Hoppa till huvudinnehåll
Karriär

Anställda på Vattenfall blir förebilder för unga

Många unga saknar positiva förebilder och tror att jobb är något trist. Det vill programmet My Dream Now ändra på genom inspirerande möten med arbetslivet.
Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2023, kl 06:00
Två unga tjejer i varsin fåtölj samtalar med en säljare på Vattenfall.
Jasmina Bunsop och Hiba Al-Musawi pratar med säljaren Conny Svensson. Foto: Staffan Claesson.

Vi har varit bra på att välkomna människor till landet, men inte till arbetslivet. Det drabbar barnen, som ofta saknar förebilder med inspirerande jobb. Det anser Jonas Bygdeson, social entreprenör och grundare av programmet My Dream Now.

För drygt ett decennium sedan kände han sig missmodig över detta. Han tyckte det var sorgligt att samtidigt som framför allt it-företagen skrek efter kompetens, fanns begåvade unga utan vettiga framtidsutsikter bara ett stenkast bort. Ungdomar vars sinnebild av arbete är att det är något tråkigt, tungt och torftigt.

Jonas Bygdeson. Foto: Staffan Claesson.

  Vissa unga tror att man ljuger när man säger att man tycker det är roligt att gå till jobbet. I deras värld har de vuxna inga jobb alls eller har jobb som de är överkvalificerade för. Slutsatsen för ungdomarna är att jobb inte är roligt och att utbildning inte lönar sig, förklarar Jonas Bygdeson. 

Han kontaktade slumpmässigt en mattelärare på en skola i Husby, en närförort i Stockholm, som bekräftade hans farhåga att det var svårt att motivera elever att plugga. Läraren bjöd i samma veva in Jonas Bygdeson till skolan för att tala med eleverna.

Parallella universum

Efter mötet med eleverna insåg Jonas Bygdeson att företagen i Kista och de unga i Husby, levde i två parallella verkligheter trots att de befann sig i princip vägg i vägg rent geografiskt i norra Stockholm.

En idé föddes för att förena de två världarna: My Dream Now.

  Tanken var att skapa inspirerande möten mellan unga och arbetsliv med visionen att alla unga ska ha hopp om framtiden. Vi prioriterar områden där arbetslösheten är hög och det saknas förebilder, säger Jonas Bygdeson, i dag vd för det icke vinstdrivna företaget Creador AB, som driver programmet My Dream Now.

Zsofia Svegårdh. Foto: Staffan Claesson.

Elva år senare sitter åtta unga kvinnor i en stor besökslounge i ett industriområde i Uppsala och lyssnar uppmärksamt när Zsofia Svegårdh berättar om hur det kom sig att hon blev inköpschef på Vattenfall.

  När jag började här 1999 var jag den enda tjänstemannen med utomeuropeisk/afrikansk invandrarbakgrund. I dag finns det flera som inte har helsvensk bakgrund och det tycker jag är ballt. Vi behöver mångfald och inkludering för att fatta bättre beslut, och få fler infallsvinklar för att spegla hela samhället, berättar Zsofia Svegårdh för ungdomarna.  

Nästa Leif GW Persson

De unga kvinnorna går samtliga sista året på Internationella gymnasiet i Uppsala och är på ett studiebesök som arrangerats av My Dream Now. Flera av eleverna när dock redan framtidsdrömmar: Shanja Spina vill bli kriminolog, Hiba Al-Musawi siktar på att antingen bli egen företagare eller mäklare och Jasina Bunsop tänker sig en framtid inom HR, som sin mor.
 

Om man vill något och inte försöker så ångrar man sig.

Men de bär också på andra drömmar som kryper fram under de mer personliga mötena i smågrupper de har med olika anställda på Vattenfall. Hiba Al-Musawi bekänner att hon gärna vill bli flygvärdinna och Zsofia Svegårdh uppmuntrar henne att göra slag i saken och söka jobb i flygbranschen.

  Om man vill något och inte försöker ångrar man sig. Testa, det behöver ju inte vara för hela livet.

Zsofia Svegårdh utbildade sig till VVS-ingenjör men byggkrisen ändrade förutsättningarna och hon blev först säljare och sedermera inköpschef.

