Hoppa till huvudinnehåll
Internationellt

Fackaktiva i Myanmar svävar i livsfara

Sedan militärkuppen i Myanmar i fjol har fackledaren Khaing Zar varit i landsflykt. Nu besöker hon Sverige för att vädja till bland annat regeringen och svenska företag som H&M om hjälp att strypa inflödet av pengar till landet och militärdiktaturen.
Johanna Rovira Publicerad 7 september 2022, kl 14:53
Till vänster: Khaing Zar, fackledare från Myanmar. Till höger: Bilder på protester mot militärkuppen i Myanmar tidigare i år.
Fackledaren Khaing Zar har varit på landsflykt från Myanmar sedan militärkuppen och är nu i Sverige. Till höger protester mot militärkuppen från tidigare i år. Foto: Johanna Rovira och AP

I februari i fjol genomfördes en militärkupp i Myanmar. Fackförbunden var inom loppet av några dagar i gång med att organisera sina medlemmar i demonstrationer och strejker mot kuppen, men militärjuntan slog tillbaka.

– Under en demonstration i industrizonen användes våld för att skingra deltagarna och hundratals dog. Runt 200 000 flydde området. När fabrikerna öppnade igen och återkallade arbetarna, blev alla som inte dök upp inom tre dagar avskedade, berättar Khaing Zar, förbundsordförande för Industrial Workers Federation Myanmar, som bland annat organiserar textilarbetare i landet.

Många anställda kunde varken återvända till fabrikerna, eller höra av sig, på grund av att transportsystemet såväl som mobilnätet låg nere. Uppskattningsvis förlorade 250 000 anställda i textilsektorn jobbet i februari till juni 2021. Sammanlagt har 1,1 miljoner förlorat jobbet enligt FN:s fackorgan för arbetsliv ILO.

Militärjuntan har dragit in passen för 27 ledare i den centrala fackorganisationen CTUM och 16 fackliga organisationer har förbjudits, däribland Khaing Zars. Många fackaktiva har tvingats gömma sig, fängslats och till och med dödats samtidigt som årtal av fackliga landvinningar har gått om intet efter kuppen.

– Det finns inget sätt att bedriva demokratisk facklig verksamhet på längre, det existerar inga oberoende fria fack på fabrikerna längre. Inga arbetare vågar klaga mot de försämrade villkoren eftersom arbetsgivarna lämnar ut namnlistor på fackligt anslutna till militären, säger Khaing Zar.

Lönesänkningar på fabrikerna

 Hon har ändå försökt förmå klädkedjorna som har affärer med fabrikerna i Myanmar, bland annat H&M, Zara och Lidl, att ta ansvar för de lönedumpningar och villkorsförsämringar som skett på fabrikerna sedan kuppen. Men enligt Khaing Zar är det omöjligt att under de rådande omständigheterna få fram de bevis som klädföretagen kräver.

– För att så saker att hända måste vi hela tiden försöka hålla trycket upp mot klädmärken som H&M men de sätter egentligen våra liv i fara. Arbetarna som protesterar är i livsfara och tvingas lämna sina jobb på grund av rädsla, säger Khaing Zar.  

– Klädkedjorna klarar inte att upprätthålla sitt ansvar medan vi svävar livsfara. Klädföretagen är mycket väl medvetna om hur utsatta fackförbunden är. Vårt arbete får fabrikerna och militären att förlora pengar och det kan vara billigare för dem att låta döda oss.

Ekonomiska sanktioner

Khaing Zar ska under sitt Sverigebesök träffa företrädare för både H&M och regeringen och vädjade till deltagarna under ett Unionenmöte med förtroendevalda från olika multinationella företag, att göra vad de kan för att påverka sina arbetsgivare. Hennes mål är att omvärlden klipper alla ekonomiska och finansiella band med landet. Hon menar att det tillsammans med demokratirörelsen i Myanmar är det enda som kan få juntan på fall. Folket i Myanmar har tidigare nått demokratiska framgångar just genom ekonomiska sanktioner.

– EU har till exempel ett projekt i Myanmar som handlar om hållbarhet inom textilindustrin. Ur vår synvinkel är det inte möjligt att sjösätta ett sådant projekt utan fackens medverkan och vi ser projektet som ett brott mot föreningsrätten, säger Khaing Zar.

