Hoppa till huvudinnehåll
Karriär

7 sätt att få toppjobbet

Drömmer du om ett chefsjobb med tyngd? Då är det viktigt att vara proaktiv, göra läxan ordentligt och våga visa upp brister. Här är rekryterarnas bästa råd för att lyckas nå hela vägen till toppen.
Publicerad
Tecknad illustration av en person som dricker kaffe, till vänster, och till höger en människa med ett förstoringsglas.
Från medarbetare till ledare. Att bli chef kräver hårt arbete, målmedvetenhet och en gnutta strategi. Här är sju konkreta tips från rekryterare som hjälper dig att nå hela vägen till toppen. Illustration: Mia Nilsson.

1.  ”UPPVAKTA” OCH MINGLA

Se till att äga din karriär. Var proaktiv och lär känna headhunter och potentiella arbetsgivare medan du är stark och fortfarande trivs på ditt jobb. Ha en uppdaterad karriärplan och nätverka regelbundet. Att visa intresse för en annan arbetsgivare är inte att vara illojal. En skicklig headhunter leder 10–20 uppdrag per år och i varje uppdrag söker hen efter en specifik kandidatprofil. Det är därför bra att så tidigt som möjligt börja bygga relationerna, mingla och försöka lära känna alla headhunter som kan tänkas passa.


2. GÖR LÄXAN

First impressions last. Du behöver förbereda dig innan du tar kontakt med en chefsrekryterare. Skapa en karriärplan. 

  • Bestäm dig för vad du vill, när, hur och varför. 
  • Inventera dina mest värdefulla styrkor, erfarenheter och kompetenser. 
  • Fila på din säljpitch: Varför ska arbetsgivaren välja just dig? 
  • Uppdatera och putsa ditt cv och din Linkedinprofil. 
  • Värm upp dina referenter. 
  • Lista intressanta roller och företag.
  • Kartlägg alla relevanta headhunter. 
  • Använd ditt nätverk och be om personliga intron.
  • Kontakta alla och följ upp.

 

3. MEJLA FÖRST

Skicka ett kortfattat mejl. Det ska tydligt förklara vem du är och varför du kontaktar den specifika headhuntern just nu. Inkludera inte cv. Bifoga din Linkedinprofil och föreslå att ses kort över en kaffe för att lära känna varandra.

 

4. TA EN ”FÖRUTSÄTTNINGSLÖS KAFFE” 

Tid är pengar. Om du inte har turen att få ett varmt personligt intro från en gemensam bekant så finns det egentligen bara tre skäl till varför en headhunter skulle gå med på att träffas ”förutsättningslöst”. 

  • Din cv-profil passar ett aktuellt rekryteringsuppdrag (ovanligt).
  • Din cv-profil passar hens rekryteringsnisch (vanligare). 
  • Din cv-profil kan ge headhuntern värdefull marknadsinfo (vanligast). 

Acceptera att headhuntern i mötet främst kanske är intresserad av att skvallra om marknaden för att kartlägga kandidater till sina aktuella uppdrag. Var i så fall generös – det lönar sig i längden. De bästa tänker långsiktigt och ser dig som potentiell källa, kandidat och kund i en och samma person. Glöm inte att följa upp skriftligt i ett mejl och tacka för mötet/kontakten. Sammanfatta kort ditt nuvarande karriärmål.

 

5. KOM IHÅG: HEADHUNTERN HAR ELEFANTMINNE

Stalka inte headhuntern. Kontakta igen bara om det finns ett konkret skäl – exempelvis för att meddela att du har bytt jobb, ändrat målinriktning eller liknande. Kontakta aldrig en headhunter bara för att fråga vad som händer i branschen (som många gör).

 

6. VAR TRANSPARENT

Våga visa brister. När allt är på plats – kompetenser och profilkrav – är det en bra idé att våga vara transparent och blotta riktiga svagheter. ”Jag kan vara lite sen med deadlines, men jag vet det och jobbar på det.” Försök inte låta påskina att du är perfekt. 


7. OM MÖTET INTE BLIR AV

Att misslyckas med att få till ett möte är inte kul. Men det är inte ett nederlag. Och ta det inte personligt – det betyder bara att du inte passar in på headhunterns radar just nu. Fråga om det finns någon annan headhunter som hen rekommenderar.

De flesta headhunter är specialiserade. Att söka sig till ”fel” headhunter är oftast slöseri med tid. Försök reda ut vilken konsult som bäst matchar dig på varje rekryteringsfirma innan du tar en första kontakt. Kontakta också bara en headhunter i taget.

Källa: Boken ”Allt du vill veta om headhunting men aldrig vågat fråga” av Carl Schander och Filip Strömbäck, som driver bolaget Exparang.