  Man ska ha roligt och göra saker man trivs med när man jobbar. Jag vill bidra till att folk växer, det är därför jag är chef, förklarar hon för de unga kvinnorna.

Unga behöver känna att sig behövda

 Det känns helt fantastiskt att kunna ingjuta hopp i elever, framför allt de som är skoltrötta. Kanske kan jag vara en förebild med min historia, men oavsett bakgrund behöver ungdomar känna att de behövs på arbetsmarknaden, där det dessutom blir svårare och svårare att hitta resurser, säger hon efter att eleverna gått vidare till nästa smågruppsmöte.

Flertalet av de anställda som ställt upp på småmötena för att berätta om sina jobb som bland annat elektriker, säljare och anläggningsansvarig på Vattenfall, har haft andra yrkesdrömmar, konstaterar eleverna efter att ha samtalat och ställt frågor till de anställda.

Reza Resvani. Foto: Staffan Claesson.

  Det är intressant att så många har samma story, att de hamnat här av en tillfällighet. De flesta vi pratat med säger att de inte utbildat sig till det här, utan bara hamnat här, säger en av eleverna.

Även Reza Rezvani, som är partneransvarig på My Dream Now och har arrangerat studiebesöket på Vattenfall, har haft olika jobb tidigare och delar med sig av sin karriärberättelse till de unga kvinnorna.

  Min dröm var bli toppdiplomat, men det blev inte så.

Drömde om jobb med stora häftiga saker

Robin Carlberg, klasscoach på My Dream Now och klubbordförande för Unionen på Forsmarks Kraftgrupp. Vattenfall, hade däremot en dröm om att jobba med stora häftiga saker och han blev så småningom bränsleingenjör. Han är inte med under studiebesöket  – hans uppdrag som klasscoach består i att träffa eleverna ute på skolorna på betald arbetstid.

Men målet är detsamma:

  Som klasscoach försöker vi inspirera och motiveraunga att tänka utanför boxen och ge dem ambitionen att ha mål eller en framtidsdröm. Vi försöker utmana den förutfattade inställningen att ”det går aldrig”, säger Robin Carlberg.

Robin Carlbergs dröm är ett bättre samhälle och han är själv aktiv att försöka bidra till detta, genom såväl fackligt som andra engagemang.  

  Att vara klasscoach är ett annorlunda sätt att bidra till samhället och mötet med unga är inspirerande för mig, säger han.

Fler aktiviteter

  • My Dream Now driver flera program för möten mellan gymnasie- och högstadieelever och arbetsliv:
  • Klasscoachprogrammet: Små team med frivilliga förebilder träffar en klass på skolan 2-4 gånger per läsår.
  • Studiebesök: Eleverna får besöka olika arbetsplatser i närområdet.
  • Case: Ett företag ber en gymnasieklass om hjälp med ett verkligt problem kopplat till aktuell läroplan.
  • Branschdag: En verksamhet visar under en heldag upp sin bransch för att inspirera elever.
  • Framtidsdag: Mellanstadieelever får under en halv dag träffa yrkesaktiva från olika företag och prova på aktiviteter.
  • App: Öppen för alla från 13 år, där unga kan kontakta förebilder från arbetslivet som registrerat sig i appen.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Karriär

9 skäl att inspireras av elitidrotten

Inom elitidrotten är man skicklig på att bygga team och få individer att prestera på topp. Här kan arbetslivet ha mycket att lära.
Lina Björk Publicerad 12 juni 2024, kl 06:02
Vikten av förberedelse, självmedvetenhet och utvärdering är avgörande för att lyckas inom elitidrotten. Det är något för arbetslivet att ta efter, anser Markus Johannesson och Johan Fallby. Illustration: Jens Magnusson, Foto Annci Gustavsson

Både Markus Johannesson och Johan Fallby har bakgrund inom elitidrotten. Markus som fotbollsspelare, Johan inom bordtennis. Här har de mött miljöer som var varit stressiga, påfrestande och utmanande. De praktiska erfarenheterna, tillsammans med forskning från idrottspsykologi och kognitiv beteendeterapi, har de samlat i boken JAGET FÖRE LAGET. En handbok för chefer och ledare på alla nivåer, men även för medarbetare som vill leda sig själva.

