Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Johanna kom ut som trans – blev bättre chef

Manlig utbildning, manligt jobb, manliga hobbyer. Fru och barn. Men Johanna Gustafsson, vd för Saab Transponder Tech, insåg att hon var kvinna.
Publicerad 26 april 2022, kl 11:15
Johanna Gustafsson sitter i en fåtölj.
Efter att ha levt 45 år som man var Johanna Gustafsson redo att komma ut som kvinna. Foto: Karl Nordlund

Att vara en modern ledare handlar allt mer om att ha kontakt med sitt inre, självinsikt och att våga visa sig sårbar. Och allt mindre om auktoritet och prestation. Så resonerar i alla fall Johanna Gustafsson, vd för Saab Transponder Tech.

För vissa är detta enkelt. För andra kan det ta tid. När Johanna Gustafsson levde som man och dolde för sig själv – och för andra – att hennes könsidentitet var en kvinnas, gick det sådär med självinsikten och sårbarheten. Till slut gick det inte att låtsas längre. Men hur tar man upp en sådan sak på jobbet om man är vd?

Vi backar bandet lite. Det är nu fem år sedan Johanna Gustafsson tog över som vd på Saab Transponder Tech med cirka 50 anställda. Då hette hon något annat och levde som man. Transponder Tech är ett mindre bolag i Saabsfären som sysslar med utveckling av avancerad utrustning för den civila sjöfarten.

Att den blyge kille som i ungdomen helst nördade ner sig i teoretisk fysik i gränslandet till filosofi, 25 år senare skulle vara en utåtriktad kvinnlig vd var det nog inte många som trodde.

– Det var en ganska introvert och osäker person som kom ut från Linköpings universitet med sin examen. Jag var väldigt inriktad på att prestera och klara svåra saker. Mitt självförtroende var det inget fel på, men självkänslan var svag. Att söka sig mot specialiserade tjänster låg nära till hands. Jag hade kunnat bli forskare också.

Johanna Gustafsson sitter på en bänk.
Som vd för Saab Transponder Tech är Johanna Gustafsson delaktig i att skapa en säkrare och miljövänligare sjöfart. Foto: Karl Nordlund

Men det blev Saab direkt efter universitetet. Redan efter några år började dock Johanna söka sig bort från specialistrollerna som hon hade inledningsvis. Hon gick mer mot projektledning. Det var så ledarskap började komma in i bilden.

– Jag ville utvecklas som person och inte fastna i en massa avancerade beräkningar.

Bland annat blev hon projektledare från Saabs sida i ett stort internationellt utvecklingsprojekt av det obemannade flygplanet Neuron. Det var både krävande och utvecklande. Hon sökte sig också till linjechefsroller.

– Ledarskap handlar om hur vi är som människor och hur vi jobbar tillsammans, om relationer helt enkelt. Som ledare tvingas man att utvecklas som människa. Om jag inte hade vågat lämna min komfortzon i yrket tror jag inte att jag hade vågat lämna min komfortzon i livet heller.

Johanna Gustafsson

ÅLDER: 48 år.
BOR: Lägenhet i Linköping.
FAMILJ: En son som är 9 år och som bor hos Johanna på halvtid.
GÖR: Vd Saab Transponder Tech.
HOBBY: Bakning och kläder.
LÄSER: Mer än på länge, just nu Den brutna kvinnan av Simone de Beauvoir.
UTBILDNING: Teoretisk fysik, Linköpings universitet.

För parallellt med att karriären utvecklades i en mer extrovert riktning började det hända saker under ytan även privat. Johanna levde ett väldigt ”manligt” liv, i en ytlig bemärkelse. Hon hade gått en tuff och mansdominerad utbildning inom teoretisk fysik och var på en mansdominerad arbetsplats i ett manligt kodat yrke. Hon hade grabbiga hobbyer som grottdykning och annat och hade även fru och var nybliven far.

