Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

"Var det verkligen ingenjör jag ville bli?"

Intresset för att studera till civil- eller högskoleingenjör växer. Men antalet examinerade studenter växer inte till närmelsevis i samma takt. Varannan som påbörjar utbildningen hoppar av i förtid. På startup-mässan Sthlm Tech Fest passade Kollega.se på att prata med några före detta ingenjörsstudenter om hur de upplevde studietiden och hur de ser på framtidens behov av ingenjörer.
Gabriella Westberg Publicerad
Kollega
På Waterfront Congress i Stockholm samlades på onsdagen tusentals tech-intresserade och startup-bolag, för Sthlm Tech Fest. Kollega

Början på andra året var tufft.

Jennie Falk, civilingenjör, jobbar i dag som analytiker på CLX Networks, telekommunikation:

"Jag påbörjade studierna till civilingenjör 2009. Jag är inte helt klar, jag har en släpkurs kvar. Jag gick på tekniskt gymnasium som var väldigt inriktat på att man skulle bli civilingenjör. De propsade på det i skolan. Så det blev så. Jag är också väldigt intresserad av matematik, så det passade mig bra.

Början av andra året var tufft. Det var en del tråkiga kurser, teknisk fysik och sådant som inte passade mig. Men sedan när jag kunde välja inriktning själv blev det bättre.

Jag började söka jobb i somras, fast jag inte var helt klar med studierna. Nu jobbar jag som analytiker.  I framtiden vill jag jobba som teknisk konsult."

Ville jag verkligen fokusera så mycket på teknik och matte?

Alexander Palm, civilingenjör, COO och Co-funder av företaget Responster, som mäter kundupplevelser:

"Jag började plugga till civilingenjör 2009. Jag hade bestämt mig långt tidigare att jag ville bli det, redan i början av gymnasiet. Jag hade ett stort teknik- och innovationsintresse. Jag är en sådan som gärna ifrågasätter varför saker funkar som de gör och se om det går att göra bättre.

Studierna motsvarade inte riktigt mina förväntningar. I slutändan blev det som jag ville, men jag var tvungen att jobba för det själv. Jag började med integrationsproduktionsutveckling, där det var ett väldigt fokus på storbolag. Det handlade mycket om innovation, men jag undrade varför man inte tittade mer på startups och entreprenörskap. Det var det jag ville göra.

Jag funderade på om jag hade valt rätt. Jag stod mellan något med mer designinriktning på form eller teknisk design. Ville jag verkligen fokusera så mycket på teknik och matte? Det handlade mer om materiallära och hållfasthet och det var inte riktigt min grej. Men det var bara att bita ihop.

I början var det många i min klass som hoppade av. Programmet marknadsfördes mer som om det var formmässig design, istället för materialdesign. Det är förstås ett sätt att locka fram ett intresse och den var jättepoppis. Jag vet inte om det var rätt eller fel, men det blev många avhopp.

Det gick bra, men jag fick jobba motströms.

När jag skulle ta master fanns det många valbara kurser och då såg jag till att skapa min egen linje med en större inriktning mot småbolag, ekonomi och företagsutveckling.

Det gick bra, men jag fick jobba motströms. På KTH var många uppenbarligen inte så vana vid att en student la upp sin egen MA. Men året efter att jag gick ut startade de faktiskt en MA-utbildning som mer liknade det jag hade satt ihop själv.

Jag tror att ingenjörsutbildningarna skulle må bra av mer strukturerat ledarskap. Civilingenjörer behövs på högre, strategiska positioner. Vi hade en hel del HR Management men man skulle behöva mer konkreta kunskaper som att leda en scrum-utvecklingsplan, strukturera och fördela ansvar i team.

I början av det tredje året startade jag företaget, Responster. Jag fick också en del jobbförfrågningar under tiden, men jag sökte inte andra jobb under tiden.

