Hoppa till huvudinnehåll
Internationellt

Fackaktiva i Myanmar svävar i livsfara

Sedan militärkuppen i Myanmar i fjol har fackledaren Khaing Zar varit i landsflykt. Nu besöker hon Sverige för att vädja till bland annat regeringen och svenska företag som H&M om hjälp att strypa inflödet av pengar till landet och militärdiktaturen.
Johanna Rovira Publicerad 7 september 2022, kl 14:53
Till vänster: Khaing Zar, fackledare från Myanmar. Till höger: Bilder på protester mot militärkuppen i Myanmar tidigare i år.
Fackledaren Khaing Zar har varit på landsflykt från Myanmar sedan militärkuppen och är nu i Sverige. Till höger protester mot militärkuppen från tidigare i år. Foto: Johanna Rovira och AP

I februari i fjol genomfördes en militärkupp i Myanmar. Fackförbunden var inom loppet av några dagar i gång med att organisera sina medlemmar i demonstrationer och strejker mot kuppen, men militärjuntan slog tillbaka.

– Under en demonstration i industrizonen användes våld för att skingra deltagarna och hundratals dog. Runt 200 000 flydde området. När fabrikerna öppnade igen och återkallade arbetarna, blev alla som inte dök upp inom tre dagar avskedade, berättar Khaing Zar, förbundsordförande för Industrial Workers Federation Myanmar, som bland annat organiserar textilarbetare i landet.

Många anställda kunde varken återvända till fabrikerna, eller höra av sig, på grund av att transportsystemet såväl som mobilnätet låg nere. Uppskattningsvis förlorade 250 000 anställda i textilsektorn jobbet i februari till juni 2021. Sammanlagt har 1,1 miljoner förlorat jobbet enligt FN:s fackorgan för arbetsliv ILO.

Militärjuntan har dragit in passen för 27 ledare i den centrala fackorganisationen CTUM och 16 fackliga organisationer har förbjudits, däribland Khaing Zars. Många fackaktiva har tvingats gömma sig, fängslats och till och med dödats samtidigt som årtal av fackliga landvinningar har gått om intet efter kuppen.

– Det finns inget sätt att bedriva demokratisk facklig verksamhet på längre, det existerar inga oberoende fria fack på fabrikerna längre. Inga arbetare vågar klaga mot de försämrade villkoren eftersom arbetsgivarna lämnar ut namnlistor på fackligt anslutna till militären, säger Khaing Zar.

Lönesänkningar på fabrikerna

 Hon har ändå försökt förmå klädkedjorna som har affärer med fabrikerna i Myanmar, bland annat H&M, Zara och Lidl, att ta ansvar för de lönedumpningar och villkorsförsämringar som skett på fabrikerna sedan kuppen. Men enligt Khaing Zar är det omöjligt att under de rådande omständigheterna få fram de bevis som klädföretagen kräver.

– För att så saker att hända måste vi hela tiden försöka hålla trycket upp mot klädmärken som H&M men de sätter egentligen våra liv i fara. Arbetarna som protesterar är i livsfara och tvingas lämna sina jobb på grund av rädsla, säger Khaing Zar.  

– Klädkedjorna klarar inte att upprätthålla sitt ansvar medan vi svävar livsfara. Klädföretagen är mycket väl medvetna om hur utsatta fackförbunden är. Vårt arbete får fabrikerna och militären att förlora pengar och det kan vara billigare för dem att låta döda oss.

Ekonomiska sanktioner

Khaing Zar ska under sitt Sverigebesök träffa företrädare för både H&M och regeringen och vädjade till deltagarna under ett Unionenmöte med förtroendevalda från olika multinationella företag, att göra vad de kan för att påverka sina arbetsgivare. Hennes mål är att omvärlden klipper alla ekonomiska och finansiella band med landet. Hon menar att det tillsammans med demokratirörelsen i Myanmar är det enda som kan få juntan på fall. Folket i Myanmar har tidigare nått demokratiska framgångar just genom ekonomiska sanktioner.

– EU har till exempel ett projekt i Myanmar som handlar om hållbarhet inom textilindustrin. Ur vår synvinkel är det inte möjligt att sjösätta ett sådant projekt utan fackens medverkan och vi ser projektet som ett brott mot föreningsrätten, säger Khaing Zar.

Fakta Myanmar

*Enligt FN beräknas över 14 miljoner människor vara i humanitär nöd i Myanmar, tidigare Burma.

*1,3 miljoner människor har flytt från sina hem och många är flyktingar inom landet.

*Militärregimen har förbjudit politiska partier att tala med internationella organisationer och utländska medborgare utan tillstånd.

*Före militärkuppen 1 februari 2021 fanns mer än 600 textilfabriker i Myanmar varav 65 procent hade utländska ägare som bland annat Inditex, Bestseller, Primark .

Internationellt

Fackligt aktiv utvisad från Sverige – får asyl i Polen

Den belarusiska fackliga aktivisten Ala Tsvirko, som Kollega skrivit om, nekades asyl i Sverige. Nu får hon det i Polen.
Mats Thorén Publicerad 21 maj 2024, kl 16:31
Ala Tsvirko
Utvisades ur Sverige. Nu beviljas Ala Tsvirko asyl i Polen efter lång kamp mot förföljelse. Foto: Anders g. Warne

Polen beviljar den belarusiska fackdissidenten Ala Tsvirko asyl, rapporterar tidningen Arbetsvärlden.

”När jag fick svaret kände jag lättnad och glädje efter beslutet. Det var första gången sedan det ögonblick då jag flydde landet [Belarus] illegalt 2021 som jag känt en sådan glädje. Och känslan att rättvisan nu har segrat”, skriver hon i ett mejl till Arbetsvärlden.

Förföljd hemma i Belarus 

Kollega har tidigare rapporterat om Ala Tsvirkos öde och träffade henne i oktober förra året då hon befann sig i Sverige och just fått ett definitivt utvisningsbeslut. 

Ala Tsvirko hade bland annat varit med och startat en oberoende fackförening i Belarus, något regimen ogillade. Efter hot från KGB-agenter flydde hon landet. Migrationsverket tyckte dock att hon var trygg i att åka tillbaka.

– De förstår uppenbarligen inte vad som sker i Belarus, trots att många människorättsorganisationer har publicerat rapporter om att kränkningen av mänskliga rättigheter har ökat markant sedan presidentvalet 2020, sa hon då till Kollega.

Besökte Unionens kongress 

Ala Tsvirkos besökte i höstas Unionens kongress i Karlstad. Kongressen krävde att utvisningarna av fackligt aktiva till Belarus skulle stoppas och att fackliga fångar i landet skulle friges. Hon hoppades då få asyl i Polen, vilket hon nu alltså fått.