Hoppa till huvudinnehåll
Karriär

De bytte karriär - och fick bättre livskvalitet

De flesta har nog någon gång drömt om att byta karriär och göra något helt annat. Möt tre personer som gjort slag i saken – och fått bättre livskvalitet.
Publicerad
Tre personer som alla bytt karriär mitt i livet.
De sadlade om. Anders, Magnus och Jenny bytte karriär mitt i livet - och fick mer livskvalitet. Foto: Lars Jansson/Joachim Grussell/Beatrice Graalheim.
Anders Holmquist i jobbkläder utanför sin sopbil.
Anders Holmquist gillar att köra sopbil och hämta trädgårdsavfall. Foto: Lars Jansson.

PRODUKTIONSCHEFEN SOM BLEV SOPHÄMTARE

”Jag vill absolut inte tillbaka”

Många skakade på huvudet när Anders Holmquist bytte karriär och lön. Själv njuter han av friheten, att få jobba utomhus och träffa människor.

Tredje gången gillt. Anders Holmquist i Helsingborg sa upp sig flera gånger, men blev hela tiden övertalad att stanna kvar på jobbet som produktionschef.

– Efter 35 år i livsmedelsindustrin ville jag göra något annat innan jag blev för gammal. Jag visste inte vad, bara att det skulle vara ett arbete utomhus. Men eftersom jag inte hade någon plan blev jag kvar, säger Anders Holmquist, som i dag är 54 år.

Efter en långsemester i Thailand hade beslutet mognat fram. Nu fanns ingen återvändo. Trots att hans chef än en gång försökte övertyga honom och gav välmenande råd om att ”inte göra något dumt”.

Han grunnade över olika möjligheter – traktorgrävare, betongarbetare, snickare?

– Jag trivdes på mitt gamla jobb, men mina dagar var långa och under vinterhalvåret både kom och gick jag till jobbet i mörkret och såg ingen däremellan.

Han tog kontakt med Trygghetsrådet, TRR, och fick möjlighet att delta i kurser och höra diverse föreläsningar. Men vändpunkten kom först under en paneldebatt där en HR-chef berättade om en försäljningschef som hade börjat köra sopbil.

– Det var något som jag också skulle kunna göra. Jag har ett stort motorintresse och beslöt mig för att ta lastbilskort. Sedan fick jag jobb på Nordvästra Skånes Renhållnings AB, berättar han.

I dag har Anders Holmquist kört trädgårdssopor i två år och stortrivs.

– Det är roligt att köra lastbil och träffa människor. Jag är en social typ som gillar att snacka med folk.

Han uppskattar också friheten och att få möjlighet att vara utomhus i alla väder.

– Dessutom går jag mycket om dagarna och får på så sätt betald motion. Jag tycker jobbet är fantastiskt!

Att gå från chef till sopgubbe har naturligtvis inneburit en sänkt lön. Men Anders menar att det är oväsentligt, han har ändå aldrig levt över sina tillgångar och har inga lån.

Anders hustru har varit ett stort stöd, peppat, pekat på fördelarna med kortare arbetsdagar och inte minst att få mer tid för varandra. Tidigare arbetade han minst tio timmar per dag, ofta på helgerna och behövde dessutom vara tillgänglig nästan jämt.

– Så här efteråt har jag lite dåligt samvete för att jag sällan varit med på barnens skolavslutningar eftersom jobbet alltid har kommit först.

Beslutet att gå från chef till sopgubbe väckte till en början omgivningens reaktioner.

– Vissa höjde på ögonbrynen och tyckte att det var ett statustapp. De kunde inte förstå mitt val. I dag tror jag att alla inser att jag är samme Anders som förr.

Även hans tre vuxna barn tyckte att beslutet var konstigt.

– Det klingade inte högt att bli sopgubbe. Men vi tog en diskussion och enades om att människor är lika mycket värda oavsett titel, vi har alla har ett uppdrag att fylla. I dag tror jag till och med att barnen är lite stolta över mig.

Innan han började det nya jobbet hände det att även Anders tvivlade över sitt beslut. Vem skulle vilja anställa en 50-åring? Skulle han ångra sig och längta tillbaka till chefsjobbet?