Vårt företag växer, men vi behöver inga ingenjörer just nu, snarare sälj- och marknadsorienterad kompetens. Inom något halvår kommer vi att behöva mer teknisk kompetens. Men om det är någon med ingenjörsexamen spelar ingen roll. För oss är det mycket viktigare att man har drivit företag själv, kanske frilansprogrammerat, att man har erfarenhet av att leverera på deadline."

 

Jag har ingen längtan tillbaka.

Christoffer Julin, ingenjör maskinteknik, co-funder av företaget Collra som sammanför och skapar communities för olika samlarintressen:

"Jag började studera maskinteknik 2010. Men hoppade av efter 1,5 år för att starta Collra. Jag hade företag sedan tidigare också och insåg att det inte var min grej att bli ingenjör.

Jag gick tekniskt gymnasium i Sandvik. Där blir man väldigt inriktad på att bli ingenjör. Men när jag väl började plugga frågade jag mig om det verkligen är det här jag vill göra?

Jag tror att det är vanligt att de som kommer från gymnasieskolor med teknisk inriktning lätt glömmer att gymnasiet består av mycket andra ämnen också. När man sedan kommer till högskolan inser man att det kanske inte bara var teknik man var intresserad av.

Det är mycket roligare att ha startat företag. Jag har ingen längtan tillbaka."

 

Utbildning är en bra förberedelse - viktigare är talang

Prashant Dang, civilingenjör med utbildning från Indien och Master från Storbritannien, co-funder av DeliTreat, en tjänst för kundbelöning:

"Jag studerade i Indien till elektronikingenjör, började 2001. Sedan tog jag en master i datavetenskap i Storbritannien. Jag har jobbat 14 år i industrin, bland annat på Ericsson. Det var så jag kom till Stockholm.

I Indien påverkas studievalet mycket av föräldrar och familj. De är liksom ryggraden i drivet att plugga. Man hoppar inte gärna av studierna då, då får man familjen på sig. Men jag ville också jobba med datavetenskap.

Jag tror att en utbildning är en bra förberedelse för att prestera i yrkeslivet men kompetensen får man genom erfarenhet. Viktigast är att man har talang och att man skaffar sig erfarenhet, utbildning kommer i andra hand.

För ett år sedan startade jag ett företag som säljer en tjänst för kundbelöning. Typ köp nio koppar kaffe så får du något den tionde gången, det kan vara vad som helst: en biljett till Gröna Lund, en lunch eller en tröja. Än så länge är vi fyra i företaget, två i Stockholm och två i Indien."

Allt blir mjukvara, men så oerhört komplext!

Eric Arnberg, statsvetare, presskontakt på iPeer, företagsleverantör av moln- och hostingtjänster:

"Vi har få med postgymnasial utbildning hos oss, men några av cheferna är dataingenjörer. När vi rekryterar tar vi ofta in gymnasister som lär sig vidare i anställningen. Men olika certifikat kan vara viktiga, som visar att man kan dot.net till exempel. En del av dem kan vara dyra och svåra att få tag på.

Jag tror att företag framöver kommer att ha ett stort behov av ingenjörer på positioner som CIO, CTO och IT-arkitekter. Utvecklingen är så viktig och går så fort att man måste vara väldigt smart för att hänga med på strategisk nivå. Jag tror att ledarfunktioner i teknik och innovationsbolag ofta är ingenjörer.

Det är en utveckling där allt håller på att bli mjukvara men det blir så oerhört mycket mer komplext hela tiden. Jag tror inte att man ska dra ner på utbildningsplatserna för ingenjörer. Men sedan måste nog även de gå tillbaka och vidareutbilda sig, eller få så kallad on-job training. Utvecklingen fortsätter även efter att man tagit examen."

