Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
I februari i fjol genomfördes en militärkupp i Myanmar. Fackförbunden var inom loppet av några dagar i gång med att organisera sina medlemmar i demonstrationer och strejker mot kuppen, men militärjuntan slog tillbaka.
– Under en demonstration i industrizonen användes våld för att skingra deltagarna och hundratals dog. Runt 200 000 flydde området. När fabrikerna öppnade igen och återkallade arbetarna, blev alla som inte dök upp inom tre dagar avskedade, berättar Khaing Zar, förbundsordförande för Industrial Workers Federation Myanmar, som bland annat organiserar textilarbetare i landet.
Många anställda kunde varken återvända till fabrikerna, eller höra av sig, på grund av att transportsystemet såväl som mobilnätet låg nere. Uppskattningsvis förlorade 250 000 anställda i textilsektorn jobbet i februari till juni 2021. Sammanlagt har 1,1 miljoner förlorat jobbet enligt FN:s fackorgan för arbetsliv ILO.
Militärjuntan har dragit in passen för 27 ledare i den centrala fackorganisationen CTUM och 16 fackliga organisationer har förbjudits, däribland Khaing Zars. Många fackaktiva har tvingats gömma sig, fängslats och till och med dödats samtidigt som årtal av fackliga landvinningar har gått om intet efter kuppen.
– Det finns inget sätt att bedriva demokratisk facklig verksamhet på längre, det existerar inga oberoende fria fack på fabrikerna längre. Inga arbetare vågar klaga mot de försämrade villkoren eftersom arbetsgivarna lämnar ut namnlistor på fackligt anslutna till militären, säger Khaing Zar.
Hon har ändå försökt förmå klädkedjorna som har affärer med fabrikerna i Myanmar, bland annat H&M, Zara och Lidl, att ta ansvar för de lönedumpningar och villkorsförsämringar som skett på fabrikerna sedan kuppen. Men enligt Khaing Zar är det omöjligt att under de rådande omständigheterna få fram de bevis som klädföretagen kräver.
– För att så saker att hända måste vi hela tiden försöka hålla trycket upp mot klädmärken som H&M men de sätter egentligen våra liv i fara. Arbetarna som protesterar är i livsfara och tvingas lämna sina jobb på grund av rädsla, säger Khaing Zar.
– Klädkedjorna klarar inte att upprätthålla sitt ansvar medan vi svävar livsfara. Klädföretagen är mycket väl medvetna om hur utsatta fackförbunden är. Vårt arbete får fabrikerna och militären att förlora pengar och det kan vara billigare för dem att låta döda oss.
Khaing Zar ska under sitt Sverigebesök träffa företrädare för både H&M och regeringen och vädjade till deltagarna under ett Unionenmöte med förtroendevalda från olika multinationella företag, att göra vad de kan för att påverka sina arbetsgivare. Hennes mål är att omvärlden klipper alla ekonomiska och finansiella band med landet. Hon menar att det tillsammans med demokratirörelsen i Myanmar är det enda som kan få juntan på fall. Folket i Myanmar har tidigare nått demokratiska framgångar just genom ekonomiska sanktioner.
– EU har till exempel ett projekt i Myanmar som handlar om hållbarhet inom textilindustrin. Ur vår synvinkel är det inte möjligt att sjösätta ett sådant projekt utan fackens medverkan och vi ser projektet som ett brott mot föreningsrätten, säger Khaing Zar.
*Enligt FN beräknas över 14 miljoner människor vara i humanitär nöd i Myanmar, tidigare Burma.
*1,3 miljoner människor har flytt från sina hem och många är flyktingar inom landet.
*Militärregimen har förbjudit politiska partier att tala med internationella organisationer och utländska medborgare utan tillstånd.
*Före militärkuppen 1 februari 2021 fanns mer än 600 textilfabriker i Myanmar varav 65 procent hade utländska ägare som bland annat Inditex, Bestseller, Primark .
I början av april greps Hryhorii Osovyi, ordförande i Ukrainas största fackliga centralorganisation FPU, vid ankomsten till en regional fackkonferens i Lutsk och sattes i husarrest, anklagad för att ha sålt facklig egendom tio år tidigare.
Väldsfacket ITUC krävde då att fackförbundsledaren skulle friges och fördömde fängslandet, som ITUC menar är ett försök att störa en omröstning om ett lagförslag som ger ukrainska staten rätt att beslagta fackliga byggnader, bland annat Fackföreningarnas hus, Budynok Profspilok, i Kiev.
I förra veckan beslagtogs fackföreningshuset i Kiev av myndighetspersoner som i sällskap av säkerhetsvakter tog sig in i huset och krävde att FPU:s personal omedelbart skulle utrymma byggnaden.
Unionen och många andra svenska fackförbund stöder fackföreningsrörelsen i Ukraina och tillsammans med biståndsorganisationen Union to Union, byggs nu ett stort stödprogram upp för att stödja facken i Ukraina.
– Den ukrainska regeringen är tyvärr långt ifrån fackföreningsvänlig, säger Martin Jefflén, internationell sekreterare på Unionen.
– Med tanke på Ukrainas EU-kandidatur är det viktigt att förhållandena för facken blir bättre så att man kan få i gång en fungerande social dialog.
Världsfacket ITUC menar att övertagandet av fackförbundshuset i Kiev är ett oacceptabelt försök att stoppa FPU och kräver att ukrainska staten ska respektera fackliga rättigheter samt återställa fackets förutsättningar att utföra sin verksamhet utan statlig inblandning. Unionen ställer sig bakom kritiken mot den ukrainska regeringens agerande.
– Ukrainas regering måste omedelbart upphöra med de attacker den utsätter fackföreningarna för, säger Martin Jefflén.
Världsfacket (ITUC)
Världens största fackliga organisation, där bland annat de svenska tjänstemännens organisation TCO är med, har en framskjuten position när arbetstagares röster ska höras i olika internationella forum.
