Hoppa till huvudinnehåll
Ekonomi

Köpa bostad utomlands? Tänk på det här!

Att skaffa lägenhet där solen nästan alltid värmer behöver inte vara krångligt. Särskilt inte inom EU. Det krävs bara lite planering och eftertanke.
Petra Rendik Publicerad
Colourbox.com
Vanligaste köparen är runt 50 år och fortfarande yrkesaktiv Colourbox.com

Tidigare var det mest pensionärer och höginkomsttagare som köpte bostad i solen. I dag kan köparen vara nästan vem som helst. Småbarnsfamiljerna är en målgrupp som ökar, men den vanligaste köparen är runt 50 år och fortfarande yrkesaktiv men känner att pensionärstillvaron inte är alltför avlägsen.

För några år sedan var det mycket populärt att köpa bostad i Turkiet och Thailand, men intresset har svalnat på grund av det oroliga världsläget. I stället lockar Portugal med sina förmånliga skatteregler. Men inget klår Spanien. Under 2016 gjordes 3 607 svenska köp i Spanien, en ökning med mer än 30 procent jämfört med året innan.

– Inget land slår undan benen på Spanien. Svenskar har en relation med Spanien som går långt tillbaka, många känner sig hemma här. Visst lockar klimatet, men värme kan du få på flera håll i Sydeuropa. Sedan finns ju vi och andra svenska mäklare här, det påverkar också efterfrågan, säger Daniel Nilsson, vd på Fastighetsbyrån Utland.

Läs mer: Jobba utomlands - så funkar det

Det finns flera anledningar till att just Spanien är populärt. Efter finanskrisen 2008 sjönk bostadspriserna. Visserligen har de börjat stiga, men det går att få rätt mycket bostad för pengarna. Kommunikationerna har också blivit bättre. Flyg går varje dag från de flesta stora städer i Sverige och biljetterna behöver inte kosta en förmögenhet.

– Det är därför vi ser många köpare som fortfarande jobbar eller har barn hemma. Det är ganska enkelt att åka hit över en långhelg eller ett lov för en rimlig peng. Du kan nyttja bostaden på ett annat sätt än tidigare, säger Daniel Nilsson.

Är det då krångligt att köpa bostad i ett annat land? Det behöver det inte vara, även om lagar och regler skiljer sig mellan olika länder. Att inte kunna språket ökar riskerna för missförstånd och fel. Det går att sköta affärerna utan mäklare, men du behöver ta hjälp av ett juridiskt ombud.

– Nu talar jag förstås i egen sak, men jag skulle ändå rekommendera att ta hjälp av en svensk mäklare som helst etablerat sig lokalt. Då har du hjälp före, under och även efter köpet. Alla affärer går tyvärr inte smärtfritt.

Daniel Nilssons främsta råd till den som vill köpa bostad utomlands är att låta processen ta sin tid. Ta reda på allt du kan om landet eller det område du är intresserad av. Nästa steg är att fundera på vad du vill med ditt boende och vilka behov du har.

– Ibland kan önskelistorna vara långa. Ta redan i det här skedet hjälp av en mäklare för att prioritera så att drömmen också matchar plånboken, säger Daniel Nilsson.

Han rekommenderar också att man begränsar sig till en handfull objekt innan man reser ner för att buda. Chansen att du hittar något ökar och du spar tid och pengar.

Det finns olika sätt att finansiera sitt bostadsköp utomlands. Vanligast är att belåna sitt hus eller lägenhet hemma, men Daniel Nilsson rekommenderar att man försöker låna på den bostad man planerar köpa. Handpenningen är normalt som i Sverige, 10 procent. Den egna insatsen brukar hamna på 40–50 procent. Och utöver köpeskillingen tillkommer nästan alltid andra avgifter och skatter på minst 10 procent.

Kan du fortfarande inte bestämma dig för om du ska välja den där röda stugan i Sverige eller en bungalow på Kanarieholmarna så kanske det här argumentet hjälper dig att fatta beslut:

– En sommarstuga hemma kräver underhåll; gräsmattor måste klippas, fasader målas. Med lägenhet i Spanien spolar du bara av kaklet och sedan är du klar för att gå ner till stranden, säger Daniel Nilsson.

Tänk på det här

  • Låt processen ta tid. Var noggrann när du väljer land eller område. Titta på Hemnet, mäklarnas egna hemsidor, ländernas turistinformationer och så vidare. Jämför områden, bara några mil längre bort kan priserna vara betydligt lägre.
  • Vad ska du ha bostaden till? Vill du kunna distansarbeta därifrån? Då är det viktigt med bra internetuppkoppling. Ta hjälp av mäklare innan du reser för att bena ut behoven och stryka på önskelistan. Plånboken ska ju också hålla för affären.
  • Välj ut max fem objekt redan på hemmaplan som du sedan åker och tittar på.
  • Hyr ett hus i den stad där du fundera på att köpa, så får du riktigt känna efter.
  • Räkna på resekostnaderna. Har du råd att åka dit ofta så att du kan få större användning av ditt boende? Vad kostar flygbiljetterna? Oftast får du bättre pris om du köper biljetterna lång tid i förväg.
  • Ta hjälp av en mäklare som kan landets lagar och regler. Och språket såklart. En extra fördel är det om mäklaren är lokalt förankrad. Då får du hjälp med hela affären på plats, från början till slut.
  • Räkna alltid med extra kostnader i form av skatter och andra avgifter. Minst 10 procent utöver köpeskillingen.
  • Funderar du på att köpa nyproducerat? Kolla upp att byggfirman erbjuder bankgarantier, utöver att den följer lagar och har licenser och bygglov. Vill du distansarbeta från ditt utlandsboende är det viktigt att internetuppkopplingen är bra.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ekonomi