 

Text: Katarina Markiewicz

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 6 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Karriär

7 sätt att hitta nytt jobb

Letar du efter ett nytt jobb? Här är sju smarta strategier för att nätverka, skicka spontanansökningar och använda LinkedIn effektivt för att hitta ditt drömjobb.
Publicerad 4 oktober 2024, kl 06:01
Att hitta ett nytt jobb kan vara en utmaning, men med rätt strategi kan du öka dina chanser. Läs våra sju tips om nätverkande, spontanansökningar och hur du använder LinkedIn effektivt.
Behöver du ett nytt jobb? Upptäck sju smarta sätt att nätverka, skicka spontanansökningar och använda LinkedIn för att landa ditt drömjobb. Illustration: Mattias Käll.

Kontakta folk som jobbar där du vill jobba

Börja med en kontaktförfrågan på Linkedin och berätta varför du har ett intresse av företaget. Fråga om ni kan boka in en kvarts samtal (informationsintervju). Har personen inte tid, fråga när du kan återkomma. Se dig som en säljare. Du hämtar först in information och bygger relation innan du börjar sälja (fråga om jobb). Ingen vill ”köpa” i ett första samtal.

Skicka en spontanansökan

Mejla en spontan ansökan med länk till Linkedin. Skicka till kontakten du har fått och här kan du även mejla till HR. Använd den information om företaget som du har inhämtat och beskriv hur din kompetens kan bidra till företaget. Följ upp efter ett par veckor.

Informera om ditt nätverk

Gå igenom ditt nätverk noggrant, både gamla och nya kontakter på Linkedin och andra sociala medier. Berätta att du söker jobb och vad det är du söker.

Ha hisspitchen redo

Glöm inte att ha en hisspitch i bakfickan. Det betyder en snabbpresentation av vem du är och vad du söker. Man vet aldrig när den kan komma till nytta. Kanske stöter du på en gammal kollega som arbetar på en ny intressant arbetsplats, eller grannen som arbetar på ett företag du sneglat på.

Var aktiv på LinkedIn

Följ professionellt intressanta personer och företag. Kommentera, lajka det andra skrivit, dela andras inlägg. Bidra med värden genom att skriva egna inlägg. Ge mer än du tar. Algoritmerna på Linkedin fungerar så. Ju mer aktiv du är, desto större chans att någon ser dig och kan hjälpa dig. Glöm inte att markera din profilbild med Linkedins arbetssökarsymbol.

Ta kontakt med rekryteringsföretag

Ta kontakt med för din bransch relevanta rekryteringsföretag och berätta vad du vill göra och att du är tillgänglig. Försök att etablera en närmare kontakt med vissa rekryterare och berätta att du är tillgänglig och att hen ska ha dig i bakhuvudet om något intressant dyker upp.

Håll regelbunden kontakt med rekryteraren.

Gå på mässor, föreläsningar och seminarier

Bevaka branschintressanta mässor, gå på föreläsningar och frukost- eller lunchseminarier. Många av branschevenemangen är gratis. Mingla med folk som jobbar där du vill jobba och kan det du vill kunna.

Källa: Jonas Maurutzson, TRR.

Text: Katarina Markiewicz.

Karriär

Så överlever du en uppsägning

Att bli arbetslös handlar inte bara om försämrad ekonomi utan även om att självförtroendet och måendet snabbt kan rasa i botten.
Hur behåller man styrkan att gå vidare?
Publicerad 4 september 2024, kl 06:00
Så överlever du en uppsägning. Att bli uppsagd är en kris i livet. Det finns sätt att ta sig igenom krisen.
Uppsagd efter 15 år: Så vände Anna krisen till en ny början. Men det var tufft. De flesta genomgår fyra känslomässiga faser efter att ha blivit uppsagda. Att känna till dem underlättar. Foto: Colourbox.

Anna Andersson, 54, hade arbetat som administratör på samma företag i 15 år när hon plötsligt blev uppsagd på grund av arbetsbrist.

– Känslan var overklig. Vad skulle jag göra nu? Hur skulle jag klara mig ekonomiskt? Och vem var jag utan mitt jobb?

Hon berättar att hon första tiden höll modet uppe och nästan kom in i ett maniskt tillstånd med att söka jobb. Men för varje ”tack för din ansökan men nej tack” sjönk hoppet och även hennes självförtroende.

– Jag hade svårt att äta, vaknade mitt i natten av ångest och mådde allt sämre.

På eget initiativ sökte hon upp en jobbcoach och tack vare regelbundna samtal byggde hon sakta upp sitt självförtroende på nytt.