– En del transpersoner överkompenserar sin könsidentitet. Jag försökte leva upp till omgivningens förväntningar på hur en framgångsrik man ska vara. Min exfru har sagt att av alla personer var jag den sista hon skulle ha trott var trans.

När Johanna fick vd-jobbet på Saab Transponder Tech levde hon alltså fortfarande som man. Men sedan några år hade tankarna funnits där. Ett starkt minne är från en nyårsafton med vänner i Wien i början av 2010-talet.

– Tjejerna skulle göra sig fina och någon frågade om hon fick måla mina naglar. Jag var så där fnissigt glad den kvällen och det hade inte med champagnen att göra. Jag förstod inte vad som hände, men det var helt enkelt lycka jag kände över mina målade naglar.

Johanna Gustafsson står i en tv-studio mellan två andra personer.
Det finns ett växande intresse för Johannas erfarenhet som ledare inom Saab. Foto: Karl Nordlund

En period av experimenterande följde, men 2018 kom det till en brytpunkt. Johanna hade kommit till insikt. Det hade tagit sin tid, hon var nu 45 år, men när hon väl hade accepterat för sig själv att hon var transperson gick det inte att hålla det inom sig och låtsas vara någon annan.

– Jag och min bästa vän var ute i skärgården. Vi skulle bada och jag hade en bh på mig under kläderna. Jag hade väl tänkt smussla med den men så struntade jag i det. Han blev lite förvirrad men tog det bra, vilket gav mig kraft att komma ut inför familj och vänner.

Alla var inte lika förstående, men det blev ändå en glädjens sommar. Johanna levde som den hon var och för en person utan tidigare kopplingar till hbtq-rörelsen blev Europride i Stockholm en otroligt stark upplevelse. Men när semestern var slut tvättade hon bort nagellacket och satte på sig kostymen igen.– Ingen märkte något förutom att jag började prata lite mer om inkludering och mångfald. Ämnen som jag varit rätt ointresserad av tidigare. På fredagarna målade jag naglarna när jag kom hem och på söndagarna tvättade jag bort lacket.

Men så kunde det ju inte fortsätta. En dag struntade hon i att ta bort nagellacket. Det gick inte obemärkt förbi och reaktionerna spretade åt olika håll. Många fick inte riktigt ihop sin bild av Johanna som en cis-man*. I den här vevan tog hon också kontakt med vården om sin könsidentitet.

Saab Transponder Tech

Tillverkar transpondrar som är helt avgörande för en säker sjöfart. I dag finns 30 000 transpondrar från bolaget på fartyg, längs kuster och i helikoptrar och flygplan över hela världen. Tekniken börjar dock bli omodern och i år lanserar de nästa generations transpondrar, med ökad bandbredd och dubbelriktad satellitkommunikation. Därför kommer de snart att skicka upp sin första satellit. Förutom bättre sjösäkerhet bidrar den nya tekniken till ökad hållbarhet genom att optimera fartygsrutter, till exempel genom att visa aktuella iskartor.

Projektledaren Johanna fick nu mycket att hantera. Både en vårdprocess och en plan för hur hon skulle komma ut på allvar på jobbet. Tillsammans med sin HR Business Partner la hon upp en strategi kring det hela, de var måna om att det inte skulle komma som en chock för medarbetarna.

Det började med att Johanna samlade sin ledningsgrupp. Hon tog med sig transflaggan, som är mindre känd än regnbågsflaggan, och frågade om någon visste vad det var för flagga. Det blev utgångspunkten för ett väldigt bra samtal och Johanna hade liknande samtal med andra grupper på arbetsplatsen.

– Det blev inte så mycket drama. Någon sa: ”Då förstår vi varför du har målade naglar ibland.

Könstransitionen** har naturligtvis varit en omvälvande händelse rent personligt. Men den har också gett perspektiv i rollen som ledare. Även på den fronten har Johanna gått igenom någon form av förändring.

– Jag är en mer autentisk ledare i dag. Jag vet vem jag är och är trygg i det. Jag har gått från prestationsinriktad till att våga visa mig sårbar och ha självinsikt. Jag tror att det är lätt att hamna i att man spelar en roll så som jag gjorde.