Fakta Myanmar

*Enligt FN beräknas över 14 miljoner människor vara i humanitär nöd i Myanmar, tidigare Burma.

*1,3 miljoner människor har flytt från sina hem och många är flyktingar inom landet.

*Militärregimen har förbjudit politiska partier att tala med internationella organisationer och utländska medborgare utan tillstånd.

*Före militärkuppen 1 februari 2021 fanns mer än 600 textilfabriker i Myanmar varav 65 procent hade utländska ägare som bland annat Inditex, Bestseller, Primark .

Internationellt

Unionens utvecklingsprojekt påverkas av Sidas nedskärning

På regeringens inrådan ska Sidas stöd till journalistik och informationsarbete om globala frågor avvecklas. Även Unionen påverkas - och förlorar en kvarts miljon kronor.
Lina Friberg Publicerad 23 januari 2023, kl 13:00
Unionens logotyp på skylt. Gröna bokstäver. Upplyst.
Unionens utvecklingsprojekt påverkas av Sidas nedskärning. Bland annat försvinner kvarts miljon kronor till en informationsfilm. Foto: Ingvar Karmhed/TT.

Det drabbar 14 förbund och tidningar, däribland Union to Union, LO, TCO och Sacos gemensamma fackliga biståndsorganisation.

Martin Jefflén.

  Vi förlorar en kvarts miljon kronor som skulle gått till en informationsfilm om Unionens utvecklingsprojekt i två versioner. En kortare version som skulle spritts på sociala medier och webben och en i längre format i utbildningssammanhang, exempelvis på seminarium, säger Martin Jefflén, internationell sekreterare på Unionen.

Filmen skulle fokuserat på tre utvecklingsprojekt som Unionen är involverad i, bland annat SEWA, ett kvinnligt fackförbund i Indien som organiserar egenanställda kvinnor. Människor involverade i utvecklingsprojektet skulle komma till tals. Filmen skulle även ge en övergripande bild av hur Unionen arbetar för att förbättra arbets- och levnadsvillkor.

Allt organiserat informationsarbete försvinner

Hur påverkar det ert informationsarbete?

–  Det innebär ju att allt organiserat informationsarbete är borta, vilket minskar våra förutsättningar att sprida information om biståndet, exempelvis delta i seminarium på Globala Torget på Bokmässan, en plats där globala utmaningar kommer i fokus. Det blir inte heller någon gemensam medverkan om biståndet under Almedalsveckan. Viktiga plattformar för att sprida information om våra projekt, säger Martin Jefflén.

Vad händer med Unionens pågående utvecklingsprojekt?

  Huvudinriktningen på vårt arbete är godkänt. Men det är inte riktigt klart ännu kring vad som händer med budgeten, den kommer vara 10 - 15 procent mindre. Antingen kommer något projekt plockas bort, eller som det nog lutar åt, att använda oss av ”osthyvel-principen”. Det vill säga att skära ner lite överallt, säger Martin Jefflén.

Oro för biståndspolitiken

LO, TCO och Saco skrev i dagarna ett gemensamt brev till biståndsminister Johan Forssell med uppmaningen att inkluderas i dialog om hur svenskt bistånd än mer effektivt kan bidra till fattigdomsbekämpning, demokrati och mänskliga rättigheter. Samtliga fackföreningar organisationerna står bakom uppmaningen.

Svenska fackförbund och den gemensamma biståndsorganisationen Union to Union jobbar tillsammans med fackförbund i låg- och medelinkomstländer för att skapa säkrare arbetsplatser, tryggare anställningar, bättre arbetsvillkor och en inkluderande klimatomställning. Inom samtliga tre centralorganisationer finns nu en stor oro över utvecklingen inom biståndspolitiken.

Therese Svanström
Therese Svanström Foto: Eva Edsjö

– Fackligt utvecklingssamarbete är nyckeln till en hållbar framtid med anständiga arbetsvillkor för alla. Enligt FN-organen ILO och WHO dör 1,9 miljoner människor varje år på grund av sina jobb. Det är först när människor kan försörja sig och har råd att låta barnen gå i skola som vi kan bygga en hoppfull värld med klimaträttvisa och demokratiska samhällen säger Therese Svanström, ordförande i TCO.