– Jag tyckte ju om att ha personalansvar och har brunnit för att bygga relationer. Det är stimulerande att få folk att trivas och att se personalen nöjd.

Då och då kan han känna ett uns av saknad, men samtidigt en stor lättnad.

– Jag vill absolut inte tillbaka. I dag har jag tid för återhämtning och jag uppskattar verkligen att ha en fritid. Det är nytt och skönt, säger Anders Holmquist.

Magnus Hermansson i ett klassrum.
Lärarjobbet har blivit långt bättre än vad Magnus Hermansson vågat hoppas på. Foto: Joachim Grussell.

FABRIKSCHEFEN SOM BLEV LÄRARE

”Det är stort att vara del av elevernas framtid”

Efter yrkesbytet känner sig Magnus Hermansson lugnare, mindre stressad och mår överlag bättre.

Hög lön. Spännande utmaningar. Många roliga resor runtom i världen.

Magnus Hermanssons arbete som fabrikschef hade många uppsidor. Men det innebar även konstant hög belastning och en gnagande känsla av att aldrig vara riktigt ledig. Och familjen kom i kläm.

Sju år senare ser Magnus Hermansson tre anledningar till varför han vid 51 års ålder sadlade om från fabrikschef till högstadielärare.

– Jag hade under många år jobbat med förändringsarbete och kom till en punkt där jag kände att jag inte längre utvecklades, säger han.

Pendlingen mellan Stockholm och Västerås gjorde dagarna långa. Magnus ville se mer av sina två barn innan de flyttade hemifrån.

– Dessutom ville jag hjälpa andra att kunna få en lika bra utbildning och möjlighet till så roliga jobb som jag själv har haft, säger Magnus Hermansson, som har en examen som civilingenjör.

I samma veva läste han om den skriande lärarbristen och sökte ett utbildningsprogram hos organisationen Teach for Sweden, som erbjöd full lön och möjlighet att läsa lärarexamen på distans.

– Det passade mig. Organisationens mål är att eleverna ska göra praktik på en skola i ett socialt utsatt område. Jag trivdes så bra på min skola att jag blev kvar efter praktiken, berättar han.

Magnus Hermansson ser klara likheter mellan sitt tidigare chefsjobb och läraryrket.

– Båda handlar om ledarskap. Det är ofta mer ordningsproblem i ett klassrum än på en arbetsplats. Å andra sidan blir det ofta roliga diskussioner. Jag får också chans att bygga relationer och är en del av elevernas resa in i framtiden. Det är stort.

Den tidigare yrkeserfarenheten är till hjälp när han undervisar.

– Kemi, fysik och biologi kan uppfattas som abstrakt och det kan vara svårt att se den praktiska nyttan. Min långa tid i tekniska yrken kanske gör att jag kan göra de ämnena mer greppbara och verklighetsnära.

Hans råd till andra chefer inom teknisk industri som funderar på att sadla om är kort: Hoppa på!

– Det finns alltid vägar tillbaka till chefsroller om du skulle vilja, säger Magnus Hermansson.

Han räknade själv med att ångra sig. Det har dock inte hänt.

– Läraryrket är långt bättre än vad jag vågade hoppas på. Det är dagliga unika möten och jag måste hela tiden lära nytt för att kunna undervisa. Det motiverar min hjärna, jag känner mig ännu mer nyfiken än förut.

Lönen är förvisso betydligt sämre än tidigare.

– Det var jag medveten om. Men jag har tjänat så bra att jag kommer att ha en god pension. Och pengar är inte allt.

En stor fördel med yrkesväxlingen är att han känner sig lugnare, mindre stressad och överlag mår bättre.

– Familjen har fått en mer närvarande pappa och make. Nu kan jag vara ledig ibland. Det kunde jag inte som chef.

Jenny Grindestam på gymmet.
Man har allt att vinna på att våga slänga sig ut och jobba med något helt nytt, tycker Jenny Grindestam. Foto: Beatrice Graalheim.