Ser du annorlunda på saker som kvinnlig chef jämfört med tidigare?

– Det är väldigt svårt att se fördelarna med att man tillhör en grupp med privilegier. Jag tillhörde normen men i dag tillhör jag en minoritet. Jag önskar att jag hade kunnat säga att jämställdhet var en viktig fråga för mig som chef när jag levde som man. Men det var det inte. Nu ser jag kraften i den frågan, både som kvinna och som ledare. Jämställdhet, mångfald och inkludering har ju också med affärsnytta att göra. Vi har inte råd att välja bort människor, vi måste ha in de mest kompetenta medarbetarna. Det är också väl belagt i forskningen att mångfald föder nya idéer och kreativitet.

Finns det en stolthet eller ett intresse för din historia inom Saab?

– Det finns ett intresse för min erfarenhet och jag har varit inbjuden att tala om min historia i olika interna sammanhang. Jag försöker väl vara lite av en nagel i ögat för att pusha oss att bli ännu mer inkluderande.

– På något sätt har jag kanske fått en maktposition eftersom det inte finns så många chefer som är öppet trans. Jag vill bidra till att göra vårt samhälle öppnare genom att vara en positiv förebild och belysa de normer och fördomar som fortfarande finns om transpersoner. Att vara ett inkluderande företag handlar inte om att det ska se bra ut – det handlar om värderingar – och ytterst om företagets lönsamhet. Därför är det högsta ledningens fråga. Jag ser ett allt starkare engagemang för den inom Saab och det tycker jag är jättekul.

Hur tänker du kring att ni i dag inte kan gå i Prideparaden under Saab-flagg?

– Sveriges överbefälhavare sa i en podcast från Försvarsmakten nyligen att ”Pride är ju ett unikt tillfälle att faktiskt kliva ut som organisation och visa live vad vi står för.” Jag är övertygad om att Saab också kommer kliva ut, precis som Försvarsmakten. Det är bara att vi ännu inte har kommit riktigt lika långt i vår kulturförändring som de.

* En människa vars biologiska kön  överensstämmer med sitt juridiska, sociala och upplevda kön.

** Den medicinska, sociala och juridiska process som en person går igenom för att korrigera sin kropp och sitt könsuttryck så att det ska stämma överens med den upplevda könsidentiteten.

Johanna Gustafsson med en transflagga bredvid sonen som håller i en prideflagga.
Johanna Gustafsson med sin son på Linköping Pride 2021. Foto: Privat

9 snabba med Johanna

Vad är det första du gör när du vaknar?
– Klockan ringer halv sex och jag börjar med dusch och hudvård. Jag är en rutinmänniska och morgonpigg. Därefter frukost och yogarörelser för ryggen. Sedan klär jag mig och sminkar mig. Det är en längre startsträcka på morgonen som kvinna.

Hur ser en vanlig dag på jobbet ut?
– Som chef är det lätt att bli styrd av alltför många operativa möten. Jag försöker skapa utrymme i min kalender för strategiskt arbete och reflektion. Nyckeln stavas delegering. Tidigare var det mycket tjänsteresor, men det har ju försvunnit under pandemin. Jag har inte rest mycket som kvinna än, det har jag kvar att utforska. Det skulle kunna bli problem vid besök i mer konservativa länder.

Hur är din relation till facket?
– Jag tycker det är viktigt med ett bra samarbete och försöker att jobba tätt ihop med Unionen och Sveriges Ingenjörer som är de största här hos oss. Framför allt när det dyker upp problem.

Hur mycket jobbar du?
– 40 intensiva timmar i veckan. Förr hade jag ett större fokus på att prestera och då jobbade jag mer.

Vad gör du om du får en stund över på jobbet?
– Då går jag och pratar med någon eller tar en lunchpromenad för att låta tankarna falla på plats.

