Senaste gången Michael Andersson gick på universitetet var han 24 år. Nu är han 56 och har villa, sambo och vuxna barn. I våras var han tjänstledig, först på deltid, sedan på heltid, för att plugga strategi, marknadsföring och affärsutveckling.

– Det var inte så svårt att gå från jobb till studier. Under pandemin jobbade jag mycket på distans, så det var lätt att fortsätta sitta hemma och jobba koncentrerat. Och jag är intresserad av ämnena, så jag var väldigt motiverad och fick energi av studierna.

Från tjänstledig till studier

Michael är team lead inom energikoncernen Uniper. Jobbet – som han beskriver som omväxlande och utmanande – innebär bland annat att förbereda bolagets styrelse inför beslutsärenden. Till sin hjälp har han en handfull kollegor med bred kunskap inom olika områden. Målsättningen med studierna är att ta sig vidare till en ny roll i arbetslivet – antingen hos sin nuvarande arbetsgivare eller hos en ny.

– Jag har haft min nuvarande roll i drygt fyra år, så det skulle vara jättespännande att få jobba i en annan i några år. Kanske kan jag kombinera min nuvarande roll med en halvtidstjänst inom affärsutveckling, säger han.

Stöd för kompetensutveckling

Regelbunden kompetensutveckling är ett av de säkraste sätten att behålla eller stärka sin position på arbetsmarknaden. Det verkar särskilt gälla chefer. I en undersökning från omställningsorganisationen TRR svarade hälften av cheferna att de behöver utveckla sin kompetens för att svara mot framtidens behov. Bland övriga tjänstemän svarade en fjärdedel att de behöver kompetensutveckling.

– Vår undersökning visar att chefer i privat sektor ser att en framtidssäkrad kompetens är helt avgörande för en lyckad verksamhet. Vi genomgår just nu en period med en enorm teknikutveckling och digitalisering inom många branscher, det innebär att rätt förutsättningar för kompetensutveckling kommer bli allt viktigare framöver, säger Johan Lagerhäll, vd för TRR.

Plugga ett år med 80 procent av lönen

I oktober förra året infördes omställningsstudiestödet. Det innebär, något förenklat, att den som har jobbat minst åtta år och är mellan 27 och 62 år kan plugga upp till ett år på heltid. Bidraget är 80 procent av din tidigare lön upp till 20 572 kronor. I en del kollektivavtal finns dessutom kompletterande bidrag. Det går också att låna pengar. Hur mycket beror bland annat på hur mycket du har tjänat (se faktaruta).

För Michael Andersson betydde det nya omställningsstudiestödet mycket.

– Det är en jätteförmån. Jag har säkert tappat 100 000 kronor i inkomst under studierna, men det är ju ingenting i jämförelse med om jag hade tappat hela min inkomst. Att få den energikicken som jag har fått och att få göra det mot ersättning är fantastiskt. Det stärker förutsättningarna för att jag ska ha intressanta utmaningar hela vägen till pension, säger han.

TRR:s råd till chefer som funderar på att plugga

Erica Sundberg är operativ chef på TRR. Hennes råd till den med studiesug är att dels fundera på vilka erfarenheter och förmågor du har, dels på vad du tidigare har drömt om.

– Börja genom att ställa dig frågan ”var har jag min starkaste motivation och drivkraft?” Fundera sedan på vad du är extra nyfiken på och intresserad av som också kan stärka din framtida ställning, i din nuvarande roll eller i en ny.

För den som vill vässa sitt ledarskap finns mycket att välja bland, enligt Erica Sundberg.

– Det finns ett stort utbud av både kortare och längre ledarskapskurser och program, många som är anpassade för att kombinera med arbete. Ta gärna vara på möjligheten att ta del av rådgivning och vägledning genom din omställningsorganisation för att kartlägga vad som skulle vässa just dig.

Vilka råd ger TRR till chefer som funderar på att plugga?

– Samma råd som till alla, oavsett befattning – ständigt lärande och utveckling blir allt viktigare för att vara relevant i arbetslivet. Vi brukar prata om att både lära för rollen och lära för livet.

– De chefer som vi stöttar som är mellan jobb och söker nytt arbete uppmuntrar vi också att kompetensutveckla sig. Vi vet att det stärker cv:t och med all sannolikhet ökar attraktiviteten hos dem som rekryterar.

Ger rätt till tjänstledighet

Studier med omställningsstudiestöd ger rätt till tjänstledighet. Men som chef kan det ibland kännas obekvämt att kräva ledighet.