– Vi kom fram till att jag skulle försöka se jobbförlusten från en annan synvinkel. Att uppsägningen i själva verket var en chans att byta yrke och utbilda mig till det jag under många år drömt om men som aldrig blivit av.

Från uppsägning till ny karriär

Anna Andersson hoppade på en floristkurs och har i dag arbete som florist. Hon säger att hon inte har ångrat det beslutet en sekund.

– Det enda jag ångrar är att det tog så lång tid att inse att livet inte gick under bara för att jag förlorade ett jobb. Tvärtom var det början på något nytt och något mycket roligare.

Betti Lukic, psykolog.
Betti Lukic.

Betti Lukic arbetar som psykolog på Arbetsförmedlingen där hon hjälper arbetssökande med att klargöra vilka förutsättningar till arbete eller studier de har samt rekommenderar anpassningar vid behov. Hon förstår Annas reaktion.

– Att förlora jobbet kan lätt resultera i en krisreaktion. Man tappar självförtroendet och ifrågasätter sin arbetsförmåga. Vi tillbringar ju en större del av livet på jobbet, där vi vistas i ett sammanhang och får en mening. Plötsligt förlorar man helt det nätverket. Det är ingen trevlig känsla.

Betti Lukic förklarar att känslorna som uppstår i och med en jobbförlust inte är unika. Forskning visar att de flesta människor som drabbas av stora förändringar i livet även påverkas känslomässigt.

– Det kan handla om känsloreaktioner som skuld, sorg, ångest eller ilska. Kognitiva förändringar kan uppstå, som koncentrationssvårigheter och att man glömmer saker. Man kan också uppleva en stor trötthet och orkeslöshet och tappa intresset för sådant man tidigare gillat.

– Sömnen kan drabbas, man kan ha svårt att somna eller vaknar mitt i natten och funderar. Vissa börjar tröstäta eller så tappar de aptiten. En del mår väldigt dåligt och flyr verkligheten genom alkohol, droger eller spelmissbruk.

Fyra faser att gå igenom efter en jobbförlust

Betti Lukic nämner fyra stadier som de som blivit av med jobbet ofta går igenom:

Chockfasen. En känsla av overklighet och oförmåga att ta in vad som hänt. Det är viktigt att man inte fastnar för länge här eftersom det kan försvåra bearbetningen och förståelsen för vad som egentligen skett.

Reaktionsfasen. Man inser vad som hänt, en insikt som kan orsaka starka känsloreaktioner som förtvivlan, ilska, ångest, sorg, utmattning eller depression. Här kan också en stark känsla av förlorad kontroll och orättvisa dyka upp. Varför var just jag tvungen att drabbas?

Bearbetningsfasen. Här börjar man att ta in och bearbeta det som hänt och kan släppa tankarna på det inträffade under kortare stunder. Det underlättar återhämtningen.

Nyorienteringsfasen. Då ingår den jobbiga händelsen som en integrerad del av ens liv, och tankar och fokus kan nu riktas framåt.

Hur lång tid det tar för en person som drabbats av uppsägning att genomgå de här faserna, läka och vara redo för att söka ett nytt jobb, det är dock väldigt individuellt, påpekar Betti Lukic.

Fotnot: Anna Andersson heter egentligen något annat.

Text: Katarina Markiewicz.

8 SÄTT ATT GÅ VIDARE EFTER EN UPPSÄGNING

➧ Bearbeta sorgen över det förlorade jobbet genom att våga släppa fram känslorna och prata om dem.

➧ Behåll kontrollen över dina vardagliga rutiner, då blir den arbetslösa vardagen inte lika främmande.

➧ Motionera, ät bra och se till att få ordentligt med sömn.

➧ Reflektera över framtiden, men stressa inte. Kanske ska du yrkesväxla eller hoppa på studier.

➧ Hitta forum med andra i samma situation så att ni kan stötta varandra.

➧ Klandra inte dig själv. Att du blivit uppsagd är inte ditt fel.

➧ Påminn dig om att livet fortsätter, men med nya förutsättningar och möjligheter.

➧ Sök hjälp om du mår väldigt dåligt.

Om nedstämdheten håller i sig bör du söka professionell hjälp.