Markus Johannesson

– Arbetslivet ställer höga krav på oss. Vi ska prestera, ofta med snabba puckar. En elitidrottare som ska vara i sitt livs form ägnar sig åt systematiska förberedelser. Ledare i arbetslivet kan eller gör inte på samma sätt – av olika anledningar – och vi tror att de kan dra nytta av den kunskapen, säger Markus Johannesson.

Det krävs systematik, träning och utvärdering för att uppnå maximalt resultat, menar duon.

– För att få till det måste vi titta på vår prestationsmiljö, alltså arbetsplatsen eller arenan där vi presterar. Här finns både fysiska, sociala och psykologiska faktorer som påverkar. Har ni all teknisk support som behövs, hur ser relationer och kommunikation ut och vilken motivation har medarbetarna? säger Johan Fallby.

Men prestationsmiljön innebär inte bara fysiska förutsättningar. För att prestera på topp behöver vi även må bra. Länge fanns en bild av elitidrottsmän som övermänniskor, starka och motståndskraftiga. Så ser verkligheten inte alltid ut.

Johan Fallby

– Även elitidrottare som presterar på topp mår dåligt ibland. Men det finns några skyddande faktorer. I en funktionell prestationsmiljö ges tillfälle att kombinera prestation och välmående. Det innebär exempelvis tid för återhämtning, goda relationer och funktionellt ledarskap, säger Johan Fallby.

I ett mer snabbspolande arbetsliv är vikten av förberedelse, självmedvetenhet och utvärdering avgörande för att lyckas som ledare. Som hjälp på traven för ledare som vill skapa prestationsmiljöer har Markus Johannesson och Johan Fallby identifierat nio områden där arbetslivet skulle kunna inspireras av elitidrotten.

1.Träning, förberedelse och utvärdering.

Idrottare förbereder sig minutiöst i åratal för att nå elitnivå. De lägger tid på detaljer, förbereder sig med vila, kost och sömn, samt utvärderar både träning och tävling. Som chef kan du integrera samma metoder i arbetslivet.

2.En organisationskultur driven av kunskap.

Idrotten arbetar med specialister från vetenskapliga områden för att driva kunskapen i organisationen framåt. De jobbar tätt tillsammans för att skapa en kunskapsdriven organisation och dra nytta av varje individs kompetens maximalt.

3.Ett nära ledarskap.

Idrottsverksamhet bygger på nära samarbete mellan ledare och idrottare, där det läggs tid på både stora och små faktorer som påverkar prestationen på såväl kort som lång sikt. Det är klokt att prioritera feedback och utvärdering.

4.Psykiskt och fysiskt välmående. 

Idrottare lär sig hur de kan balansera belastning och återhämtning för att uppleva både fysisk och psykisk hälsa. Trots hårda påfrestningar går det att kombinera prestation och välmående.

5.Psykologisk flexibilitet.

Tränare och idrottare arbetar aktivt med att påverka psykologiska faktorer som har betydelse för hantering av stress, oro och ångestrelaterad problematik, både i vardagen och under tävling. Genom att förstå sig själv och teamet kan du träna på och acceptera dina reaktioner och beteenden.

6.Självkännedom och kunskap om prestation.

Genom självmedvetenhet och självständighet ökar du kunskapen om din egen och teamets prestation och utveckling.

7.Beteendemålsättning.

Resultatet styr verksamheten i både elitidrott och arbetsliv, men vägen dit går genom beteende- och processmål som bearbetas systematiskt på både kort och lång sikt.

8.Motivation och autonomi.

Tränare och idrottare förstår betydelsen av självbestämmande motivation, då idrottare behöver träna år efter år och fortsätta både i fram- och motgång. Genom att tillgodose de grundläggande behoven autonomi, kompetens och tillhörighet skapas förutsättning för utveckling.

9.Beteendeperspektiv.

Med ett beteendeperspektiv går det att specificera arbetssätt, metoder och prestation på detaljnivå för att synkronisera och effektivisera mål, kommunikation och ledarskap. Verksamheten får både ett gemensamt språk och riktning i verksamheten.