna Gustafsson med en transflagga bredvid sonen som håller i en prideflagga.
Johanna Gustafsson med sin son på Linköping Pride 2021. Foto: Privat

9 snabba med Johanna

Vad är det första du gör när du vaknar?
– Klockan ringer halv sex och jag börjar med dusch och hudvård. Jag är en rutinmänniska och morgonpigg. Därefter frukost och yogarörelser för ryggen. Sedan klär jag mig och sminkar mig. Det är en längre startsträcka på morgonen som kvinna.

Hur ser en vanlig dag på jobbet ut?
– Som chef är det lätt att bli styrd av alltför många operativa möten. Jag försöker skapa utrymme i min kalender för strategiskt arbete och reflektion. Nyckeln stavas delegering. Tidigare var det mycket tjänsteresor, men det har ju försvunnit under pandemin. Jag har inte rest mycket som kvinna än, det har jag kvar att utforska. Det skulle kunna bli problem vid besök i mer konservativa länder.

Hur är din relation till facket?
– Jag tycker det är viktigt med ett bra samarbete och försöker att jobba tätt ihop med Unionen och Sveriges Ingenjörer som är de största här hos oss. Framför allt när det dyker upp problem.

Hur mycket jobbar du?
– 40 intensiva timmar i veckan. Förr hade jag ett större fokus på att prestera och då jobbade jag mer.

Vad gör du om du får en stund över på jobbet?
– Då går jag och pratar med någon eller tar en lunchpromenad för att låta tankarna falla på plats.

Hur är det att ha dig som chef?
– Jag ställer höga krav, men jag hoppas att mina medarbetare känner att jag bryr mig om dem. Jag vill att det ska finnas en balans där.

Vad gör du för att koppla av?
– Jag har ett utåtriktat arbete, men egentligen är jag ganska introvert och behöver tid för mig själv. Men jag umgås mycket med min son och jag gillar att vara i min stuga i S:t Annas skärgård.

Vad har Transponder Tech lärt av pandemin?
– Att det kan vara effektivt för vissa att arbeta hemifrån. Nu håller vi på att försöka hitta balansen mellan hemarbete och kontoret.

När släcker du på kvällen?
– 21.30. Jag sover mer nu, behöver åtta timmar.

Två röster om Johanna

TOBIAS TEVELL, säljchef vid Saab Transponder Tech ochäven förtroendevald vid Saabs Unionenklubb.

Tobias Tevell.

– Johanna har varit min närmaste chef sedan 2018. Hon är en ledare som vågar delegera, litar på sina underställda och förutsätter att de levererar.

– Som förtroendevald har jag av naturliga skäl fått höra många olika åsikter kring Johanna, särskilt i början av hennes könstransition. För mig är det viktigaste vad chefen åstadkommer för företaget, det privata är fullständigt irrelevant i arbetet. Att Johanna i dag är kvinna ger henne en varmare och något lugnare framtoning jämfört med den person som jag mötte 2018.
 

JOHANNA HAGSTRÖM, tidigare HR-chef på Saab Transponder Tech.

Johanna Hagström.

– Jag är väldigt imponerad över Johannas resa. Hur hon på ett öppet, kommunikativt och beslutsamt sätt ledde sig själv och sin omgivning fram till Johanna. När hon väl hade bestämt sig fanns det inga alternativ.

– Vi jobbar inte tillsammans längre, men jag tänker fortfarande ofta på henne. Det var en ynnest för mig att få ha varit vid hennes sida och det gjorde mig till en bättre HR-chef och en bättre människa. Som vd för Saab Transponder Tech är Johanna Gustafsson delaktig i att skapa en säkrare och miljövänligare sjöfart.

Johanna Gustafssons karriärlinje 

1996
Gör sitt exjobb på Saab under utbildningen till teoretisk fysiker. Får jobb på företaget direkt efter examen, inom militärflyget.