Hur är det att ha dig som chef?
– Jag ställer höga krav, men jag hoppas att mina medarbetare känner att jag bryr mig om dem. Jag vill att det ska finnas en balans där.

Vad gör du för att koppla av?
– Jag har ett utåtriktat arbete, men egentligen är jag ganska introvert och behöver tid för mig själv. Men jag umgås mycket med min son och jag gillar att vara i min stuga i S:t Annas skärgård.

Vad har Transponder Tech lärt av pandemin?
– Att det kan vara effektivt för vissa att arbeta hemifrån. Nu håller vi på att försöka hitta balansen mellan hemarbete och kontoret.

När släcker du på kvällen?
– 21.30. Jag sover mer nu, behöver åtta timmar.

Två röster om Johanna

TOBIAS TEVELL, säljchef vid Saab Transponder Tech ochäven förtroendevald vid Saabs Unionenklubb.

Tobias Tevell.

– Johanna har varit min närmaste chef sedan 2018. Hon är en ledare som vågar delegera, litar på sina underställda och förutsätter att de levererar.

– Som förtroendevald har jag av naturliga skäl fått höra många olika åsikter kring Johanna, särskilt i början av hennes könstransition. För mig är det viktigaste vad chefen åstadkommer för företaget, det privata är fullständigt irrelevant i arbetet. Att Johanna i dag är kvinna ger henne en varmare och något lugnare framtoning jämfört med den person som jag mötte 2018.
 

JOHANNA HAGSTRÖM, tidigare HR-chef på Saab Transponder Tech.

Johanna Hagström.

– Jag är väldigt imponerad över Johannas resa. Hur hon på ett öppet, kommunikativt och beslutsamt sätt ledde sig själv och sin omgivning fram till Johanna. När hon väl hade bestämt sig fanns det inga alternativ.

– Vi jobbar inte tillsammans längre, men jag tänker fortfarande ofta på henne. Det var en ynnest för mig att få ha varit vid hennes sida och det gjorde mig till en bättre HR-chef och en bättre människa. Som vd för Saab Transponder Tech är Johanna Gustafsson delaktig i att skapa en säkrare och miljövänligare sjöfart.

Johanna Gustafssons karriärlinje 

1996
Gör sitt exjobb på Saab under utbildningen till teoretisk fysiker. Får jobb på företaget direkt efter examen, inom militärflyget.

1997
Får ett nytt jobb i ett joint venture med Ericsson inom telekom. Arbetar med avancerade tekniska beräkningar.

1998
Inser att hon inte vill fortsätta specialiseringen och söker sig mot projektledarroller i olika Saabprojekt, där ledarskapet kommer in i bilden.

2000
Får sitt första utlandsuppdrag som projektledare i Cambridge. Det blir en mognadsprocess och Johanna går från specialist till generalist.

2003
Ingår i ett projekt – skapandet av Neuron – ett helt obemannat plan som Saab utvecklade med fem andra bolag. Johanna blir ansvarig för den svenska delen av projektet och bor tre år i Paris.

2011
Första linjechefsjobbet som affärsutvecklingschef. När Johannas fru blir gravid flyttar de tillbaka till Linköping. Hon har flera liknande roller de kommande åren.

2017
Blir vd på Saab Transponder Tech. Utvecklar en ny generation transpondrar.

2019
Kommer ut som transkvinna på jobbet efter att under en period levt som kvinna på helgerna.

2022
Lanserar nästa generations transpondrar vilket kräver att man skickar upp satelliter.

Text: Per Cornell

Ledarskap

7 vägar till hjärnsmart ledarskap

Strukturerade arbetsdagar, pauser och ett psykologiskt tryggt arbetsklimat. Här är sju sätt att skapa en effektiv arbetsplats där medarbetarnas hjärnor trivs.
Publicerad 3 maj 2024, kl 06:04
Hjärnsmart. En kvinna håller upp en skylt med en tecknad hjärna på. Glad.
Med en hjärnsmart arbetsmiljö skapas förutsättningar för större kreativitet och mer välmående medarbetare. Foto: Colourbox.

