Hoppa till huvudinnehåll
Ledare

Göra världen bättre

Vi har firat in det nya året men i världen är det samma gamla elände. Men det finns ljuspunkter. Till exempel Morgan Collin som bestämde sig för att göra nytta och tillverka kaminer för leverans till Ukraina.
Helena Ingvarsdotter Publicerad 18 januari 2023, kl 09:02
Helena Ingvarsdotter
Helena Ingvarsdotter, chefredaktör Kollega och Chef & Karriär. Foto: Klas Sjöberg

Snart har kriget i Ukraina pågått ett år. Vladimir Putin och hans militär gör sitt bästa för att knäcka motståndet, bland annat genom att slå ut kraftverk och eltillförsel för människor som lever där det blir väldigt kallt på vintern.

När konstruktören Morgan Collin hörde om detta på nyheterna bestämde han sig för att göra något. Han satte igång att designa och tillverka kaminer för leverans till Kiev. Ett antal Unionen-medlemmar hakade på och arbetsgivaren har upplåtit lokaler för arbetet. Jag rekommenderar dig att läsa vår artikel om Morgan och hans kollegor – deras insats sprider glädje och hopp mitt i allt elände.

Det är ju lätt att deppa ihop över att demokrati, fred och mänskliga rättigheter hotas och kränks

För elände finns det ju gott om. I Iran till exempel där människor fängslas och döms till döden för att de deltagit i demonstrationer mot att den 22-åriga Mahsa Zhina Amini greps av moralpolisen i Teheran och sedan dog i deras förvar. Hennes brott: hon ansågs inte bära sin huvudsjal på rätt sätt.

Och journalister som skriver om protesterna råkar illa ut. I december satt 62 journalister i fängelse i Iran, gripna för att de gör sitt jobb och rapporterar om den sanna verkligheten.

För övrigt slogs ett sorgligt rekord i slutet av förra året: 363 journalister satt fängslade runt om i världen, så många har det aldrig varit tidigare, enligt organisationen Committee to Protect Journalists. Fackligt arbete är också farligt på många håll i världen, till exempel i Myanmar som Kollega skrev om i höstas.

Då får man försöka ta sig i kragen

Det är ju lätt att deppa ihop över att demokrati, fred och mänskliga rättigheter hotas och kränks. Men då får man försöka ta sig i kragen och vara lite mer som Morgan Collin – han med kaminerna till Ukraina – tänker jag. Man får se till att agera för att göra världen lite bättre.

Jobba ideellt, skänk pengar till välgörande ändamål, engagera dig fackligt, säg ifrån mot rasism och sexism – alla kan vi göra något för ett mänskligare samhälle.

Ledare

Hur nära ska chefen gå i utvecklingssamtalet?

Nu är tiden för utvecklingssamtalen på många arbetsplatser. Men hur personliga ska de vara egentligen?
Helena Ingvarsdotter Publicerad 13 februari 2024, kl 12:58
Helena Ingvarsdotter, chefredaktör och ansvarig utgivare för Chef & Karriär samt Kollega. Foto: Klas Sjöberg.

Så här års håller vi utvecklingssamtal. Följer upp tidigare mål och skapar nya samt listar behovet av kompetensutveckling. Men syftet är även att nå ökad arbetsglädje och då måste samtalet dessutom bli personligt. Det är inte alla bekväma med, att hamna i fokus. Man kan vara blyg. Eller motståndare till upplägget.

”Varför ska vi utvecklas hela tiden? Räcker det inte att vi gör det vi ska?” Ungefär så sa en medarbetare till mig för många år sedan. Bakom låg, tror jag, en önskan att ”få vara som man är”. 

Räcker det inte att vi gör det vi ska?

Ska chefer försöka ändra beteenden? Jag tycker att det finns något som skaver med det – vi människor är olika och det är bra. Ett korrigerande kan skapa en känsla av att inte duga. Å andra sidan påverkar vissa beteenden andras arbetsmiljö negativt och måste stävjas.

Som så mycket annat i ledarskapet är det en balansgång, och lätt att kliva fel. Jag tror ändå på att våga gå nära, för ibland är det först då de viktigaste sakerna uppdagas – som att någon innerst inne inte trivs i nuvarande roll eller är på väg mot överansträngning.