1997
Får ett nytt jobb i ett joint venture med Ericsson inom telekom. Arbetar med avancerade tekniska beräkningar.

1998
Inser att hon inte vill fortsätta specialiseringen och söker sig mot projektledarroller i olika Saabprojekt, där ledarskapet kommer in i bilden.

2000
Får sitt första utlandsuppdrag som projektledare i Cambridge. Det blir en mognadsprocess och Johanna går från specialist till generalist.

2003
Ingår i ett projekt – skapandet av Neuron – ett helt obemannat plan som Saab utvecklade med fem andra bolag. Johanna blir ansvarig för den svenska delen av projektet och bor tre år i Paris.

2011
Första linjechefsjobbet som affärsutvecklingschef. När Johannas fru blir gravid flyttar de tillbaka till Linköping. Hon har flera liknande roller de kommande åren.

2017
Blir vd på Saab Transponder Tech. Utvecklar en ny generation transpondrar.

2019
Kommer ut som transkvinna på jobbet efter att under en period levt som kvinna på helgerna.

2022
Lanserar nästa generations transpondrar vilket kräver att man skickar upp satelliter.

Text: Per Cornell

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

När någon dör på jobbet – då kan chefen åtalas

När det värsta händer på en arbetsplats, att någon dör, kan du som chef dömas – för vad som inte hände. Vi reder ut vad som gäller.
Sandra Lund Publicerad 16 mars 2026, kl 06:00
Byggnadsarbetare håller en tyst minut efter hissolyckan i Sundbyberg 2023 där fem arbetare omkom.
Efter hissolyckan i Sundbyberg 2023, där fem byggnadsarbetare omkom, höll byggbranschen en tyst minut. Olyckan har aktualiserat frågan om chefers arbetsmiljöansvar vid dödsolyckor. Längst till höger Byggnads ordförande Johan Lindholm. Foto: Anders Wiklund / TT /

Ofta blir det på sin höjd en notis. 

Andra fall, som den stora olyckan på en byggarbetsplats i Sundbyberg för över två år sedan, får mer uppmärksamhet. 

Bygghissen som störtade 30 meter mot marken orsakade fem arbetares död. 

Vd åtalas för hissolycka

Tre personer står nu åtalade – en vd och två hissmontörer. 

Vd:n åtalas för att han enligt åklagaren har ett personligt ansvar. Rättegång väntas senare i vår.

Enligt Jörgen Lindberg, vice chefsåklagare på Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål, lägger arbetsmiljölagen i huvudsak ansvaret på arbetsgivaren. 

Och som chef har man ofta den rollen. 

Har chefen alltid arbetsmiljöansvar? 

– Det beror på. Arbetsgivaren är ofta ett företag och då kan företaget behöva ha en intern fördelning av ansvaret för olika arbetsmiljöfrågor.

En bild av orange bygghiss, helt förstörd mot snötäckt mark
Hissen som rasade 30 meter ner. Foto: Fredrik Sandberg / TT

Enligt Jörgen Lindberg är utgångspunkten att ansvar för säkerhet ligger på företagets högsta ledning, som styrelse och vd:n i ett aktiebolag. 

Ska ansvaret delegeras ner i organisationen ska det i regel dokumenteras. 

–  I princip är det upp till varje företag att organisera hur arbetsmiljöarbetet fördelas mellan chefer. Men för att ett sådant delegerande ska accepteras av rättssystemet krävs att den uppfyller vissa grundläggande krav.

Som att det måste finnas ett verkligt behov av att ansvaret ligger på en lägre nivå. 

Och att den som tar emot ansvaret ska ges ekonomiska förutsättningar att självständigt kunna hantera det. 

Så många dog på jobbet:

2025: 52

2024: 45

2023: 63

2022: 49

2021: 46

Fler män än kvinnor dör på jobbet. De vanligaste branscherna är: byggverksamhet, transport och magasinering, jord- och skogsbruk samt tillverkning.