Värna psykologisk trygghet i gruppen

Vi jobbar som bäst när vi känner oss trygga och sedda, i ett accepterande arbetsklimat. Ett sätt att uppnå det är att mjuka upp hur ni kommunicerar och ställer frågor. Som chef kan du börja veckomötet med en runda där alla får berätta om sina uppgifter i stället för att fråga om det är någon som behöver hjälp. Det visar att du förutsätter att alla ibland behöver ett bollplank.
 

Minska bruset

Ljudbrus och visuellt brus stör vår koncentration. Det kan vara kollegor som pratar om helgen eller någon som rör sig vid skrivbordet mittemot. Skapa arbetszoner anpassade för olika arbetsklimat, där medarbetarna kan välja mellan att jobba ostört eller i miljöer där man kan prata i grupp. Investera i särskilda bås för telefonsamtal och i headset av god kvalitet om avskildhet inte är möjlig på kontoret.
 

Utnyttja solljuset

Hjärnan är oftast som mest fokuserad på morgonen och förmiddagen. Börja dagen med uppgifterna som kräver mest fokus. Spara rutinmöten och mejlkorgen till eftermiddagen. Solljus gör oss produktiva så sitt gärna nära ett fönster och jobba. Uppmuntra medarbetarna att gå ut en sväng under lunchen.
 

Dela upp dagen efter uppgifter

Småjobbar du konstant utan att bli riktigt färdig? Hjälp hjärnan genom att gruppera uppgifter som kräver liknande fokus i olika sjok. Dela upp dagen i två timmar med mejlande och mötesbokning, två timmar fokuserat idéarbete och två timmar administrativt jobb. Eller använd pomodorometoden med fokuserat arbete i 25 minuter följt av 5 minuters paus. Till större projekt: avsätt hela dagar till en sak, ge dig och medarbetarna tid att kläcka de bästa idéerna och hinna tänka färdigt.
 

Skapa stunder utan pling

Mobilen och mejlaviseringar är stora fokustjuvar. Våra hjärnor älskar notiser, de ger oss dopaminkickar som gör det svårt att avstå frestelsen att kolla vad som plingade. Sätt gemensamma och tydliga riktlinjer för när och hur ni ska använda mobiler eller mejl på jobbet. Testa att ha några bestämda timmar där ni kollektivt loggar ut från mejlen och lägger undan telefonen för att lägga allt fokus på de mest koncentrationskrävande uppgifterna. Som chef är det viktigt att vara drivande och stöttande i detta – det kan vara svårt som medarbetare att själv bestämma om och när man ska låta mejlen vara.
 

Var ett föredöme

Det är viktigt att visa att även du som chef kan stressa ned och ta paus. Skapa en trygg social miljö genom att prata med dina kollegor och visa att du är intresserad av att lära känna dem. Boka in föreläsare som visar hur man stressar ned med hjälp av andning eller meditation.
 

Ta hjärnpauser med bra kvalitet

Hjärnan mår inte bra av att vara påslagen åtta timmar i sträck. Det gör oss mindre kreativa och fokuserade och ger sämre sorterings- och prioriteringsförmåga. Då och då behövs en hjärnpaus – utan stimuli för hjärnan. Det kan räcka med att bara sitta och glo i tomma intet en stund för att hjärnan ska få vila, eller att ta med kaffekoppen till ett fönster och titta ut. Flera regelbundna hjärnpauser kan läggas in under dagen. Det kan låta ineffektivt, men det är precis tvärtom!

Källa: Gabriella Ringvall, förändringsledare, arbetsplatsstrateg och föreläsare.

Text: Vera Viksten. 

