Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Det må vara en lågkonjunktur i antågande, men än har oron för bistrare tider inte satt P för anställdas självförtroende. En undersökning som yrkesnätverket Linkedin låtit göra, visar att närmare hälften av de drygt tusen personer i Sverige som svarade är hoppfulla när det gäller den egna karriären.
Särskilt hoppfulla har de som utbildat sig till penningtvättanalytiker skäl att vara. Den befattningen toppar nämligen listan över jobb vars efterfrågan på Linkedin växt snabbast de senaste fem åren. Men även säljutvecklare, dataingenjörer och tillväxtspecialister kan lätt hitta nytt arbete om man ska gå efter listan (som finns i slutet av artikeln).
Miljontals jobb som medlemmar på Linkedin påbörjat mellan 1 januari 2018 och 31 juli 2022 har granskats. För att kvala in på listan ska jobbtitel ha haft en kontinuerlig och tillräckligt stor tillväxt till och med 2022. Praktik, volontärarbete, tillfälliga roller har ej räknats in.
64 procent av de tillfrågade i Sverige går i tankar på att byta jobb redan i år och det primära skälet till att de vill gå vidare är att de suktar efter högre lön. Jobbytare har i snitt tre procentenheter högre löneutveckling än de som stannar kvar, visar siffror från Riksbanken. Yngre samt högutbildade har ännu större möjligheter att få upp sin lön genom att byta arbetsgivare.
1 – Penningtvättsanalytiker
2 – Säljutveckling
3 – Tillväxtspecialist
4 – Dataingenjör
5 – Cloudingenjör
6 – Affärsutvecklare
7 – Skatteexpert
8 – Cybersäkerhetskonsult
9 – Customer success manager (kundstrategi)
10 – Marknadsföringsspecialist inom automation
11 – Program manager
12- Lösningstekniker
13- Produktchef
14- Chief Commercial Officer
15- Leverenschef
Källa: Linkedin
Fem minuter. Så lång tid har deltidsbrandmannen Anders Liss på sig att vara ombytt och redo på brandstationen i Gagnef efter att larmdosan i hans ficka tjutit. Det innebär att han måste lämna eventuella jobbmöten inom några sekunder.
Men har Anders Liss, som i det civila är konsult och projektledare inom infrastruktur, beredskap, har han oftast förvarnat alla inblandade. Leder han mötet har han utsett en ersättare som snabbt kan ta över. Dessutom har brandstationen i Gagnef, som bemannas uteslutande av deltidsbrandmän, iordningställt arbetsplatser, så under beredskapsveckorna jobbar Anders Liss ibland därifrån.
–Då blir det lugnare när larmet går, då har man någon minut på sig för att avsluta möten i väntan på att kollegorna dyker upp, säger Anders Liss.
– De flesta jag jobbar med vet ju att jag är deltidsbrandman, så det har egentligen aldrig varit några problem.
En förutsättning för att vara deltidsbrandman är ju att man har möjlighet att vara på plats snabbt. Före coronapandemin reste Anders Liss kopiöst mycket i tjänsten som konsult, men smittskyddsreglerna 2020 innebar mer distansarbete, så han passade på att hörsamma en uppmaning från brandchefen i Gagnef.
– Jag har alltid haft en liten, liten dröm att jobba med blåsljusverksamhet, så jag ringde kårchefen och sedan gick allt mycket fort.
Efter diverse testdagar och introduktionsutbildning, som inbegrep såväl fysiska tester som lämplighetstester, blev Anders Liss brandman på Gagnef brandstation. Tjugo deltidsbrandmän har i grupper om fem, beredskap dygnet runt för att rycka ut på alltifrån hjärtstopp och trafikolyckor till bränder och drunkningstillbud på svaga isar.
För att kunna rädda liv som bisyssla krävs emellertid ett godkännande från huvudarbetsgivaren. Och man får vara beredd på att plånboken blir något tunnare.
– Jag har förtroendearbetstid, så försvinner jag ut på ett larm kan jag jobba ikapp den förlorade tiden. Men för obligatoriska heldagsutbildningar eller utryckningar som kräver längre insatser, som till exempel skogsbränder, får jag ta semester eller obetald tjänstledighet.
Då får han i stället lön från Räddningstjänsten, och den lönen är inte lika hög som löneavdraget. Men i Anders Liss fall är pengarna inte drivkraften.
Jobbet som deltidsbrandman kan stundom bli lite tungt, erkänner han. I synnerhet som de flesta i ett litet samhälle som Gagnef känner varandra och det händer att han träffar på olycksoffer han på ett eller annat sätt har en relation till.
–Svåra olyckor kan ju påverka en, men vi har bra system för stöd efter någon allvarligare olycka. Det är helt okej att vara ledsen och det finns en värme i gruppen som gör att man orkar fortsätta. De flesta larm rinner faktiskt av mig fullständigt, vi kan ju inte påverka något som redan hänt.
Familjelivet påverkas däremot. Anders Liss familjemedlemmar är i princip lika mycket brandmän som han själv, hävdar han.
– Barnen har beredskap om larmet går och om jag lämnar dem i sticket på affären, till exempel.
Trots att bisysslan kan vara jobbig emellanåt och påverkar såväl familj som ekonomi, anser Anders Liss att fördelarna vida överstiger nackdelarna. Han hoppas att fler ska få upp ögonen för möjligheten att vara deltidsbrandman. Räddningstjänsten har svårt att rekrytera folk, men är en viktig del av civilförsvaret och dessutom helt nödvändig för att samhället ska fungera, anser Anders Liss.
– Jag gör det här för att det är kul. Det ger energi och man får en väldigt speciell gemenskap med sina kollegor, som man inte kan få på sitt vanliga jobb.
– Jag har stor nytta av att tänka annorlunda kring säkerhet. Jag inbillar mig att jag kan behålla lugnet i krissituationer och inte hetsar upp mig lika lätt som tidigare. Man får också andra prioriteringar om vad som är viktigt i livet, säger Anders Liss.