Källa: Arbetsmiljöverket

Enligt Jörgen Lindberg finns dessa krav för att motverka friskrivningar – att chefer på högre nivå slentrianmässigt skriver bort eget ansvar. 

– Det innebär att en åklagare eller domstol alltid prövar om en ansvarsdelegation kan godtas utifrån de rättsliga kraven. Om den inte gör det så ligger ansvaret på den som har delegerat. 

Kan jag som chef få fängelse? 

– Straffskalorna för arbetsmiljöbrott innefattar fängelse. Men olika mekanismer i tillämpningen utesluter nästan att det blir fängelsestraff. I praktiken aktualiseras fängelsestraff endast i samband med dödsolyckor och då utdöms i regel villkorlig dom i stället. 

Gäller ansvaret även för inhyrda? 

– Absolut. De står under arbetsledning av företaget som hyr in dem. Inhyraren ansvarar för de skyddsåtgärder som krävs.

Vad ska jag tänka på för att ingen ska dö på jobbet? 

– Omöjligt att svara generellt på. Olika verksamheter, olika skyddsbehov. Men som ansvarig chef behöver man veta vilka krav som gäller och behövs, och implementera dem. Det är en god idé att skapa en miljö där anställda känner att det är okej att signalera om något inte känns säkert.

Tre fall där dödsfall på jobbet prövats i domstol

Flera dödsfall på arbetsplatser har lett till åtal eller domar för arbetsmiljöbrott. Här är tre exempel.

  • I december 2023 dog en 23-årig grävmaskinist när han gick igenom isen på en tjärn utanför Örnsköldsvik. Han jobbade åt en underentreprenör till skogsbolaget SCA

    I mitten av oktober dömdes underentreprenören till villkorlig dom och dagsböter för arbetsmiljöbrott vållande till annans död. Dessutom en företagsbot på 1,5 miljoner kronor. Enligt domstolen hade företagaren ansvar för arbetsmiljön och var oaktsam bland annat för att inte ha märkt ut tjärnen. 

  • Hösten 2022 fick en 29-årig polsk man en husvägg över sig när den skulle flyttas på ett byggföretag i Sunne. Väggen var flera meter lång och mannen klämdes ihjäl

    I somras dömdes den tidigare vd:n för byggbolaget till dagsböter samt skadestånd till mannens anhöriga. 

    Enligt tingsrätten hade det bland annat saknats skriftliga instruktioner som säkerställer vilket stöd som ska användas när väggarna flyttas. Vd:n hade inte heller tydligt delegerat arbetsmiljöansvaret till någon annan. 

  • En socialsekreterare i Krokom hade stora problem med sina chefer och ansåg sig vara mobbad på jobbet. I maj 2010 begärde han att få bli omplacerad. Två dagar senare blev han i stället avskedad. Ett par veckor senare när hans fackliga representanter var på väg till honom för överläggning hade han tagit sitt liv

    Fem chefer i kommunen polisanmäldes för brott mot arbetsmiljölagen och vållande till annans död. Två åtalades några år senare, vilket är unikt för just mobbning på jobbet. 

    De fälldes i tingsrätten, men friades i hovrätt. Fallet överklagades av riksåklagaren till Högsta domstolen men sommaren 2015 meddelades att man inte prövar fallet

Ledarskap

Tränade för Vasaloppet – fick nya insikter som chef

Tolv otränade chefer hade ett mål: att gemensamt träna inför Vasaloppet – och bli bättre ledare. Omid Massali, vice vd för it-bolaget Simplitude, är en av dem. Men nu har något oturligt satt käppar i hjulet för hans start.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 13:03
Omid Massali står med längdskidor i ett snötäckt vinterlandskap. Han tränade inför Vasaloppet 2026 som en del av en ledarskapsutmaning.
Omid Massali, vice vd på Simplitude, deltog i Vasaloppets ledarskapsutmaning med sikte på startlinjen i Sälen – men en förkylning stoppade honom från att åka de nio milen. Foto: Klas Sjöberg

Hur kommer det sig att du sökte till Vasaloppsutmaningen?