PRODUKTCHEFEN SOM BLEV KOSTRÅDGIVARE

”Det är både läskigt och härligt”

Jenny Grindestam dagdrömde om att få jobba med träning, men behövde en spark i baken för att komma till skott. I dag är hon egenföretagare i hälsa.

Nu eller aldrig!

Det tänkte 46-åriga Jenny Grindestam när hon tog steget från produktchef till personlig tränare och kostrådgivare på en gymkedja.

– Jag hade jobbat på samma företag i mer än 20 år. Om jag skulle göra något annat var det dags nu. Och erbjudandet kändes bara ”wow”, säger Jenny Grindestam, som numera är konsult och sin egen chef med enskild firma.

Hon trivdes bra på sitt tidigare arbete på Guldfågeln.

– Jag har ett stort matintresse och en grundutbildning som kock. Som chef var mitt uppdrag bland annat att ta fram och marknadsföra nya produkter. Det var stimulerande och roligt, säger hon.

Ändå växte en stark längtan efter att prova något nytt.

På fritiden har Jenny Grindestam haft ett brinnande intresse för träning och är bland annat licensierad padelinstruktör. Det var hennes personlige tränare som erbjöd henne att börja arbeta tillsammans med honom. Det blev en knuff att våga sadla om.

– Jag har nog egentligen alltid haft en längtan efter att få ägna mig helt åt träning och kostrådgivning, men det har känts osäkert att ha egen firma, säger Jenny Grindestam.

Oron finns kvar, men känslan av förväntan är större.

– Även om det är lågkonjunktur tror jag folk vill träna och ta hand om sig.

Ekonomiskt kommer det att bli en ganska stor skillnad jämfört med tidigare, när en chefslön kommit in på kontot varje månad.

– Utan en man med heltidsjobb hade jag inte vågat. Genom åren har jag också sparat lite pengar som det nu är det läge att använda.

Har du något råd till andra som funderar på att förverkliga sin livsdröm?

– Kolla om du har möjlighet att vara tjänstledig för att prova på det nya. Det hade jag. Då kan du komma tillbaka om det inte skulle funka.

– Samtidigt tror jag att man har allt att vinna på att våga slänga sig ut och göra vad man tycker är roligt. Jag är inte modig, men nu har jag litat på min magkänsla. Det är både läskigt och härligt.

Text: Gertrud Dahlberg.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Karriär

Så hittar du meningen med arbetslivet

Stanna kvar eller gå vidare? Så här kan du tänka om du funderar du på vad du ska göra resten av ditt arbetsliv – men inte vet hur du ska välja.
Petra Rendik Publicerad 15 november 2024, kl 06:01
Till vänster författaren Nicolas Jacquemot, till höger en man som packar ihop sina saker från ett kontor.
Hitta din passion och maxa arbetslivet! Nicolas Jacquemot, doktor i ledarskap, ger råd om hur du kan hitta mening och klarhet i karriären. Läs mer om hans nya bok och få tips för att våga drömma stort. Foto: Elisabeth Ohlsson/Colourbox.

När man har gjort karriär, barnen är nästan vuxna och man har 15–20 år kvar i yrkeslivet – då kommer ofta tankarna på om det är dags att göra något helt annat i livet. Den stora frågan är bara vad. Det är vad Nicolas Jacquemot, doktor i ledarskap och författare, försöker svara på i sin nya bok Meningen med arbetslivet.

I din bok uppmanar du oss till att vi ska våga drömma. Är vi dåliga på det?

– Många av oss är nog väldigt bra på att drömma och föreställa oss saker. Under en middag kan jag slänga ut frågan: ”Om ni inte jobbade med det ni gör, vad skulle ni göra i stället?” Jag tror att nästan alla skulle kunna svara, för de flesta av oss har en tanke. Vi kan drömma, men vi är också duktiga på att lista hindren och avfärda tankarna som orealistiska – att vi är för gamla och saknar rätt utbildning.

Varför harvar vi på i gamla hjulspår trots drömmarna?

