Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Konsten att tala

Knäna skakar, munnen är torr och händerna blöta av svett. Känner du igen dig? Du är långt ifrån ensam. Men lugn, det finns knep för att bli en säkrare talare.
Linnea Andersson Publicerad
Maria Obed
Pontus Dahlberg arbetar som ombudsman på Unionen. Men han är också grundare till en toastmasterklubb och har samlat på sig massor av erfarenhet av att tala inför folk. Maria Obed

I en lokal i centrala Karlstad välkomnar människor varandra med engelska hälsningsfraser. Det är Karlstad international toastmasters som träffas här ett par gånger i månaden. Trots att de flesta har svenska som modersmål är det engelska som gäller, till och med under fikarasten.

– Det finns en tanke bakom det, förutom att du blir bättre på engelska. Kan du hålla ett tal på engelska så klarar du det på svenska också, säger Pontus Dahlberg, en av grundarna till toastmasterklubben i Karlstad.

Till vardags arbetar Pontus som ombudsman på Unionen. Förutom klubben vi är på i kväll, dit vem som helst är välkommen, startade han och en kollega en toastmasterklubb för medarbetarna hos sin före detta arbetsgivare Ericsson i mitten på 90-talet. Pontus tänkte att det skulle leda till att de gjorde ett bättre jobb vilket i sin tur skulle göra att det gick bättre för arbetsgivaren. På Ericsson höll man med om att det var bra kompetensutveckling och finansierade allt.

– De tyckte det var jättebra och billigt. För knappt en tusenlapp per person och år får man kontinuerlig kompetensutveckling i engelska, presentations-teknik och ledarskap, säger Pontus.

De höll i gång tills Ericsson lade ner sin verksamhet i Karlstad. Synd, tyckte Pontus och hans kollega och idén till Karlstadklubben föddes.

Kvällen fortsätter med både förberedda och improviserade tal. Alla hjärtans dag närmar sig så i kväll är det kärlekstema. Alla tal är tidsstyrda och timekeepern signalerar med grön, gul eller röd lapp hur talaren ligger till.

Men att hålla sig inom tidsramarna är lättare sagt än gjort, speciellt när man blir nervös, något som Pontus fått lära sig den hårda vägen när han för 15 år sedan ställde upp i uttagningarna till skandinaviska mästerskapen för toastmasters. Han hade inte övat tillräckligt och nervositeten gjorde att han talade för långsamt. Tiden gick ut och han blev diskad.

– Hu vad hemskt det var. Man måste öva tills det sitter i ryggraden, säger Pontus.

I dag behöver Pontus inte vara nervös när det förväntas att han ska ta till orda.  Själv beskriver han sig som en introvert person men det är svårt att tro när man hör hur entusiasmerande han talar. Även om toastmaster för tankarna till bröllop fungerar retoriken som en grundtrygghet som är användbar i alla sammanhang. Som ombudsman förutsätts det att Pontus kan hålla föredrag och fungera som facklig ledare.

– Klubben är ett kanonbra sätt att träna på de bitarna så att jobbet blir enklare och roligare.

Oavsett situation säger Pontus att det bara är att gå till sig själv för att förstå varför man tjänar på att bli en bättre talare.

– Alla har vi lyssnat på en föreläsare som visar over-headbild efter overheadbild och är så tråkig att klockorna stannar och alla minns vi något tal som fått oss att glömma bort tiden eller någon vi velat höra mer av.

Karlstadsklubbens möte börjar lida mot sitt slut och det är dags att utvärdera kvällens tal. Medlemmarna ger varandra feedback på språket, ämnesvalet och hur väl man hållit tiden. På så vis blir det dessutom en träning i att ge och ta kritik.


Toastmasterklubben: Toastmasters startade i USA på 1920-talet. I dag är det världens största ideella utbildningsorganisation.

I Sverige finns det klubbar i flera städer. De flesta är engelskspråkiga men det finns klubbar med både svenska och andra språk.

Lär dig tala

Förstå målgruppen: Du måste veta vem du talar till och vilken nivå du ska lägga dig på. Är du en ovan talare är det extra viktigt. Varför ska just de lyssna på det du säger?