– Jag möttes inte av några sura miner. Men situationen var lite speciell eftersom jag koordinerar och driver min grupp och därför är det svårt att ersätta min roll. Jag fick själv fixa min ersättare och läste på halvtid första delen av våren, säger Michael Andersson.

Omställningsstudiestödet handläggs av Centrala studiestödsnämnden, CSN. Där har köerna varit långa och många som har sökt stödet har inte fått besked förrän efter terminsstarten. I höstbudgeten fick myndigheten extra pengar för att korta handläggningstiden.

För Michael Andersson fortsätter studierna under hösten, men nu utan studiestöd och enbart på helgerna.

– Det ger ett viktigt signalvärde att vara tillbaka på jobbet om det kommer en öppning med inriktning på det jag har läst. Därför valde jag att söka kurser som inte inkräktar på jobbet men ändå stärker mina meriter.

För Patrik Norén har livet kretsat kring hockeyn ända sedan han som liten knatte tog sina första skridskoskär på isen hemma i Säter. Det var hockeyspelare han tänkte bli när han blev stor.

Så blev det också. Sedan förra året är han tillbaka i Dalarna och Leksands IF, efter en kortare sejour i Skellefteå AIK. Det är här i Leksand han har spelat största delen av sin karriär och kanske är det här han lägger skridskorna på hyllan när karriären är över.

– Skulle jag få chansen att avsluta min karriär här skulle det kännas bra. Fast jag hoppas hålla ett par år till innan det är dags för det, säger Patrik Norén.

Fast ”man måste ju vara realist” lägger han till. Med sina 30 år är han ung, men i hockeysammanhang har han börjat komma till åren. Förhoppningsvis kan han spela fem, sex år till på elitnivå.

– Men allt kan ju hända, en olycklig incident på isen och karriären tar slut i morgon, säger han.

Det var nära en gång. En förslitningsskada som behövde opereras. Läkarna var tydliga. ”Vi rehabar och det kan bli bra. Eller så blir det inte så.” Då var Patrik Norén 26 år.

Tillbaka på isen

Sex månader senare var han tillbaka på isen. Men någonstans i den här vevan började Patrik Norén tänka på vad han skulle göra när hockeyn inte längre var ett alternativ.

Det var helt enkelt dags att ta tag i skolan. Eller enkelt var det inte. Inte i början. Patrik Norén hade i alla fall gymnasiebehörighet, men vad han ville studera till var han osäker på. Han visste bara en sak – det skulle vara något som leder till att han får jobb.

Han började med att söka strökurser på Högskolan Dalarna, mest för att se om han ens klarade av att plugga. Det gjorde han, även om det kändes lite motigt i början.

– Det var en omställning men också roligt. Och självförtroendet har ökat nu när jag vet att jag kan.

Nu studerar han ”digitala tjänster”, en utbildning på 120 poäng som han tar sig an på distans och halvfart. Men han leker med tanken att gå upp på heltid.

Skulle du hinna med det – du spelar ändå hockey på heltid?

– Vi tränar på förmiddagarna och har för det mesta match två gånger i veckan. Så tid finns, jag kan lika gärna fylla eftermiddagarna med något vettigare än att spela tv-spel.

En annan anledning till att det faktiskt går att förena jobbet med skola är att Patrik Norén pluggar med ett så kallat SF-intyg, som i hans fall utfärdats av Svenska ishockeyförbundet. Med intyget kan han söka sig till elitidrottsvänliga lärosäten som erbjuder möjlighet att förena elitidrott med högre utbildningar. Skulle träning eller match krocka med till exempel en tenta kan han göra den vid ett annat tillfälle.

Hittills har krockarna varit få, men det är en utmaning att hitta en hållbar balans mellan idrott, skola och fritid, erkänner han.

– Det får aldrig bli en börda eller stress, att jag känner att jag ligger efter med pluggandet eller börjar fuska med träningen. Hockeyn är det som gäller.

Förutom ett jobb i framtiden, vilka fler vinster ser du med att studera?

– Jag har ett drömjobb, men det är en enorm press på dig som hockeyspelare från omgivningen. Studierna gör att jag ibland kan släppa tankarna på hockeyn, särskilt när det går tungt. Det gör mig lite mer harmonisk och i slutändan till en bättre hockeyspelare.

Hockeyspelarnas arbetsmiljö är annorlunda jämfört med många andra yrken. Dessutom är karriären kort, håller man längre än 35 är det en bonus förklarar Anton Hedman, kompetensansvarig på Sico, Sveriges ishockeyspelares centralorganisation.