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Jobbade och krävs på tusentals kronor – regeln ändras inte

Flera personer som pluggar med omställningsstudiestöd har krävts på tiotusentals kronor av CSN. Anledningen är att de har jobbat några timmar medan de pluggat. Men Lotta Edholm (L), ansvarig minister, ser ingen anledning att ändra på reglerna.
David Österberg Publicerad 22 april 2026, kl 06:01
Alternativ bildtext.
Bildtext. Foto: Jessica Gow/TT/Fredrik Sandberg/TT.

För ett par veckor sedan berättade Kollega om Robert Toth som studerat med omställningsstudiestöd, OSS. Han fick ett återkrav från CSN på 56 000 kronor eftersom han jobbat 24 timmar under studietiden.

Och Robert Toth är långt ifrån ensam om att krävas på stora belopp efter några timmars arbete under studierna. Flera läsare har hört av sig till Kollega med liknande berättelser. 

Att det är otydligt vad som gäller blir tydligt när Kollega granskar de ärenden som kommit in till Överklagandenämnden för studiestöd, ÖKS (se faktaruta). Ett tiotal personer har begärt att nämnden ändrar på CSN:s beslut om återkrav. Flera av dem har bara arbetat några timmar under studietiden. 

En person har fått ett återkrav på drygt 14 000 kronor efter att ha jobbat 8 timmar och 15 minuter under en period. Återkravet var riktigt, anser ÖKS och avslog överklagandet. En annan tog, under studietiden, ut fem semesterdagar från det jobb hon var tjänstledig från och krävdes därför på nästan 26 000 kronor. Även det återkravet var korrekt, enligt ÖKS. 

Okej att jobba 7 timmar

Men det händer också att ÖKS går på de klagandes linje. Att kräva tillbaka studiemedel från en person som jobbat 7 timmar var fel, enligt ÖKS. Det var också fel att skicka återkrav till en person som jobbat två timmar under sin praktik, enligt nämnden.

När CSN fattar beslut om återkrav gör de det med stöd i lagen om omställningsstudiestöd. I den står att den som har arbetat för mycket ska betala tillbaka pengar till CSN.

Men i förarbetet, alltså den utredning som låg till grund för lagen, står också att CSN inte ska kräva tillbaka pengar om en studerande endast arbetat ”ett fåtal timmar” under studietiden. Frågan är vad det betyder. 

När förslaget var ute på remiss ville CSN att regeringen skulle precisera vad ”ett fåtal timmar” betyder:

”CSN vill att det i det fortsatta lagstiftningsarbetet tydligare framgår vad som avses med arbete ett fåtal timmar mer än vad som tidigare anmälts till CSN. Mer specifikt vill CSN veta om det rör sig om ett fåtal timmars arbete per dag, vecka eller månad.”

Någon sådan precisering blev det dock aldrig. I stället har ÖKS tolkat vad ”ett fåtal timmar” betyder – och den tolkningen är strikt. Enligt ÖKS räcker det att någon har jobbat mer än en procent av en heltid för att CSN ska ha rätt att kräva tillbaka pengar. Det betyder exempelvis att den som pluggar på heltid i fem månader maximalt får jobba åtta timmar under den tiden.

Tillåtet att jobba när man pluggar

För den som studerar med vanligt studiemedel gäller helt andra regler. Den som pluggar på heltid på universitet kan maximalt få 4 120 kronor i studiebidrag och 9 472 kronor i studielån i månaden. Den studerande förutsätts då plugga 40 timmar i veckan, motsvarande ett heltidsjobb. Trots det är det tillåtet att jobba vid sidan om studierna. Under en termin får en student tjäna 114 676 kronor utan att det påverkar rätten till studiemedel.

 Den som tjänar 150 kronor i timmen kan med andra ord jobba 38 timmar i veckan utan att det påverkar rätten till studiemedel.

Lagen om omställningsstudiestöd stiftades under den förra regeringen. I dag är det Lotta Edholm (L) som är ansvarig minister för stödet. Hon vill inte ställa upp på en intervju, men skickar skriftliga svar.

