Det man har lärt sig på jobbet borde räknas när man börjar plugga. Då blir studierna effektivare – vilket gör det lättare för företag att hitta personal med rätt kompetens och underlätta för den som blir uppsagd eller vill byta arbetsgivare. Så kan man sammanfatta valideringsdelegationens delbetänkande som lämnades till regeringen förra veckan.
Delegationen bildades 2015 och har regeringens uppdrag att utveckla arbetet med validering. I senaste betänkandet har delegationen fokuserat på hur kompetens som man skaffat sig på jobbet ska kunna översättas till högskolepoäng.
En av ledamöterna i delegationen är Jesper Lundholm, utredare på Unionen.
— Syftet med tillgodoräknande av reell kompetens är bland annat att korta utbildningstiden. En person ska inte behöva sitta i skolbänken för att läsa sådant som han eller hon redan kan. Det är en viktig komponent i det livslånga lärandet, säger han.
I dag finns flera hinder för validering och i betänkandet finns förslag för att undanröja de hindren. Ett sådant är att högskolor och universitet ska få ersättning för att bedöma och intyga en persons kompetens.
— Med nuvarande system medför validering enbart kostnader för ett lärosäte. Det innebär att de i princip inte arbetar med validering. Undantagen har varit när staten har gått in med en särskild satsning, exempelvis lärarlyftet. Då har staten sett ett visst behöv av kompetensförsörjning och då har lärosätena fått högre ersättning än de annars får.
Delegationen tror också att det behövs mer samarbete mellan lärosäten för att utveckla metoder för hur reell kunskap – sådant man lärt sig på andra ställen än i skolan – ska valideras. Med gemensamma bedömningskriterier och riktlinjer och möjlighet för lärosäten att söka på tillgodoräknanden från andra lärosäten sprids kunskap och likvärdigheten ökar.
Delegationen föreslår dessutom att det ska bli möjligt att tillgodoräkna reell kompetens vid uppdragsutbildning. Det kan ge nära samarbeten mellan arbetsliv och lärosäten, exempelvis vid uppsägningar.
Nu ligger frågan på regeringens bord. Jesper Lundholm hoppas att ändringarna kan genomföras till årsskiftet.
— Behoven av validering ökar med digitaliseringen, automatiseringen och globaliseringen av arbetslivet. De nyutbildade är inte tillräckligt många för att täcka kompetensbehovet. Det betyder att redan yrkesverksamma måste täcka det behovet genom kompletterande utbildningar. Det är inte ekonomiskt möjligt, vare sig ur ett individperspektiv eller ur ett samhällsperspektiv, om inte utbildningstiden kortas, säger han.