Karriär

9 skäl att inspireras av elitidrotten

Inom elitidrotten är man skicklig på att bygga team och få individer att prestera på topp. Här kan arbetslivet ha mycket att lära.
Lina Björk Publicerad 12 juni 2024, kl 06:02
Vikten av förberedelse, självmedvetenhet och utvärdering är avgörande för att lyckas inom elitidrotten. Det är något för arbetslivet att ta efter, anser Markus Johannesson och Johan Fallby. Illustration: Jens Magnusson, Foto Annci Gustavsson

Både Markus Johannesson och Johan Fallby har bakgrund inom elitidrotten. Markus som fotbollsspelare, Johan inom bordtennis. Här har de mött miljöer som var varit stressiga, påfrestande och utmanande. De praktiska erfarenheterna, tillsammans med forskning från idrottspsykologi och kognitiv beteendeterapi, har de samlat i boken JAGET FÖRE LAGET. En handbok för chefer och ledare på alla nivåer, men även för medarbetare som vill leda sig själva.

Markus Johannesson

– Arbetslivet ställer höga krav på oss. Vi ska prestera, ofta med snabba puckar. En elitidrottare som ska vara i sitt livs form ägnar sig åt systematiska förberedelser. Ledare i arbetslivet kan eller gör inte på samma sätt – av olika anledningar – och vi tror att de kan dra nytta av den kunskapen, säger Markus Johannesson.

Det krävs systematik, träning och utvärdering för att uppnå maximalt resultat, menar duon.

– För att få till det måste vi titta på vår prestationsmiljö, alltså arbetsplatsen eller arenan där vi presterar. Här finns både fysiska, sociala och psykologiska faktorer som påverkar. Har ni all teknisk support som behövs, hur ser relationer och kommunikation ut och vilken motivation har medarbetarna? säger Johan Fallby.

Men prestationsmiljön innebär inte bara fysiska förutsättningar. För att prestera på topp behöver vi även må bra. Länge fanns en bild av elitidrottsmän som övermänniskor, starka och motståndskraftiga. Så ser verkligheten inte alltid ut.

Johan Fallby

– Även elitidrottare som presterar på topp mår dåligt ibland. Men det finns några skyddande faktorer. I en funktionell prestationsmiljö ges tillfälle att kombinera prestation och välmående. Det innebär exempelvis tid för återhämtning, goda relationer och funktionellt ledarskap, säger Johan Fallby.

I ett mer snabbspolande arbetsliv är vikten av förberedelse, självmedvetenhet och utvärdering avgörande för att lyckas som ledare. Som hjälp på traven för ledare som vill skapa prestationsmiljöer har Markus Johannesson och Johan Fallby identifierat nio områden där arbetslivet skulle kunna inspireras av elitidrotten.

1.Träning, förberedelse och utvärdering.

Idrottare förbereder sig minutiöst i åratal för att nå elitnivå. De lägger tid på detaljer, förbereder sig med vila, kost och sömn, samt utvärderar både träning och tävling. Som chef kan du integrera samma metoder i arbetslivet.

2.En organisationskultur driven av kunskap.

Idrotten arbetar med specialister från vetenskapliga områden för att driva kunskapen i organisationen framåt. De jobbar tätt tillsammans för att skapa en kunskapsdriven organisation och dra nytta av varje individs kompetens maximalt.

3.Ett nära ledarskap.

Idrottsverksamhet bygger på nära samarbete mellan ledare och idrottare, där det läggs tid på både stora och små faktorer som påverkar prestationen på såväl kort som lång sikt. Det är klokt att prioritera feedback och utvärdering.

4.Psykiskt och fysiskt välmående. 

Idrottare lär sig hur de kan balansera belastning och återhämtning för att uppleva både fysisk och psykisk hälsa. Trots hårda påfrestningar går det att kombinera prestation och välmående.

5.Psykologisk flexibilitet.

Tränare och idrottare arbetar aktivt med att påverka psykologiska faktorer som har betydelse för hantering av stress, oro och ångestrelaterad problematik, både i vardagen och under tävling. Genom att förstå sig själv och teamet kan du träna på och acceptera dina reaktioner och beteenden.

6.Självkännedom och kunskap om prestation.

Genom självmedvetenhet och självständighet ökar du kunskapen om din egen och teamets prestation och utveckling.

7.Beteendemålsättning.

Resultatet styr verksamheten i både elitidrott och arbetsliv, men vägen dit går genom beteende- och processmål som bearbetas systematiskt på både kort och lång sikt.

8.Motivation och autonomi.

Tränare och idrottare förstår betydelsen av självbestämmande motivation, då idrottare behöver träna år efter år och fortsätta både i fram- och motgång. Genom att tillgodose de grundläggande behoven autonomi, kompetens och tillhörighet skapas förutsättning för utveckling.

9.Beteendeperspektiv.

Med ett beteendeperspektiv går det att specificera arbetssätt, metoder och prestation på detaljnivå för att synkronisera och effektivisera mål, kommunikation och ledarskap. Verksamheten får både ett gemensamt språk och riktning i verksamheten.