Förstå syftet: Vad ska du prata om och varför? Ska du informera, övertyga eller vill du bara berätta en rolig historia?

Strukturera: Ha en början, fortsättning och ett slut. Inledningen är viktig, försök fånga publikens intresse direkt. Är du en tråkig jävel tappar publiken koncentrationen. Humor kan funka, men skippa plumpa skämt.

Var ödmjuk: Kom inte in med ett von oben-perspektiv och tro att du kan mer i ämnet än åhörarna. Du får omöjligt fram ditt budskap om du läxar upp dem. Särskilt viktigt för chefer som vill få med sig medarbetarna. Till och med det gamla tricket ”jag är ingen talare men…” kan gå hem.

Övning ger färdighet: Precis som att du inte blir någon maratonlöpare efter första rundan, blir du ingen talare utan träning.

Använd metaforer: I stället för nischade begrepp kan allegorier och gamla fabler framkalla känslor. Tricket med bildspråk är att alla kan måla upp sin egen inre bild och förstå vad du talar om.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Sugen på ombyte? Då har du rätt att vara tjänstledig

Sugen på att plugga eller starta eget? I Sverige finns flera möjligheter att ta tjänstledigt från jobbet. En del är reglerade i lag, andra upp till arbetsgivaren.
Lena Michanek Publicerad 19 november 2026, kl 05:55
Översiktsbild av borggården vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm
Funderar du på att plugga, till exempel här vid Tekniska högskolan i Stockholm? Då har du sannolikt rätt till tjänstledighet. Foto: Jann Lipka

Flera typer av tjänstledighet är reglerat i olika lagar: 

• Tjänstledigt för studier regleras i en lag, som bland annat säger att du måste ha varit anställd minst sex månader i följd eller totalt tolv månader under de senaste två åren för att arbetsgivaren ska vara skyldig att bevilja tjänstledigheten. Sök i god tid, arbetsgivaren har rätt att skjuta upp ledigheten i upp till sex månader. Arbetsgivaren kan i regel inte säga ner till tjänstledighet för studier om lagkraven är uppfyllda. 

En särskild lag reglerar också rätten till tjänstledighet för SFI-studier. 

• Tjänstledigt för att starta eget regleras också i en lag, och samma premisser som för studier måste vara uppfyllda. En viktig skillnad är dock att tjänstledighet för att starta eget företag bara ger rätt till sex månaders tjänstledighet, medan studier kan pågå längre tid. Arbetsgivaren kan också säga nej till denna typ av tjänstledighet om verksamheten konkurrerar med eller skadar arbetsgivaren på annat sätt. 

• Militärtjänstgöring ger laglig rätt till tjänstledigt för vissa uppdrag inom försvaret, till exempel värnplikt.

Hemvärnssoldater kan få tjänstledigt 

En utbildning inom hemvärnet kan ge rätt till tjänstledigt enligt studieledighetslagen. Ofta ingår hemvärnssoldaten därefter ett avtal med försvaret som reglerar deltagande i övningar ett visst antal dagar per år och vid skarpa insatser. Då har man rätt till tjänstledigt enligt lagen om skydd för anställning vid viss tjänstgöring inom totalförsvaret.  

• Politiska uppdrag ger laglig rätt att vara ledig i den omfattning som krävs för att det ska vara möjligt att klara uppdraget. 

• Fackliga uppdrag kopplat till den egna arbetsplatsen sker normalt på betald arbetstid. Om man har fackliga uppdrag som inte är kopplade direkt till den egna arbetsplatsen har man rätt att ta tjänstledigt utan lön. 

• Prova annat arbete vid sjukdom

Om du varit sjuk en längre tid kan du ha laglig rätt att ta tjänstledigt för att prova ett annat arbete. Det sker då i samverkan med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.  

• Vård av närstående kan ge rätt till tjänstledigt under förutsättning att man beviljas närståendepenning av Försäkringskassan.

Tjänstledigheter som är upp till arbetsgivaren 

Det finns också möjlighet att söka tjänstledigt för annat. Det kan handla om vad som helst, till exempel att man vill ha extra ledigt för att resa eller att man vill prova ett nytt jobb hos en annan arbetsgivare. 