Konkurser – de fem största krascherna i Sverige

Northvolts konkurs beskrivs som den största i Sverige sedan 30-talet. Här är fem spektakulära företagskrascher du bör känna till.
Ola Rennstam Publicerad 13 mars 2025, kl 14:32
Finansmannen Ivar Kreuger vid sitt skrivbord
Finansmannen och tändstickskungen Ivar Kreuger. Hans död 1932 utlöste den så kallade Kreugerkraschen som fick långtgående politiska och ekonomiska konsekvenser över hela världen. Foto: TT

Kreugerkraschen

I mars 1932 hittas finansmannen Ivar Kreuger död på ett hotellrum i Paris. Hans företagsimperium var då högt belånat och befann sig i en allvarlig likviditetskris sedan finansiärerna börjat säga upp lånen. Konkursen fick stora politiska och ekonomiska konsekvenser för det svenska näringslivet och småsparare drogs med i fallet.

När Kreuger stod på toppen av sin karriär stod 60 procent av Stockholmsbörsens bolag under hans kontroll. Imperiet med holdingbolaget Kreuger & Toll i spetsen hade ägande i bolag som Ericsson, SKF, SCA, Boliden och framför allt Tändsticksbolaget med 60 000 anställda i 20 länder.

Stillastående maskiner vid Northland Resources nedlagda gruva. Foto: Emma-Sofia Olsson / SvD / TT

Northland Resources AB

Det skulle bli en nystart för gruvnäringen i Norrland men slutade istället i december 2014 i en av Sveriges största konkurser genom tiderna med skulder på 14 miljarder kronor. Northland Resources AB var ett gruvföretag med inriktning på järnmalm och bedrev ett projekt i Tapuli-gruvan utanför Pajala och hade som mest 300 anställda i Sverige.

Bolaget hamnade i ekonomisk kris under 2013 men räddades av ett konsortium bestående av Folksam, Metso, Norrskenet och Peab som tillsammans investerade 100 miljoner dollar.

19 december 2011. Saab Automobile har begärt sig själva i konkurs. VD:n och ordföranden Victor Muller möter pressen efter att personalen har informerats.
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Saab Automobile

Den anrika biltillverkaren SAAB begärdes i konkurs 2011. Bolaget hade då drygt 3 800 anställda. Många - långt utanför Sveriges gränser – sörjde förlusten av en biltillverkare som alltid gick sin egen väg. Orsaken till de ekonomiska problemen skylldes till stor del på dåvarande ägaren –  amerikanska General Motors – sätt att sköta bolaget.
Under en tidigare rekonstruktion 2009 hade SAAB sålts till sportbilstillverkaren Spyker Cars, som inte lyckades få ordning på ekonomin. Bolagets fabriker köptes senare av kinesiska biltillverkaren NEVS som planerade tillverkning av elbilar men inte heller det blev verklighet.

Värdetransportföretaget Panaxias flagga.
Värdetransportföretaget Panaxias konkurs följdes av rättsligt efterspel. Foto: Henrik Montgomery/SCANPIX

Panaxia

Värdetransportföretag Panaxia grundades 1993 och gick i konkurs 2012 med ett antal rättsliga efterspel. Som mest hade Panaxia över 1 000 personer anställda.
Bolaget gick som en raket på börsen men fick ekonomiska problem när bankerna 2009 började ifrågasätta vidare utlåning till företagets expansion. 

Patrik Hedelin (tv), Ernst Malmsten och Kajsa Leander ägare av Boo.com. Foto: SCANPIX

IT-kraschen

I slutet av 1990-talet hade bolag som Icon Medialab, Framfab och Boo.com vuxit fram av unga entreprenörer. De nya internetföretagen värderades skyhögt och stora förmögenheter skapades, åtminstone på pappret.

Efter att Stockholmsbörsens generalindex stigit med 80 procent på bara fem månader rasade allt. Den 6 mars 2000 brukar anges som startskottet på IT-kraschen. I maj samma år gick internethandelsföretaget Boo.com i konkurs och oron spred sig på börsen . Raset fortsatte i över 900 dagar och raderade ut två tredjedelar av Stockholmsbörsens totala värde. I IT-bubblans kölvatten gick många företag i konkurs men det var småspararna som fick ta den största smällen.