– Jag upplevde att jag inte var så bra tränad som jag skulle vilja vara och att jag inte alltid var den bästa versionen av mig själv, till exempel lite lättretlig. Att träna tillsammans med andra chefer kunde bli en knuff att ta tag i min hälsa. En annan del är att jag länge varit sugen på att åka Vasaloppet, för mig är det mer än bara ett lopp – det är en fin del av svensk kultur.

Vad har du för tidigare erfarenhet av längdskidor?

– Jag brukar åka lite med barnen någon gång per år. Vi bor precis vid skogen och har skidspår utanför tomten och ett elljusspår fem minuter bort. När det gäller träningsförutsättningarna har jag inget att skylla på. Alla sätt att vistas i naturen har sin charm, men att få känna knastret från snön och susa genom vinterlandskapet på skidor, det är något helt otroligt.

Foto: Vasaloppet

JOHAN ERIKSSON CHALLENGE

Vasaloppet har valt ut tolv chefer, sex kvinnor och sex män, för att under ledning av vd Johan Eriksson bli en bättre ledare och gå i mål i Vasaloppet 2026. Cheferna är verksamma i det privata näringslivet, kommuner och på statliga myndigheter. Ålderspannet är 34–64 år. Förutom olika former av träning har deltagarna fått träffa en mental coach och en ledarskapscoach.

 

Vad har utmaningen gett dig som ledare?

– Det har varit fantastiskt att få dela erfarenheter med de andra deltagarna. Vi har insett att oavsett bakgrund och mandat brottas vi med samma utmaningar som ledare. Det har blivit början på en vänskap och redan nu är det tal om andra lopp.

– Upplägget har varit jättebra. Vi har fått råd från Vasaloppets experter kring träning och teknik och träffat en ledarskapscoach. En mental coach har pratat om hur man bibehåller motivationen i träningen och under loppets nio mil – för det är en tuff uppgift.

Är det viktigt för dig som chef att föregå med gott exempel och ha en bra hälsa?

– Onekligen ja. Dessvärre har jag inte kunnat vara den goda förebild för medarbetarna som jag önskat. Det har känts lite konstigt att prata om vikten av en god hälsa när jag själv inte haft det. Mitt mål har varit att hitta ett lugn i min träning, jag försöker förmedla till medarbetarna att man klarar mer än vad man tror.

Du skulle ha stått på startlinjen i Sälen. Nu blir det inte så – vad har hänt?
–  Jag åkte på en rejäl förkylning i helgen, fick feber och har känt mig orkeslös, som om någon dragit ur kontakten. Jag hoppades in i det sista att det skulle vända men det gick inte.

Hur känns det att loppet inte blir av efter all träning?

– Jag skäms faktiskt lite, för alla jag känner vet om att jag skulle åka. Det finns en liten envis röst som säger att jag borde ha orkat ändå, men kroppen är inte förhandlingsbar. Det är surt för jag är i bättre form än på många år och kände att jag inte bara skulle klara genomföra hela loppet utan även få en hyfsad tid.

Satsar du på Vasaloppet 2027 nu?

– Definitivt. Målet får vänta. Jag och min fru har redan bestämt att vi kommer att köra tillsammans nästa år. Jag har fått ökat självförtroende kring träningen och funderar faktiskt på att göra en svenska klassiker framöver. Det vore dumt att inte hålla i träningen framöver.

– Den här utmaningen har gett mig så mycket på många vis. Förutom alla fanatiska möten med de andra cheferna har jag hittat tillbaka till goda vanor, till rytmen i träningen, till sömnen, maten och disciplinen som långsamt bygger styrka. Jag är stolt och tacksam över stödet från alla involverade i det här projektet.

