Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Att vägra ny teknik kan kosta dig jobbet

Att lära sig nya program och arbetssätt, samtidigt som du har dina ordinarie arbetsuppgifter skapar teknikstress hos många tjänstemän. Men vill du behålla jobbet gör du bäst i att hålla dig ajour.
Lina Björk Publicerad 7 december 2020, kl 15:27
Shutterstock
Teknikstressad över att mobilappen för jobbmejlen envisas med att hänga sig? Ta ett djupt andetag. Shutterstock

Hallå, hörs jag? Kanske har du uttalat orden, eller hört en kollega säga dem ett antal gånger under det senaste året. När coronakrisen spred sig över världen ställde många företag om. Tjänstemännen började jobba hemifrån, med nytt kontor och ny teknik.

Läs mer: Småbarnsföräldrarna trivs bäst med hemmajobbet

Digitaliseringen har förenklat för många hemmajobbare, men också skapat teknikstress: seg uppkoppling och arbetsgivare som förväntar sig att du lär dig nya program på studs.

Går det att vägra ny teknik?
– Du har en arbetsskyldighet som anställd. Sedan finns det gränser för vad du förväntas tacka ja till, men att anamma nya arbetssätt och ny teknik ligger absolut inom den gränsen. Sedan gör du förstås alltid klokt i att hänga med i utvecklingen, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen.

Att lära sig nya saker tar olika lång tid för olika personer. Dessutom har de flesta fullt upp med sina ordinarie arbetsuppgifter. Arbetsgivaren bör därför avsätta tid och resurser för att se till att arbetsbelastningen inte blir övermäktig.

– Man kan inte bara ställa om och förvänta sig att de anställda anammar det direkt. Här får arbetsgivaren acceptera att produktionen kan gå ner ett tag.

Det är dock viktigt att anställda också är tydliga med vad man behöver för stöd. Om du inte fixar den nya tekniken kan du ställa krav på utbildning och kompetensutveckling.

Läs mer: Företag får stöd för kompetensutveckling

– Att sitta hemma på kammaren och låtsas att du hänger med när du inte gör det är ingen bra lösning. Särskilt nu när så många jobbar hemma är det extra viktigt att vara tydlig med vad du behöver för stöd för att klara av dina arbetsuppgifter.

Kan jag bli uppsagd för att jag inte vill eller klarar av den nya tekniken?
– Det är att dra det väldigt långt. Att hänga med i utvecklingen är ett delat ansvar mellan dig och arbetsgivaren. Du måste visa att det finns en vilja att lära nytt, medan arbetsgivaren ska ge dig de förutsättningar som behövs. Men skulle du arbetsvägra på grund av tekniken eller att du till slut helt saknar de kunskaper som behövs för att klara av ditt jobb så är det ett bekymmer, säger Lena Isenstam.

Arbetsplikt och arbetsvägran

När du skriver på ett anställningsavtal säger du också ja till ett antal skyldigheter gentemot arbetsgivaren.

Den mest grundläggande är att du ska utföra arbete mot lön, det vill säga arbetsplikt. Andra saker kan vara att du ska respektera säkerhetsföreskrifter, följa arbetsinstruktioner och inte bedriva konkurrerande verksamhet.

Skulle du strunta i dina skyldigheter kan du betraktas som misskötsam. Då bör arbetsgivaren ge dig en muntlig eller skriftlig tillrättavisning. Skulle misskötsamheten fortsätta, kan företaget, som sista åtgärd säga upp dig. 

Kompetensutveckling

Inte kört att plugga med lön trots högt söktryck

Möjligheten att plugga med lön lockar många. På tisdagsmorgonen hade 6 000 ansökningar kommit in till CSN som räknat med 5 300. Men loppet är inte kört för studiesugna som ännu inte kommit till skott.
Johanna Rovira Publicerad 4 oktober 2022, kl 12:40
CSN-kuvert till vänster och person som studerar till höger.
CSN har redan fått in 6 000 ansökningar för det nya studieomställningsstödet. Beräkningen för 2022 var 5 300. Foto: Jessica Gow/TT och Isabell Höjman/TT

Från den första oktober finns möjligheten för anställda som vill studera att söka ett nytt studiestöd som ger upp till 80 procent av lönen. Enligt en Sifoundersökning i förra veckan är det dock bara två av tio som känner till omställningsstudiestödet.

Trots detta rasslade det till hos Centrala Studiestödsnämnden, CSN, redan första dagen det gick att ansöka om bidraget. I morse hade CSN fått in över 6000 ansökningar.

– Betydligt fler har sökt än vad vi trodde. Prognosen var att 5 300 skulle söka under 2022, säger Stefan Tärnhuvud, pressekreterare på CSN.

Alla ansökningar godkänns inte

Den planerade kostnaden för systemet, 1,3 miljarder kronor för nästa år, beräknas räcka till drygt 5000 platser. Myndigheten hanterar ansökningarna i den turordning de kommer in, så det är en fördel att vara tidigt ute. Däremot innebär det inte att pengarna är slut – det är skillnad på ansökningar och beviljade ansökningar, påpekar Stefan Tärnhuvud.

– Alla som ansöker kanske inte uppfyller kriterierna. Sedan handlar det också om folk söker bidrag för heltid eller deltidsstudier – det påverkar också.

Alla studiemotiverade kommer kanske inte heller att komma in på den valda utbildningen eller få studierna godkända av omställningsorganisationen. Studiebidraget gäller bara kurser som stärker ens ställning på arbetsmarknaden och måste godkännas.

I samband med den nya las-uppgörelsen klubbade riksdagen ett nytt omställningsstudiestöd. Stödet betalas ut för heltidsstudier i maximalt 44 veckor. Det är också tillåtet att studera på deltid och sprida ut veckorna. Som lägst 20 procent av en heltid.

Kravet för att beviljas stöd är att du jobbat minst åtta av de senaste 14 åren och dessutom minst ett av de senaste två åren, samt har arbetat minst 16 timmar per vecka.

Den som är under 40 får inte läsa en utbildning som är längre än 80 veckor. För den som är över 40 finns ingen sådan gräns.

Stödet gäller till och med det år man fyller 60. Därefter trappas det ner.

Bidraget är 80 procent av lönen upp till 25 575 kronor (4,5 inkomstbasbelopp), alltså 20 460 kronor.

Det går också att låna drygt 12 000 kronor från CSN. Hur mycket studiestöd man tidigare har använt spelar ingen roll.

För anställda som omfattas av avtalet mellan Svenskt Näringsliv och PTK är ersättningen högre. Då är bidraget 80 procent av lönen upp till 31 260 kronor (5,5 inkomstbasbelopp), alltså 25 000 kronor i månaden.

Tjänar man mer än så kan man få 65 procent av lönen upp till 68 200 kronor (12 inkomstbasbelopp), alltså 44 300 kronor.

Stödet beviljas till studier som i dag ger rätt till studiemedel, exempelvis komvux, yrkeshögskola och universitet samt utbildningar som en omställningsorganisation (exempelvis TRR) finansierar.

Utbildningen måste stärka personens ställning på arbetsmarknaden. För personer med kollektivavtal avgör omställningsorganisationerna om en utbildning gör det.