Ledarskap

Sofie Allert: ”Alger är framtidens råvara”

Hon är algnörden och ingenjören som byggt en unik havsfabrik på västkusten. Vd:n Sofie Allert vill revolutionera hudvården, öka lagringskapaciteten hos batterier och boosta omställningen med kiselalger.
Elisabeth Brising Publicerad 26 april 2024, kl 06:02
Sofie Allert, vd, Swedish Algae Factory.
Bara kör, tänk inte så mycket, säger Sofie Allert, entreprenör och vd för Swedish Algae Factory. Hon märker när hon rekryterar att kvinnor ofta har en tendens att säga: "Det här klarar nog inte jag, medan män säger: det här kan inte jag än - men snart."

Hur kom du på att sälja algskal?

– Jag gjorde ett arbete om alger på bioteknikprogrammet och blev algnörd på kuppen. Alger är framtidens råvara. Vart femte andetag är skapat av kiselalgers syreproduktion. Arten har ett unikt skal som vi utvinner. Om ingen annan gör det får väl jag sälja materialet, tänkte jag. På Chalmers entreprenörskola träffade jag professor Angela Wulff och vi startade ett forskningsprojekt som sedan blev Swedish Algae Factory.

Algfabriken Swedish Algae Factory.
Algodling på land. Foto: Swedish Algae Factory

Vad gör ni i algfabriken?

– Vi odlar kiselalger, som är en sorts mikroalger, i ett växthus i Kungshamn. Vårt varumärkes produkter säljs framför allt till hudvårdsindustrin som alternativ till mikroplaster och kemiska UV-filter, det finns till exempel i solskydd och fuktgivande ansiktsprodukter. Globalt har vi över 50 hudvårdsföretag som kunder.

Berätta om ert hållbarhetstänk.

– Vi har i nuläget en produktionskapacitet på 250 kilo per år. Materialet har låg densitet och det krävs bara 0,1 gram i en deciliter hudvårdsmedel till exempel. Vi strävar mot en så cirkulär produktion som möjligt. Näringen till fabrikens odling kan förhoppningsvis snart tas från avfallsvatten från den landbaserade fiskodlingen Smögenlax. Koldioxid från Absolut Vodkas produktion ger i dag näring till algerna.

Sofie Allert.
Sofie Allert. Foto: Nicke Messo

Hur är du som chef?

– En nästan irriterande stor optimist. Dyker det upp ett problem ser jag bara möjligheter att bli bättre. Vi har haft många utmaningar – vår anläggning höll på att rasa, algerna slutade växa, men vi löste alla problem på ett bra sätt i slutändan. Jag är passionerad för det vi gör och gillar att inspirera andra att göra sitt bästa på jobbet.

Vad har du för tips till andra unga ledare?

– Bara kör, tänk inte så mycket. Våga tro och satsa. Jag märker ofta när jag rekryterar att kvinnor har tendens att tänka ”det här klarar jag nog inte”, medan män i stället säger: ”Det här kan inte jag än – men snart.” Vill man ha barn får man se till att välja en partner som tycker att det är viktigt att dela på föräldraledighet och sådant. Det har jag.

Hur ser framtiden ut?

– Vår råvara testas av kommersiella aktörer inom flera olika branscher. Kiselalgsskal har visat sig kunna öka kapaciteten i litiumjonbatterier och solpaneler, de prövas som ingrediens i sårvård och biofiltrering. Men det kräver en större algproduktion. Än så länge drivs vi av bidrag, lån och riskkapital, men vi ser att det finns potential att bli vinstgivande inom två år.

Vad har du personligen för relation till havsmiljön?

– Jag är gammal simmare som gillar dykning och brinner för miljöfrågor. Jag känner frustration över att man i onödan släpper ut föroreningar som skadar hav, djur och växter och påverkar vår hälsa negativt. Det känns extra roligt att fokusera på hållbarhet nu när jag har barn som jag vill ska ha det bra efter mig.

SOFIE ALLERT

GÖR: Vd för Swedish Algae Factory med 17 anställda.

ÅLDER: 34 år.

BOR: Torslanda.

