Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
När pandemin härjade som värst blev Ulrika Täcklind, 57, arbetslös. Då hade hon jobbat för Viktväktarna i 25 år, bland annat som utbildningsledare och diplomerad coach. Sedan dess har hon lagt mycket tid och energi på att hitta ett nytt jobb.
– Jag har nog sökt åtminstone 40 jobb som jag verkligen har varit lämpad för. Men hittills har det inte blivit något. Kanske har det delvis med min ålder att göra. Jag vet att man inte ska dra ålderskortet, men kanske tycker de inte att jag passar på en arbetsplats med bara 35-åringar.
Under jobbsökandet har hon dessutom förstått att många företag efterfrågar en kompetens hon inte riktigt har. Kursverksamheten drar alltmer åt det digitala, medan hennes kompetens främst finns i att skapa och leda fysiska utbildningar. Därför välkomnar hon förslaget att det snart kommer att vara möjligt att plugga med ett nytt studiestöd.
– Jag har hittat en utbildning till digital utbildningsproducent på Yrkeshögskolan som jag verkligen tror skulle hjälpa mig framåt.
Ulrika Täcklind har också funderat en del på andra yrken, som diakon eller som pedagog av något slag, men avskräckts av de långa utbildningarna.
– Jag har hamnat lite i ett mellanläge. Det känns länge att plugga i tre år i min ålder. Å andra sidan har jag tio år kvar i arbetslivet.
Behovet av omställning i Sverige är stort. Många yrken automatiseras och digitaliseras samtidigt som vi förväntas arbeta längre. I flera branscher saknas människor med rätt kompetens. Men att sätta sig i skolbänken när man är mitt i livet kan vara knepigt. Många har lån och familj och skulle få svårt att få ekonomin att gå ihop om lönen ersattes av studiemedel.
Förra året presenterade regeringen ett lagförslag som ska göra det lättare för den med arbetslivserfarenhet att plugga (se faktaruta). Det innebär, något förenklat, att den som har jobbat i minst åtta av de senaste 14 åren kan få omställningsstudiestöd för 44 veckors studier.
Den som pluggar på heltid kan få 80 procent av sin tidigare lön i bidrag upp till ett tak på 25 000 kronor. Det ska också gå att låna maximalt 12 000 kronor i månaden från CSN. Studierna ger rätt till tjänstledighet och det spelar ingen roll om man studerar något som har med ens nuvarande jobb att göra eller något helt annat.
Man kan också jobba och plugga samtidigt. Den som exempelvis studerar på halvtid och jobbar halvtid kan få halverat stöd i två år. Någon inkomstgräns finns inte. Enligt förslaget kan man få bidrag för utbildningar som i dag ger rätt till studiemedel, men utbildningen ska också stärka ens ställning på arbetsmarknaden.
Grunden för lagförslaget är den så kallade las-överenskommelse som fack och arbetsgivare slöt 2020. Den tecknades först mellan arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv och det fackliga förhandlingsrådet PTK (som företräder 25 fackförbund). Efteråt har fler fackförbund anslutit.
För att överenskommelsen ska gälla har fack och arbetsgivare krävt att staten inför det offentliga omställningsstudiestödet. Det kommer att gälla alla, oavsett var man jobbar och oavsett om man omfattas av kollektivavtal eller inte.
Men parterna har också kommit överens om ett eget, kompletterande stöd. För att få det ska man omfattas av ett kollektivavtal tecknat av något av de fackförbund som står bakom överenskommelsen. Det innebär att de flesta privatanställda tjänstemän även kan få det stödet.
I det kompletterande stödet är taket högre. Totalt kan man få 80 procent av sin inkomst i bidrag upp till ett tak på drygt 31 000 kronor. Det innebär 25 000 kronor i månaden. Tjänar man mer än så kan man få 65 procent av inkomsten upp till en månadslön på 68 200 kronor – totalt runt 44 300 kronor i månaden.
Martin Linder är ordförande för PTK och Unionen. Han är nöjd med överenskommelsen och lagförslaget.
– Om man jämför med vad som finns i dag är det ett väldigt starkt stöd. Och stödet behövs, eftersom arbetslivet förändras i väldigt snabb takt och takten accelererar. Utbildningen behöver inte vara kopplad till vad du behöver på ditt jobb utan till hela arbetsmarknaden. Det är dina behov och dina drivkrafter som styr, säger han.
Är utbildningssystemet anpassat efter att utbilda vuxna, yrkesverksamma personer?
– Nej, där finns mycket kvar att göra, det är inget snack om den saken. Det behövs förändringar i kursutbudet på universitet och högskolor, med fler korta kurser som är anpassade till yrkesverksamma. Kurserna behöver också vara flexibla så att det är möjligt att jobba samtidigt. Vi behöver också ett bättre system för validering. Där har vi arbetat fram ett förslag som regeringen enkelt kan gå vidare med. Politikerna har haft lång tid på sig, Unionen har pratat om det här i många år.
Intresset för att plugga bland Unionens medlemmar är stort, enligt en Novusundersökning som Kollega beställt. Nästan tre av fyra svarar att de någon gång eller oftare har funderat på att fortbilda sig. Och var tredje svarar att ekonomin har varit ett hinder för att göra det.
