Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Inga pengar från politikerna till omställning

Det nya studiestödet har ökat efterfrågan på utbildning för yrkesverksamma. Trots det har inget riksdagsparti avsatt resurser för att stötta landets högskolor. Det visar en undersökning som Unionen gjort.
Ola Rennstam Publicerad 7 september 2022, kl 08:05
Martin Linder, Unionen
En undersökning som Unionen gjort visar att samtliga riksdagspartier står bakom det nya omställningsstudiestödet, men samtidigt har inget parti öronmärkt resurser till utbildningarna. Foto: Peter Knutsson

Det nya omställningsstudiestödet börjar gälla vid årsskiftet och innebär i korthet att yrkesverksamma kan plugga nästan ett år på heltid eller längre på deltid, med upp till cirka 80 procent av lönen.

Kollega har tidigare rapporterat om att många av landets högskolor och universitet saknar beredskap och resurser för att möta den stora efterfrågan på utbildning bland yrkesverksamma.

En undersökning som Unionen gjort visar att samtliga riksdagspartier står bakom det nya omställningsstudiestödet, men samtidigt har inget parti öronmärkt resurser till utbildningarna. Ett resultat som oroar förbundet.

Nu måste politikerna gå från ord till handling och även avsätta pengar för att styra lärosätena i rätt riktning, säger Martin Linder, ordförande för Unionen, i en kommentar.

Tydligt uppdrag behövs

Unionen har frågat samtliga partierna hur de ser på det livslånga lärandet och vilka satsningar de vill göra för att skapa bättre förutsättningar för kompetensutveckling för yrkesverksamma. Resultatet visar att en majoritet av partierna tycker att det behövs ett tydligt uppdrag till högskolorna om ett bättre utbildningsutbud för yrkesverksamma.

–  Yrkesverksamma behöver fler korta kurser, fler distansutbildningar och möjligheter att tillgodoräkna sig arbetslivserfarenhet. Det behövs även ett ökat samarbete med näringslivet för att kunna ta fram de utbildningar som arbetsmarknaden kräver, säger Martin Linder.

Fem partier positiva till mer resurser

Av partierna svarar MP, S, L, M och V att de är beredda att skjuta till resurser för att utveckla kurser anpassade för yrkesverksamma på högskolor och universitet men hittills har inget parti verkligen gjort det.

– Det råder ingen tvekan om att utbildning för yrkesverksamma är en viktig pusselbit för kompetensförsörjning och utveckling på arbetsmarknaden. Men det är oroande att inget parti har öronmärkt resurser för att lärosätena ska kunna utveckla utbildningar och kurser som passar den som också arbetar, säger Martin Linder.

Kompetensutveckling

Inte kört att plugga med lön trots högt söktryck

Möjligheten att plugga med lön lockar många. På tisdagsmorgonen hade 6 000 ansökningar kommit in till CSN som räknat med 5 300. Men loppet är inte kört för studiesugna som ännu inte kommit till skott.
Johanna Rovira Publicerad 4 oktober 2022, kl 12:40
CSN-kuvert till vänster och person som studerar till höger.
CSN har redan fått in 6 000 ansökningar för det nya studieomställningsstödet. Beräkningen för 2022 var 5 300. Foto: Jessica Gow/TT och Isabell Höjman/TT

Från den första oktober finns möjligheten för anställda som vill studera att söka ett nytt studiestöd som ger upp till 80 procent av lönen. Enligt en Sifoundersökning i förra veckan är det dock bara två av tio som känner till omställningsstudiestödet.

Trots detta rasslade det till hos Centrala Studiestödsnämnden, CSN, redan första dagen det gick att ansöka om bidraget. I morse hade CSN fått in över 6000 ansökningar.

– Betydligt fler har sökt än vad vi trodde. Prognosen var att 5 300 skulle söka under 2022, säger Stefan Tärnhuvud, pressekreterare på CSN.

Alla ansökningar godkänns inte

Den planerade kostnaden för systemet, 1,3 miljarder kronor för nästa år, beräknas räcka till drygt 5000 platser. Myndigheten hanterar ansökningarna i den turordning de kommer in, så det är en fördel att vara tidigt ute. Däremot innebär det inte att pengarna är slut – det är skillnad på ansökningar och beviljade ansökningar, påpekar Stefan Tärnhuvud.

– Alla som ansöker kanske inte uppfyller kriterierna. Sedan handlar det också om folk söker bidrag för heltid eller deltidsstudier – det påverkar också.

Alla studiemotiverade kommer kanske inte heller att komma in på den valda utbildningen eller få studierna godkända av omställningsorganisationen. Studiebidraget gäller bara kurser som stärker ens ställning på arbetsmarknaden och måste godkännas.

I samband med den nya las-uppgörelsen klubbade riksdagen ett nytt omställningsstudiestöd. Stödet betalas ut för heltidsstudier i maximalt 44 veckor. Det är också tillåtet att studera på deltid och sprida ut veckorna. Som lägst 20 procent av en heltid.

Kravet för att beviljas stöd är att du jobbat minst åtta av de senaste 14 åren och dessutom minst ett av de senaste två åren, samt har arbetat minst 16 timmar per vecka.

Den som är under 40 får inte läsa en utbildning som är längre än 80 veckor. För den som är över 40 finns ingen sådan gräns.

Stödet gäller till och med det år man fyller 60. Därefter trappas det ner.

Bidraget är 80 procent av lönen upp till 25 575 kronor (4,5 inkomstbasbelopp), alltså 20 460 kronor.

Det går också att låna drygt 12 000 kronor från CSN. Hur mycket studiestöd man tidigare har använt spelar ingen roll.

För anställda som omfattas av avtalet mellan Svenskt Näringsliv och PTK är ersättningen högre. Då är bidraget 80 procent av lönen upp till 31 260 kronor (5,5 inkomstbasbelopp), alltså 25 000 kronor i månaden.

Tjänar man mer än så kan man få 65 procent av lönen upp till 68 200 kronor (12 inkomstbasbelopp), alltså 44 300 kronor.

Stödet beviljas till studier som i dag ger rätt till studiemedel, exempelvis komvux, yrkeshögskola och universitet samt utbildningar som en omställningsorganisation (exempelvis TRR) finansierar.

Utbildningen måste stärka personens ställning på arbetsmarknaden. För personer med kollektivavtal avgör omställningsorganisationerna om en utbildning gör det.