– Många har nog en bild av hockeyspelare som bortskämda med höga löner. Men allt är business, allt du gör mäts och bedöms efter din prestation – av medierna, arbetsgivare och supportar. Dessutom kan din karriär ta slut när som helst på grund av en skada, säger Anton Hedman.

Hockeyspelare mår sämre

Sico gjorde tillsammans med Lunds universitet nyligen en undersökning för att ta reda på hur hockeyspelare mår. Resultatet var dystert. Spelarna kämpar i större utsträckning med spelmissbruk, utmattningsproblematik och depressioner, jämfört med samhället i övrigt.

Ett sätt att komma till rätta med det här är att stötta spelare att göra annat – som studier – vid sidan av sitt idrottande, tror Anton Hedman. Därför har Sico startat ett kompetensutvecklingssamarbete med Svenska Hockeyligan, SHL.

Målet är att alla spelare åtminstone ska ha kompletta gymnasiebetyg. Då blir uppförsbacken inte lika lång när man sedan ska ut i arbetslivet.

Anton Hedman gör lagbesök och hjälper spelare individuellt att lägga upp en plan, ta fram gamla betyg och tipsa om utbildningar och datum för högskoleprov. På sikt hoppas han att varje klubb ska ha en anställd som jobbar med just kompetensutveckling.

– Jag hjälper spelarna att ta sig över tröskeln, sedan löser de resten själva. Elitidrottare har ofta drivet och kan jobba efter mål.

Att göra något annat än att enbart spela hockey gör inte spelarna mindre fokuserade på sin idrott. Tvärtom, tror Anton Hedman, som vet vad många spelare går igenom eftersom han själv har en hockeybakgrund. Det är stressande att oroa sig för vad som händer när man inte längre kan spela hockey.

– Många har aldrig ens haft ett vanligt jobb. Det är lätt att tänka att man ingenting kan förutom hockey. Som spelare blir du dessutom rätt bortskämd med service. Andra löser allt åt dig, du ska följa ett schema och fokusera på att vinna. Jag kan fortfarande ibland önska att mina kollegor bokade jobbresorna åt mig, erkänner Anton Hedman och skrattar.

Han upplever att intresset för att studera är stort bland spelarna, åtminstone när man blir lite äldre. Även arbetsgivarna har en positiv inställning, något som inte alls var en självklarhet för några år sedan.

– Du ville inte att arbetsgivaren skulle veta om att du pluggade, för det är lika med att du inte är 100 procent hängiven hockeyn. Men den inställningen är tack och lov på väg bort.

Hockey till 100 procent

För Linköpingcentern Arvid Costmar, 22 år, är det hockey som gäller till 100 procent. Till skillnad från Patrik Norén tänker han inte speciellt mycket på livet som kommer när han inte längre kan spela. Han har ju precis börjat. Målet som överskuggar allt annat är att bli en riktigt bra spelare, i första hand i SHL och kanske en dag i NHL.

– Men jag gillar inte att se framåt så mycket. Är man här och nu och gör jobbet ordentligt blir det bra över tid, säger han.

Att han också samtidigt pluggar ekonomi på heltid på Linköpings universitet är inget som stör jobbet som hockeyspelare. Han har alltid haft lätt för skolan, särskilt allt som rör siffror, och precis som Patrik Norén har han insett att tiden finns, trots tuffa träningar och brinnande säsong.

Han ser inga som helst nackdelar med att studera, bara fördelar.

– Jag träffar andra som inte har något med hockey att göra och det ger perspektiv. Under säsongen lever man som hockeyspelare i en bubbla. Det är nyttigt att kliva ur den ibland.

Krock med träningen

Även Arvid Costmar studerar på ett SF-intyg på ett idrottsvänligt lärosäte. Hittills har föreläsningarna ägt rum på eftermiddagarna, då han oftast är ledig. Men kursen han precis påbörjat kommer att krocka med träningarna på förmiddagarna.

– Jag får ta eget ansvar och plugga igen det jag missar. Men jag går in i det här med öppet sinne och det får aldrig gå ut över hockeyn, som trots allt är mitt jobb.

Har du någon idé om vad du kan tänka dig att göra när hockeykarriären är över?

– Nej, men jag vet att det är svårt att få ett kvalificerat jobb om du inte har en utbildning. När min karriär är över har jag åtminstone 30 år kvar i arbetslivet. Jag vill ha ett jobb att se fram emot att gå till.

Målet för Sicos kompetenssatsning är i första hand att alla hockeyspelare i Svenska Hockeyligan, SHL, ska ha fullständiga gymnasiebetyg.