Hoppa till huvudinnehåll
Ledare

Göra världen bättre

Vi har firat in det nya året men i världen är det samma gamla elände. Men det finns ljuspunkter. Till exempel Morgan Collin som bestämde sig för att göra nytta och tillverka kaminer för leverans till Ukraina.
Helena Ingvarsdotter Publicerad
Helena Ingvarsdotter
Helena Ingvarsdotter, chefredaktör Kollega och Chef & Karriär. Foto: Klas Sjöberg

Snart har kriget i Ukraina pågått ett år. Vladimir Putin och hans militär gör sitt bästa för att knäcka motståndet, bland annat genom att slå ut kraftverk och eltillförsel för människor som lever där det blir väldigt kallt på vintern.

När konstruktören Morgan Collin hörde om detta på nyheterna bestämde han sig för att göra något. Han satte igång att designa och tillverka kaminer för leverans till Kiev. Ett antal Unionen-medlemmar hakade på och arbetsgivaren har upplåtit lokaler för arbetet. Jag rekommenderar dig att läsa vår artikel om Morgan och hans kollegor – deras insats sprider glädje och hopp mitt i allt elände.

Det är ju lätt att deppa ihop över att demokrati, fred och mänskliga rättigheter hotas och kränks

För elände finns det ju gott om. I Iran till exempel där människor fängslas och döms till döden för att de deltagit i demonstrationer mot att den 22-åriga Mahsa Zhina Amini greps av moralpolisen i Teheran och sedan dog i deras förvar. Hennes brott: hon ansågs inte bära sin huvudsjal på rätt sätt.

Och journalister som skriver om protesterna råkar illa ut. I december satt 62 journalister i fängelse i Iran, gripna för att de gör sitt jobb och rapporterar om den sanna verkligheten.

För övrigt slogs ett sorgligt rekord i slutet av förra året: 363 journalister satt fängslade runt om i världen, så många har det aldrig varit tidigare, enligt organisationen Committee to Protect Journalists. Fackligt arbete är också farligt på många håll i världen, till exempel i Myanmar som Kollega skrev om i höstas.

Då får man försöka ta sig i kragen

Det är ju lätt att deppa ihop över att demokrati, fred och mänskliga rättigheter hotas och kränks. Men då får man försöka ta sig i kragen och vara lite mer som Morgan Collin – han med kaminerna till Ukraina – tänker jag. Man får se till att agera för att göra världen lite bättre.

Jobba ideellt, skänk pengar till välgörande ändamål, engagera dig fackligt, säg ifrån mot rasism och sexism – alla kan vi göra något för ett mänskligare samhälle.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledare

Slarv med chefens eget lönesamtal

Du som är chef – vet din chef vad du gör på jobbet? Om inte riskerar lönesamtalet att bli ett spel för gallerierna.
Helena Ingvarsdotter Publicerad 12 juni 2026, kl 06:00
Helena Ingvarsdotter.
Helena Ingvarsdotter, chefredaktör och ansvarig utgivare för Chef & Karriär samt Kollega. Foto: Klas Sjöberg

Jag har en känsla av att det slarvas en del med chefens eget lönesamtal. Eller slarvas kanske är att ta i men det finns faktorer som kan sätta käppar i hjulet för en bra process.

Hur är det för dig, vet din chef vad du gör till vardags? Eller nöjer hen sig med att konstatera: "jag har inte hört några klagomål, så det verkar funka".

Om chefens chef inte jobbar i närheten av verksamheten blir det förstås svårare att bedöma insatsen utifrån resultat och utveckling. Lönesamtalen riskerar att bli rutinmässiga, och om de ska få substans krävs att du själv är väl förberedd och förklarar vad du gjort och varför.

Vet din chef vad du gör till vardags?

Den viktigaste förberedelsen är ändå den inför löneförhandlingen vid tillträde till ett nytt jobb. Då gäller det att ha koll på siffrorna, för hamnar du för lågt från början kan det vara svårt att reparera.

Här finns hjälp att hämta – vi har listan över vad Unionens chefsmedlemmar tjänar, uppdelad på ålder, kön, bransch och geografiskt område. Välkommen att kika på hur du ligger till i förhållande till andra.

Ledare

Därför ska du bry dig om fängslade journalister

Att en svensk journalist fängslas i Turkiet är väl inget som gemene man behöver bry sig om? Jo, i allra högsta grad – det påverkar allas våra demokratiska rättigheter.
Helena Ingvarsdotter Publicerad 12 maj 2025, kl 06:00
Helena Ingvarsdotter
Helena Ingvarsdotter, chefredaktör Kollega och Chef & Karriär. Foto: Klas Sjöberg

Ingen rök utan eld, brukar man ju säga. Men när det gäller journalisten Joakim Medin som sedan en tid tillbaka sitter i ett turkiskt högsäkerhetsfängelse så är det faktiskt just så – det ryker helt utan eld. För det enda han har gjort är att ägna sig åt journalistiskt arbete, och det han har skrivit är publicerat inom Sverige. Han har inte brutit mot några lagar som gäller här.

Men nu står han anklagad för brott som kan ge många års fängelse i Turkiet. Det sägs att han varit aktivist och tagit politisk ställning, men det han anklagas för handlar till exempel om att han intervjuat personer från organisationer som fått terrorstämpel. En journalist måste kunna intervjua även sådana människor, det betyder inte att reportern instämmer i intervjupersonens åsikter.

Som Joakim Medin själv skrev på en lapp inifrån fängelset: Journalistik är inte ett brott, inte i något land.

Stanna upp en stund och fundera över alternativet – att det fria ordet inte fanns.

Varför ska du som läser den här spalten bry dig om det här? Är inte det en fråga enbart av intresse för medierna? Nej, för ett angrepp på journalistik är ett angrepp på demokratin. Det är journalister och fackligt aktiva som tystas först i odemokratiska samhällen. Men det stannar inte där, det påverkar yttrandefriheten för alla. Det leder till förtryck av människor som tycker annorlunda än de som styr, vilket i sin tur leder till självcensur.

Vissa skulle invända att det är journalisterna själva som ägnar sig åt censur, eftersom media inte alltid rapporterar om allt. Men där måste man komma ihåg att journalister bara kan berätta sådant som är bekräftat sant, det går inte att skriva när något endast är rykten. Så även om du irriterar dig på medierna ibland, stanna upp en stund och fundera över alternativet – att det fria ordet inte fanns. Ett samhälle av rädsla och tystnad.