– För att man vet vad man har men inte vad man får. Ibland är det så att det inte är tillräckligt illa för att man ska våga kasta sig ut i något nytt. Även om du är trött på arbetsuppgifterna så trivs du med kollegor och gillar att vara en del av det sammanhang som jobbet ger. Det kan vara skönt att bara komma till jobbet, det trygga som du är duktig på. Det är verkligen inget dåligt med det. Men känner du att suget efter det nya är starkare än rädslan att lämna det gamla kan det vara tecken på att det är dags att söka dig vidare.

Om jag känner så men utan att veta exakt vad jag vill – hur tar jag reda på det?

– Börja med att kartlägga dina önskningar – vad vill du ha mer eller mindre av i ditt arbetsliv? Fler utmaningar eller mindre stress? Jobba friare eller ha färre möten? Fokusera sedan på dina styrkor och tänk brett. Fråga en kollega som du känner förtroende för om vad hen tycker att du är bra på, och det kan vara andra saker än vad du själv tänkt. För att hitta drömjobbet ska du utgå från din passion. Hittar du inte det i jobbet, kolla vad du tycker om utanför jobbet. Gillar du naturen kanske du vill ha mer av det i ditt nästa jobb.

Börja med att kartlägga dina önskningar

Hur ska man våga ta det första steget?

– Titta på delarna som jag just nämnde. Ofta vill man lite för mycket på en gång, ta i stället ett steg i taget. Visualisera målet, men skapa delmål på vägen. Du behöver inte ha bråttom.

Kan man inte bara få vara nöjd, måste man vilja vidare?

– Alla behöver inte byta yrkesbana. Det råder ett slags utvecklingsstress i arbetlivet. Idealet är att du ska vilja vidare inom några år. Och ska du göra karriär är det nästan självklart att slutmålet är att bli chef. Men alla vill ju inte gå den vägen.

– Om man under ett utvecklingssamtal på jobbet får frågan var man ser sig själv om fem år och svarar ”här” kan man nästan få stämpeln som en person helt utan ambitioner. Fast det är lite dubbelt. För egentligen är du drömmen – arbetsgivare vill ju ha lojala och duktiga medarbetare. Man jag upplever ändå att den här normen har börjat bli ifrågasatt, särskilt när man är mitt i livet.

Till sist: Vad är meningen med arbetslivet?

– Det är olika för olika personer. Men många som är mitt i livet börjar ofta fundera på vad som är nästa steg. Vi kan blicka bakåt och ändå ha många år kvar i arbetslivet. I medelåldern är det vanligt med tankar som ”Är detta allt jag ska göra resten av livet? Och gör jag verkligen vad jag vill?”.

– Vi reflekterar ofta kring vad vi vill ha mer eller mindre av i livet. För det är mycket som ändras, vi åldras, barnen blir äldre och flyttar hemifrån och man får mer tid över till annat. Dessutom förväntas vi jobba längre när pensionsåldern höjs. Några extra år i arbetslivet kan ge en möjlighet att studera eller växla karriär. Själv funderar jag som bäst på vad jag vill göra när jag är 60.

NICOLAS JACQUEMOT 

GÖR: Författare, kommunikationsrådgivare och doktor i ledarskap. 

AKTUELL: Med nya boken ”Meningen med arbetslivet: handbok för dig som vill vidare”.

ANTAL YRKEN GENOM KARRIÄREN: 13.

SÅ MYCKET JOBBAR JAG PER DAG: 6–10 timmar – det varierar eftersom jag är egenföretagare.

5 råd för att gå vidare i yrkeslivet

Identifiera vad du vill förändra i ditt liv. Vad vill du ha mer eller mindre av? Hur vill du att ditt arbetsliv ska se ut? 

Skapa en målbild. Hur ser målet ut? Föreställ dig känslan när du är på den plats du drömmer om. 

Staka ut vägen till hur du når målet. Vilka hinder ser du och hur tar du dig an dem? Gäller såväl yttre som inre, exempelvis självtvivel. 

Ta hjälp av andra – ensam är inte stark. Bygg nätverk.

➧ Inse att du har både styrkan och verktygen som krävs – skaffa dig kunskapen och erfarenheten.