Frågan är fri – och lika fri är arbetsgivaren att säga nej. 

Kompetensutveckling

Fler får studiestöd för att skola om sig

Nu öppnar höstens ansökningsomgång till omställningsstudier. Betydligt fler beviljas stöd nu jämfört med när det infördes. Men fortfarande går hälften av pengarna tillbaka till staten på grund av för få behöriga sökande.
David Österberg Publicerad 1 oktober 2026, kl 09:29
Plugga som vuxen
Chansen att få stöd för att skola om sig har ökat. Men fortfarande använder CSN bara hälften av anslaget till omställningsstudiestödet. Colourbox

För fyra år sedan infördes omställningsstudiestödet, ett statligt studiestöd för vuxna i arbetslivet som vill vidareutbilda sig eller byta yrke. Den som beviljas stödet får möjlighet att plugga och behålla 80 procent av lönen. 

Hittills i år har CSN tagit emot drygt 34 000 ansökningar och räknar med ytterligare 18 000 under hösten. 

Årets anslag är 7,3 miljarder kronor, men bara 3,5 miljarder av dem kommer att betalas ut. Resten går tillbaka till statskassan. Anledningen är att många som söker får avslag.

Fler borde nyttja stödet, med tanke på de stora 
förändringar som just nu sker på arbetsmarknaden 

Omställningsstudiestödet kom till som en överenskommelse mellan fack och arbetsgivare. Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, tycker att det är ett problem att så stor del av anslaget inte används, men tror att systemet behöver tid.

– Vi kan se att nyttjandet ökar, men hade gärna sett att det hade ökat ännu mer. Vi visste att det skulle ta tid att bygga upp det här. Dessutom hade stödet en del barnsjukdomar i form av exempelvis långa handläggningstider. De sjukdomarna är i allt väsentligt hanterade, säger han.

AI och teknikutveckling ökar behovet av omskolning

Att systemet nu är bättre trimmat gör också att bland andra Unionen och omställningsorganisationen TRR ökar informationen om omställningsstudiestödet, enligt Martin Wästfelt.

– Fler borde nyttja stödet, med tanke på de stora förändringar som just nu sker på arbetsmarknaden i form av AI och teknikutveckling. Då är det en trygghet att det finns stora resurser till omställning.

Ska stärka ställningen på arbetsmarknaden

Under året har 63 procent av dem som sökt omställningsstudiestöd fått sina ansökningar beviljade, enligt CSN. Myndigheten har ingen färsk statistik på vilka de vanligaste anledningarna till avslag är. Förra året var det vanligaste skälet att den sökta utbildningen var för lång, följt av att utbildningen inte stärker personens ställning på arbetsmarknaden.

Martin Wästfelt tycker inte att reglerna för att få stödet är för hårda.

– Däremot är utbildningssystemet inte riktigt anpassat för de personer som har en anställning och behöver förstärka sin kompetens. Vi försöker påverka så att högskolor och universitet får resurser för att ha kurser som passar den som arbetar. 

Chansen att få omställningsstudiestöd har fyrdubblats

Anslaget till omställningsstudiestödet har ökat successivt sedan det infördes. Hittills har CSN varje år fått betala tillbaka en stor del på grund av för få behöriga sökande.  Samtidigt har andelen beviljade ansökningar ökat kraftigt sedan stödet infördes. I oktober 2022 godkändes bara 15 procent av ansökningarna.

Finns det en risk att politikerna sänker anslaget när de ser att det inte utnyttjas fullt ut?

– Vi ser inga sådana tecken. Trygghetsöverenskommelsen var väl förankrad hos alla åtta partier och alla är medvetna om att den här typen av reformer tar tid. Jag är övertygad om att nyttjandet kommer att öka. 

Plugga med lön

Som en del av uppgörelsen om nya las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Här är några av de viktigaste:

  • Du ska vara mellan 27 och 63 år.
  • Du ska ha jobbat minst åtta av de senaste 14 åren.
  • Du ska ha jobbat minst 12 av de senaste 24 månaderna.
  • Utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden.
  • Om du är under 40 år får inte utbildningen vara längre än 80 veckor.

CSN har en checklista om saker att tänka på i ansökan.

Källa: CSN och PTK