OMID MASSALI

GÖR: Vice vd för it-bolaget Simplitude. Jobbat i konsultbolag över hela världen, varit chef i 16 år.
ÅLDER: 43.
BOR: Borlänge.
FAMILJ: Fru och två barn.

Ledarskap

Kläderna gör chefen – så påverkar din stil ledarskap, makt och förtroende

Även om du inte bryr dig avslöjar kläderna ditt ledarskap och påverkar både dig själv och andra. Lär av stilexperterna hur du ska klä dig – och vad du bör undvika.
Publicerad 25 februari 2026, kl 08:00
Apples Steve Jobs bar alltid likadana polotröjor av designern Issey Miyake.
Klädseln påverkar hur en chef uppfattas – både av medarbetare och omvärld. En genomtänkt stil kan signalera trygghet, kompetens och ledarskap. Andra går sin egen väg. Apples Steve Jobs bar alltid likadana polotröjor. Paul Sakuma/AP.

Jenny Åberg fick sitt första chefsjobb redan som 19-åring. Då insåg hon vikten av att vara rätt klädd för sitt jobb.

– När jag hade på mig en kavaj och vit skjorta fick jag mer pondus och bemöttes på ett annat sätt än mina jämnåriga arbetskamrater som var mer ledigt klädda. Det blev tydligt att min propra klädsel signalerade kompetens och förtroende, säger hon.

Den insikten har Jenny Åberg sedan burit med sig genom sina 20 år som chef i ett flertal globala företag och plats i ledningsgrupper världen över. Och hon har kommit fram till universalplagget som alltid fungerar – både för män och kvinnor:

– En snygg kavaj är garderobens stöttepelare. Vill du sedan snabbt klä ned dig och känna dig lite ledigare är det ju bara att ta av den, konstaterar hon.

Kläder som ledarskap – därför spelar chefens stil roll

Jenny Åberg, stilexpert
Jenny Åberg.

I affärssammanhang har Jenny Åberg varit noga med att leva efter det gamla talesättet ”som man är klädd blir man hädd” och med andra ord förstått att vi sekundsnabbt blir bedömda och bemötta efter vår klädsel. Ändå har det ibland blivit klädmissar.

– Jag har svettats i konstiga material, dragit i en tröja som varit för kort och stått framför spegeln och känt mig fel. Men ibland även känt mig helrätt. Utan att riktigt ha fattat varför.

Efter en omorganisation för nio år sedan stod Jenny Åberg utan jobb. Hon beslöt att sadla om och skaffa sig den kunskap som hon själv saknat i chefsrollen. Hon utbildade sig till kläd- och hårstylist samt till makeupartist.

I dag driver hon det Malmöbaserade företaget Proper Style By J, som nischat in sig på att hjälpa människor i ledande position att klä sig för arbetslivet. Och inte minst att förstå vad vi egentligen kommunicerar med vår klädsel.

– Kläder är ett tyst och kodat språk som du själv och andra intuitivt uppfattar.

Grupp möts runt en chef som leder en genomgång och visar hur professionell klädsel förstärker ledarskap och arbetskommunikation.
Rätt klädsel kan förstärka chefens auktoritet och skapa tydligare kommunikation – något som stilexperter menar påverkar ledarskapet mer än vi tror. Foto: Colourbox.

Modehistorikern Emma Severinsson, lektor i modevetenskap vid Lunds universitet, är inne på samma tanke.

– Vare sig vi vill det eller inte sänder vår klädsel ut signaler både om oss själva och företaget vi representerar. Som chef är det viktigt att vara i samklang med hur företaget vill profilera sig, säger hon.

Från auktoritet till närhet – så påverkar klädseln ditt ledarskap

Emma Severinsson
Emma Severinsson.

Emma Severinsson menar att kläder även är ett sätt att markera distans eller närhet till medarbetarna.