”(…) Tanken med stödet är att täcka det inkomstbortfall som blir följden av minskat arbete till förmån för studier. Den som börjar studera och inte minskar sitt arbete i motsvarande omfattning drabbas ju inte av ett inkomstbortfall och därför är det rimligt att de inte heller kan få lön och kompletterande omställningsstudiestöd som tillsammans uppgår till mer än motsvarande heltid.”

I lagtexten står att CSN inte ska skicka återkrav om en studerande arbetat "ett fåtal timmar". Lagen preciserar inte vad "ett fåtal timmar" innebär. ÖKS har slagit fast att det är maximalt en procent av en heltid. Är det en rimlig tolkning av lagen? 

”Jag kan som statsråd inte uttala mig om hur en myndighet tolkar lagstiftningen men jag noterar att det finns viss flexibilitet i systemet.”

Och hur har det då gått för Robert Toth? Han har nyligen lämnat in en stämning till EU-domstolen och hoppas att den ska pröva hans ärende.

För att betala av skulden till CSN har han tvingats ta ett banklån.

Kompetensutveckling

Därför lönar sig kompetensutveckling – särskilt för tacksamma medarbetare

Kompetensutveckling lönar sig. Åtminstone för de företag som har tacksamma anställda som tror på karma och ser utbildning som en gåva. Det visar en rapport från IFAU.
Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2026, kl 06:04
Anställda räcker upp handen under en intern utbildning, en form av kompetensutveckling som enligt IFAU kan öka produktiviteten.
Kompetensutveckling som betalas av arbetsgivaren kan öka produktiviteten – särskilt bland medarbetare som ser utbildningen som en investering att återgälda, enligt en rapport från IFAU. Foto: Viktoria Bank/TT

Arbetsgivare i Sverige är tämligen njugga när det gäller att vidareutbilda sina anställda, visar undersökningar. Men att snåla in på anställdas utbildning kan vara att bita sig själv i svansen. Kompetensutveckling bekostad av arbetsgivaren tycks nämligen vara en god affär för företagen, enligt en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads – och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.  

IFAU: Kompetensutveckling ökade produktiviteten med 8–9 procent

Enligt ett fältexperiment med några år på nacken, gjort på ett nederländskt callcenter, ökade produktiviteten med i snitt 8–9 procent bland den slumpvis utvalda grupp som fick gå en veckas intern vidareutbildning. De utbildade blev såväl snabbare som mer effektiva och effekten höll i sig i cirka fem veckor. 

Ett gäng kursdeltagare stack dock ut som betydligt mer flyhänta och flitiga än sina kollegor.  De var de anställda som i en enkätundersökning före kursen, svarat att de tror på principen att belöna gott med gott. 

Tacksamma medarbetare ökade produktiviteten mest

Anställda som uppfattar den av arbetsgivaren betalda kursen som en vänlig handling anstränger sig helt enkelt lite mer för att återgälda favören. Den positiva effekten höll dessutom i sig längre hos de tacksamma anställda som tror på karma. 

Att det är lönsamt att satsa på medarbetare som lägger stor vikt vid reciprocitet, som det kallas, kan utnyttjas av arbetsgivarna, hintar rapporten.  Hur man ska kunna undvika att kasta pärlor för svin och identifiera just de anställda som ser det som sin moraliska skyldighet att lägga manken till lite extra efter vad de uppfattar som en gåva, framgår dock inte. 

Däremot verkade det som att de kollegor som blev utan utbildning, och möjligen fick dra ett tyngre lass när deras medarbetare satt vid skolbänken, presterade något sämre. Den effekten är dock inte statistiskt säkerställd, menar rapporten. 

Fakta: Vad är reciprocitetsprincipen?

Reciprocitetsprincipen är ett sociologiskt begrepp som handlar om att besvara en positiv handling med en positiv, och en negativ handling med en negativ.