KARRIÄR: Bioteknisk ingenjör vid Chalmers, masterexamen i affärsutveckling och entreprenörskap, Chalmers entreprenörskola. Grundade Swedish Algae Factory 2016. Talare vid FN:s konferens för havsmiljö 2017, och The Nobel Week Dialogue 2018. Vinnare av Postcode Lotteries Green Challenge 2019. 

Förebild: Våra alger framförallt. Jag har även mycket släktingar som drivit eget, bland annat åkeri, snickeri och kalkningsverksamhet. 

Fritid: Hitta på saker med min tvååriga dotter och sambo. Dyka, simma, allt med havet.

Algfabriken Swedish_Algae_Factory.
Algfabriken Swedish Algae Factory. Foto: Swedish Algae Factory
Ledarskap

Chefers arbetsmiljö glöms bort

Stress och en ohållbar arbetssituation. Det är vardagen för många av landets chefer. Trots det faller ansvaret för deras arbetsmiljö ofta mellan stolarna. Den slutsatsen drar Arbetsmiljöverket efter att ha inspekterat 1 100 företag.
Ola Rennstam Publicerad 25 april 2024, kl 08:01
Dålig arbetsmiljö för chefer. En kvinnlig chef masserar sin handled och en manlig chef har hela sin datorskärm täckt med kom ihåg-lappar.
När Arbetsmiljöverket inspekterade arbetsmiljön för chefer i privat sektor fann man brister på 65 procent av fallen. Foto: Colourbox.

I juni 2022 inledde Arbetsmiljöverket en stor insats med fokus på chefer inom privat sektor. Sammanlagt gjordes 1 100 inspektioner under ett och ett halvt års tid – och nu är rapporten klar. Den visar att myndighetens inspektörer fann brister i arbetsmiljöarbetet på 65 procent av de inspekterade företagen. 

Insatsen har fokuserat på första linjens chefer, alltså de chefer som är närmast medarbetarna.

– Det är yrkesgrupp som ofta pressas både uppifrån och nedifrån i organisationen, vilket kan leda till stress och en ohållbar arbetsmiljö, säger Malin Cato, arbetsmiljöinspektör vid Arbetsmiljöverket.

Chefers arbetsmiljö glöms bort

Rapporten visar att ansvaret för chefernas arbetsmiljö ofta faller mellan stolarna. Första linjens chefer exkluderas från medarbetarundersökningar, skyddsronder och medarbetarsamtal. Malin Cato anser att chefernas arbetsmiljö behöver lyftas och synliggöras.

Malin Cato, Arbetsmiljöverket

– På många företag är det inte självklart att tänka på cheferna som vanliga arbetstagare. En chef är också en medarbetare, som behöver en bra arbetsmiljö för att kunna vara ett bra stöd åt andra. Om chefen har en bra arbetsmiljö är chansen större att medarbetarna har det, säger hon.

Varför glöms chefernas arbetsmiljö bort?
– Inspektionerna har visat att den person som ansvarar för första linjens chefers arbetsmiljö, det vill säga dennes chef, inte alltid har förstått att det ingår i arbetsuppgifterna. Många saknar också tillräcklig kunskap inom arbetsmiljöområdet. Risken är att de arbetsmiljöfrågor som berör chefer inte tas om hand och det kan i sin tur leda till ohälsa och olyckor.

Arbetsmiljöombud saknas för chefer

Arbetsmiljöverket påpekar att första linjens chefer ofta saknar arbetsmiljöombud*. I många fall finns arbetsmiljöombud på arbetsplatsen men de representerar medarbetarna gentemot arbetsgivaren.

– Cheferna ses ofta som arbetsgivarrepresentanter och som en motpart. Här har arbetsmiljöombuden en viktig roll i att påtala arbetsmiljörisker. Även chefer kan behöva arbetsmiljöombud, säger Malin Cato.

Arbetsmiljöverket understryker att majoriteten av de inspekterade företagen har åtgärdat de påpekade bristerna.

*Inom Unionen benämns rollen "arbetsmiljöombud" men lagstiftningen och Arbetsmiljöverket använder benämningen  "skyddsombud".