– Klädseln antyder även vilket ledarskap du vill förmedla. Historiskt sett har en korrekt och stramt klädd chef signalerat ”jag bestämmer”. Det vill säga makt och avstånd till sina underordnade, säger Emma Severinsson.

Numera är klädkoderna, liksom ledarskapet, mer varierat och komplext. Exempelvis är klädseln på en kreativ reklambyrå mer ledig jämfört med ett konservativt företag, som en bank.

– Sedan gammalt finns det även en utbredd föreställning om att en strikt klädsel gör oss mer disciplinerade. Något som i sin tur är kopplat till en ökad prestation. Det synsättet finns fortfarande kvar, säger Emma Severinsson.

Kavajen som maktsymbol – ett plagg som fungerar överallt

Jenny Åberg ser även en stark koppling mellan kläder och självförtroende.

– När du känner dig rätt klädd för ditt arbete blir du också säkrare. Det gör också att du kan leverera mer, menar hon.

Grundregeln för en chef är att hellre vara uppklädd än nedklädd, enligt Jenny Åberg.

– Men det handlar inte om att flasha dyra märken. Dyrt är inte per automatik snyggt. Loggor för exklusiva märken kan dessutom skapa onödig distans och verka skrytigt. En välsittande kavaj från någon av kedjorna fungerar ofta utmärkt, påpekar hon.

I stället är snitt, form och färg avgörande. Och viktigast av allt är att anpassa sin klädsel till olika tillfällen.

tecknad illustration av olika sorters chefskläder som representerar stil, makt och förtroende i arbetslivet
Vad säger din klädsel om dig som chef? Och hur klär du dig för trovärdigt ledarskap? Illustration: Monica Lind.

När powerkostymen blir fel – och när den behövs

– När du ska ha ett medarbetarsamtal och vill signalera medkänsla och värme kan det vara idé att klä dig avslappnat i mjukare snitt och varmare färger än på ett ledningsmöte med de högsta cheferna. Då är det ofta läge att ta fram en powerkostym, som signalerar framåtanda och beslutsamhet, säger Jenny Åberg.

Tricket för att kunna vara rätt klädd vid varje tillfälle är att bygga upp en så kallad kapselgarderob, med ett fåtal utvalda favoritplagg.

– En bra utgångspunkt är att ha 35 olika plagg som sedan kan kombineras i 100 olika outfits. Det skapar en enkel klädvardag som sparar mycket tid. Det hjälper även den som inte är klädintresserad.

Jenny Åberg framhåller att du som chef även sätter standarden för hur dina medarbetare ska klä sig.

– Min övertygelse är att kläder påverkar både dig själv och andra. Ofta mycket mer än vi tror.


Text: Gertrud Dahlberg

5 STILFULLA STÖTTEPELARE

… för både män och kvinnor:

→ Välsittande kavaj 
→ Mörka jeans och kostymbyxor 
→ Ljus skjorta 
→ Personligt armbandsur 
→ Putsade skor 
Källa: Jenny Åberg

JENNY ÅBERGS BÄSTA TIPS

→ Satsa på en garderob med basplagg som kan kombineras till många olika utstyrslar. 
→ Klä dig rätt efter situationen. En “powerkostym” som funkar på ett ledningsmöte kan skapa distans och kyla vid ett medarbetarsamtal. 

→ Dyrt är inte alltid lika med snyggt. Det kan ge ett snobbigt och skrytigt intryck med loggor och märkeskläder. 

→ Putsa glasögon, dator och telefon. Det förstärker intrycket av du har ordning och skapar förtroende.

→ Ha koll på vilka färgnyanser som passar dig. Annars riskerar du att se trött och sliten ut. → Se accessoarer och trendiga plagg som godis att strössla med för att lätta upp om det känns för stramt och tråkigt. 

→ Skippa billiga läsglasögon som ofta ger ett slarvigt intryck. Satsa i stället på ett par snygga progressiva glasögon.