Dan Persson, 40, jobbar i kundtjänsten på ett taxiföretag i Sydsverige. Men planerna på att göra något annat finns och har funnits länge.
– Problemet är väl att jag aldrig har kommit fram till exakt vad jag vill. Jag har pluggat en del tidigare i livet men tappat intresset och hoppat av. Nu har jag barn och då måste man ju dra in pengar till familjen. Med det här stödet skulle det vara möjligt att studera, säger han.
Svenskt Näringsliv är också nöjd med uppgörelsen. Magnus Wallerå, chef för avdelningen för utbildning, forskning och innovation, tror att stödet gynnar både företag och individer.
– Vi kommer att få ett av världens mest generösa och effektiva utbildningssystem. Och vi vet att det finns stora behov. Många företag behöver fylla på sin kompetens. Och runt 100 000 personer behöver omställningsinsatser.
Men inte heller han är nöjd med hur högskolor och universitet arbetar med utbildning för personer med jobb.
– Högskolan har främst varit inriktad på programutbildningar för yngre studenter. Den behöver bli bättre på att lyssna in branschernas behov. Under pandemin fick högskolan mer resurser från riksdagen och de behöver ligga kvar även efter pandemin. Högskolan behöver öronmärkta pengar, bland annat för att bygga upp fler korta kurser.
Yrkeshögskolan, YH, är i dag betydligt bättre på att anpassa utbildningar efter vad arbetsmarknaden efterfrågar, enligt Magnus Wallerå.
– Där har vi ett bra system. Men volymerna måste upp om fler ska få chansen till omställning.
Enligt överenskommelsen ska studier ge rätt till tjänstledighet. Kommer det att innebära ett problem för arbetsgivarna?
– Jag tror att många kommer att arbeta parallellt med studierna. Och det här systemet har också efterfrågats av företagen, eftersom det ökar utbudet av kompetent arbetskraft. För att få stödet ska dessutom utbildningen efterfrågas av arbetsmarknaden.
För Dan Persson lutar det förmodligen mot en YH-utbildning. Kanske till lokförare – om han klarar antagningstesterna. Utbildningen är ett år och chansen till jobb god.
– Jag har alltid haft ett intresse för tåg och intresset verkar inte avta med åren, säger han och skrattar.
HUR LÄNGE?
FÖR VEM?
HUR STORT?
Det går också att låna drygt 12 000 kronor från CSN. Hur mycket studiestöd man tidigare har använt spelar ingen roll.
För anställda som omfattas av avtalet mellan PTK och Svenskt Näringsliv är ersättningen högre. Då kan man få 27 243 kronor i månaden i bidrag - före skatt.
Den som omfattas av avtalet mellan PTK och Svenskt Näringsliv men tjänar mer än 34 000 kronor i månaden kan få 65 procent av lönen upp till 74 300 kronor, alltså maximalt 48 295 kronor.
*Bidragsbeloppen baserar sig på inkomstbasbeloppet för 2023 (74 300 kronor).
FÖR VILKA UTBILDNINGAR?
För tre år sedan infördes det nya omställningsstudiestödet (se faktaruta). Starten kantades av problem eftersom betydligt fler ansökte om stödet än vad CSN hade räknat med. Handläggningstiderna var så långa att tusentals tvingades tacka nej till studieplatser.
Sedan dess har situationen blivit betydligt bättre, enligt Elina Andersson, kontorschef för omställningsstudiestödet på CSN.
– Just nu har vi en genomsnittlig handläggningstid på 48 dagar. När den var som längst var den 323 dagar, så den har sjunkit rejält, säger hon.
Myndigheten har bland annat byggt ett digitalt handläggningssystem och fått igenom regelförenklingar genom kontakt med regeringen.
– Dessutom har vi varit fler som har arbetat med handläggningen, säger Elina Andersson.
Tidigare i år påverkade CSN:s handläggningstid negativt av Försäkringskassans handläggningstid. Försäkringskassan skickar information om den sökandes inkomst till CSN, så att de kan bedöma hur mycket stöd en person har rätt till.
– Glädjande nog går vi nu i takt med Försäkringskassan. När Försäkringskassan har snurr på sina handläggningstider innebär det att våra handläggningstider inte påverkas negativt, så just nu funkar det jättebra.
Under läsåret 2024/2025 fick 13 100 personer omställningsstudiestöd. Det är 62 procent fler än läsåret innan. Ansökningsomgången för nästa termin startade den 1 oktober och hittills har drygt 5 500 personer sökt stödet.
– De jobbar vi med just nu. Skillnaden mot tidigare är att vi inte har en svans av gamla ansökningar att beta av. Det gör också att den genomsnittliga handläggningstiden sjunker.
Budgetanslaget till omställningsstudiestödet har ökat successivt sedan det infördes och är strax under fem miljarder för 2025. Pengarna skulle räcka till ungefär 30 000 personer – men så många har inte beviljats stödet eftersom många sökande inte uppfyller kraven. Pengarna som inte används går tillbaka till statskassan.
Andelen av befolkningen i samma åldrar som studerade med omställningsstudiestöd var högst på Gotland, följt av Halland, Jämtland och Västra Götaland. CSN har inte gjort någon analys av varför andelen skiljer sig åt mellan olika delar av Sverige.
Som en del av den nya uppgörelsen om las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Här är några av de viktigaste:
CSN har en checklista om saker att tänka på i ansökan.
Källa: CSN och PTK
– Ombord på en liten segelbåt, Selvaggia, på väg till Gaza i en flottilj, Global Sumud Flotilla, som försöker bryta den illegala israeliska blockaden av Gaza. Vi har också med oss viss humanitär hjälp ombord och målet är att skapa en humanitär korridor. Häromnatten blev vi attackerade av drönare, men vi hade tur, det blev inga större skador, det var bara väldigt skrämmande.
– Av kärlek. Min far var politiskt aktiv och blev mördad i Chile. När jag ser politiska rörelser som blivit oerhört kriminaliserade ser jag honom och viljan att förändra. Men också på grund av min sons härliga leende – jag kan inte stillatigande se på hur andra barn lider. Lidandet i Gaza måste få ett slut.
– Nej, jag fick tjänstledigt. Min chef ansåg att missionen är viktig och såg resan som kompetensutveckling. Jag kommer att ta med mig massa värdefull kunskap om organisation överlag när jag kommer hem. Om jag kommer hem.
Ett internationellt initiativ som består av över 50 fartyg med tusentals deltagare från mer än 44 länder. Konvojen avseglade i slutet av augusti, och utsattes för drönarattacker natten till den 24 september. Italien och Spanien har skickat ut stridsfartyg för beskydd av konvojen. Ett femtontal deltagare från Sverige finns med ombord på olika skepp.
Utrikesdepartementet avråder sedan tio år från alla resor till Gaza. Avrådan är en signal om att säkerhetsläget är allvarligt och att enskilda noggrant bör tänka över sitt beslut att resa. Sverige har inte några möjligheter att bistå konsulärt till havs.
Källa: Utrikesdepartementet.
Vill du snabbt ut i arbetslivet utan att lägga flera år på studier? Då kan en yrkesutbildning vara rätt väg att gå. Många korta utbildningar leder direkt till jobb – ofta inom branscher där det råder stor efterfrågan på arbetskraft. Här är några av de mest eftertraktade yrkena.
Kan du tänka dig att jobba på bank eller på ett försäkringsbolag har du stora möjligheter att få jobb efter yrkeshögskolan. 98 procent av alla som utexaminerades 2023, hade jobb året därpå. I år är antalet utbildningsplatser på yrkeshögskolorna 165, men trycket på utbildningen är betydligt högre än vad det finns platser. 2024 var det 2486 sökande till 170 platser.
Till denna utbildningsinriktning hör till exempel arbetsmiljöingenjörer, som också har lätt att få jobb enligt Myndigheten för yrkeshögskolans senaste statistik. Även här fick nästan alla, 98 procent, som tagit examen, jobb efter avklarad utbildning. I år finns dock bara 87 utbildningsplatser.
Jobb inom detta utbildningsområde finns det behov av över hela landet. 97 procent av de nybakade logistikerna och speditörerna fick jobb efter avslutad utbildning. I år finns 195 utbildningsplatser.
Drifttekniker kan få jobb både inom den kommunala sektorn och i det privata näringslivet. 96 procent av de som gått programmet svarar att de fått jobb efter sin examen 2023. Antalet utbildningsplatser i år är 271.
Kommer du in på en av de 251 utbildningsplatserna inom denna utbildningsinriktning kommer du sannolikt att ha lätt att få jobb framöver. 96 procent av alla som gick ut 2023 fick jobb.
Den som har håg för teknisk design kan bli CAD-ritare eller 3D-tekniker som det också kallas. 95 procent av de nyblivna CAD-konstruktörerna fick jobb vid senaste mätningen och antalet utbildningsplatser i år är 345.
95 procent av samtliga som gick ut 2023 fick jobb efter examen inom denna utbildningsinriktning. Men alla jobbar nödvändigtvis inte inom det område de utbildats för. När de gäller just de nybakade produktionsteknikerna uppskattar närmare en femtedel att deras nuvarande jobb inte överensstämmer med det yrke de utbildats för. Det finns ändå fortsatt stort behov av produktionstekniker – i år finns 496 utbildningsplatser.
95 procent i jobb efter avklarat program. Här är det högt söktryck på platserna. Förra året gick det 12, 7 sökande på varje plats inom utbildningsinriktningen robot- och automationstekniker, i år har man utökat antalet platser till 641.
Om man inte hittar sitt blivande drömyrke i urvalet ovan finns det fortsatt stora behov av bland annat lokförare, tandsköterskor och experter på IT-säkerhet.
– Utbildningar inom industrin ser vi fortsatt höga behov av. Anläggningssektorn tuffar också på eftersom det finns stora behov av underhåll, säger Matilda Bölling, omvärldsanalytiker på Myndigheten för yrkeshögskolan.
Här hittar du utbudet av utbildningar på yrkeshögskolan och kan ansöka till kurser.