Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Vi har varit bra på att välkomna människor till landet, men inte till arbetslivet. Det drabbar barnen, som ofta saknar förebilder med inspirerande jobb. Det anser Jonas Bygdeson, social entreprenör och grundare av programmet My Dream Now.
För drygt ett decennium sedan kände han sig missmodig över detta. Han tyckte det var sorgligt att samtidigt som framför allt it-företagen skrek efter kompetens, fanns begåvade unga utan vettiga framtidsutsikter bara ett stenkast bort. Ungdomar vars sinnebild av arbete är att det är något tråkigt, tungt och torftigt.
– Vissa unga tror att man ljuger när man säger att man tycker det är roligt att gå till jobbet. I deras värld har de vuxna inga jobb alls eller har jobb som de är överkvalificerade för. Slutsatsen för ungdomarna är att jobb inte är roligt och att utbildning inte lönar sig, förklarar Jonas Bygdeson.
Han kontaktade slumpmässigt en mattelärare på en skola i Husby, en närförort i Stockholm, som bekräftade hans farhåga att det var svårt att motivera elever att plugga. Läraren bjöd i samma veva in Jonas Bygdeson till skolan för att tala med eleverna.
Efter mötet med eleverna insåg Jonas Bygdeson att företagen i Kista och de unga i Husby, levde i två parallella verkligheter trots att de befann sig i princip vägg i vägg rent geografiskt i norra Stockholm.
En idé föddes för att förena de två världarna: My Dream Now.
– Tanken var att skapa inspirerande möten mellan unga och arbetsliv med visionen att alla unga ska ha hopp om framtiden. Vi prioriterar områden där arbetslösheten är hög och det saknas förebilder, säger Jonas Bygdeson, i dag vd för det icke vinstdrivna företaget Creador AB, som driver programmet My Dream Now.
Elva år senare sitter åtta unga kvinnor i en stor besökslounge i ett industriområde i Uppsala och lyssnar uppmärksamt när Zsofia Svegårdh berättar om hur det kom sig att hon blev inköpschef på Vattenfall.
– När jag började här 1999 var jag den enda tjänstemannen med utomeuropeisk/afrikansk invandrarbakgrund. I dag finns det flera som inte har helsvensk bakgrund och det tycker jag är ballt. Vi behöver mångfald och inkludering för att fatta bättre beslut, och få fler infallsvinklar för att spegla hela samhället, berättar Zsofia Svegårdh för ungdomarna.
De unga kvinnorna går samtliga sista året på Internationella gymnasiet i Uppsala och är på ett studiebesök som arrangerats av My Dream Now. Flera av eleverna när dock redan framtidsdrömmar: Shanja Spina vill bli kriminolog, Hiba Al-Musawi siktar på att antingen bli egen företagare eller mäklare och Jasina Bunsop tänker sig en framtid inom HR, som sin mor.
Om man vill något och inte försöker så ångrar man sig.
Men de bär också på andra drömmar som kryper fram under de mer personliga mötena i smågrupper de har med olika anställda på Vattenfall. Hiba Al-Musawi bekänner att hon gärna vill bli flygvärdinna och Zsofia Svegårdh uppmuntrar henne att göra slag i saken och söka jobb i flygbranschen.
– Om man vill något och inte försöker ångrar man sig. Testa, det behöver ju inte vara för hela livet.
Zsofia Svegårdh utbildade sig till VVS-ingenjör men byggkrisen ändrade förutsättningarna och hon blev först säljare och sedermera inköpschef.
– Man ska ha roligt och göra saker man trivs med när man jobbar. Jag vill bidra till att folk växer, det är därför jag är chef, förklarar hon för de unga kvinnorna.
– Det känns helt fantastiskt att kunna ingjuta hopp i elever, framför allt de som är skoltrötta. Kanske kan jag vara en förebild med min historia, men oavsett bakgrund behöver ungdomar känna att de behövs på arbetsmarknaden, där det dessutom blir svårare och svårare att hitta resurser, säger hon efter att eleverna gått vidare till nästa smågruppsmöte.
Flertalet av de anställda som ställt upp på småmötena för att berätta om sina jobb som bland annat elektriker, säljare och anläggningsansvarig på Vattenfall, har haft andra yrkesdrömmar, konstaterar eleverna efter att ha samtalat och ställt frågor till de anställda.
– Det är intressant att så många har samma story, att de hamnat här av en tillfällighet. De flesta vi pratat med säger att de inte utbildat sig till det här, utan bara hamnat här, säger en av eleverna.
Även Reza Rezvani, som är partneransvarig på My Dream Now och har arrangerat studiebesöket på Vattenfall, har haft olika jobb tidigare och delar med sig av sin karriärberättelse till de unga kvinnorna.
– Min dröm var bli toppdiplomat, men det blev inte så.
Robin Carlberg, klasscoach på My Dream Now och klubbordförande för Unionen på Forsmarks Kraftgrupp. Vattenfall, hade däremot en dröm om att jobba med stora häftiga saker och han blev så småningom bränsleingenjör. Han är inte med under studiebesöket – hans uppdrag som klasscoach består i att träffa eleverna ute på skolorna på betald arbetstid.
Men målet är detsamma:
– Som klasscoach försöker vi inspirera och motiveraunga att tänka utanför boxen och ge dem ambitionen att ha mål eller en framtidsdröm. Vi försöker utmana den förutfattade inställningen att ”det går aldrig”, säger Robin Carlberg.
Robin Carlbergs dröm är ett bättre samhälle och han är själv aktiv att försöka bidra till detta, genom såväl fackligt som andra engagemang.
– Att vara klasscoach är ett annorlunda sätt att bidra till samhället och mötet med unga är inspirerande för mig, säger han.
I så fall är allt från sjuklön, övertidsersättning, tjänstepension och försäkringar vid arbetsskada reglerat. Om det inte finns kollektivavtal, men arbetsgivaren säger att man tillämpar det ”på annat sätt”, så be att få läsa dokumentet.
Det är även viktigt att reglera sådant som inte står med i avtal, för arbetsgivaren kan ändra i interna policyer och personalhandböcker under din anställning.
Svaret ger en uppfattning om vad som ingår i din roll, vilka arbetsuppgifter du kommer att ha och vad som förväntas av dig.
Arbetsgivaren har ofta en policy kring var du förväntas jobba, hur ofta du ska vara på plats och vilka möten som kan tas hemifrån.
Frågan visar att du är intresserad och nyfiken. Det kan även vara bra att fråga vilka utmaningar och styrkor som finns i gruppen, det säger något om gruppdynamiken och vilken roll du kan komma att få.
Reglerad arbetstid innebär att du ska jobba mellan vissa klockslag, medan förtroendearbetstid innebär att du själv kan disponera din arbetstid efter verksamhetens behov.
Har du tänkt stanna på det här jobbet en längre tid så är det bra att redan på förhand veta om det finns möjligheter att klättra i karriären.
Om du funderat på vad som är viktigt för dig, så är det här en bra fråga för att se om rekryterarens värderingar går i linje med dina. Att du frågar visar också att du ser det som viktigt hos en framtida arbetsgivare.
Källa: Ebba Ström, facklig rådgivare på Unionen.
När insåg du att du ville byta bana helt?
– Jag hade varit vd väldigt länge och kände att jag var på väg in i en mer förvaltande fas av livet. När pensionen närmade sig tänkte jag bara: Jag vill inte sitta hemma och känna att jag inte gör någon nytta. Jag har mycket kvar att ge. När jag såg att undersköterska skulle bli en skyddad titel tänkte jag att det kunde vara något för mig. Något nytt, där jag fick möjligheten att jobba deltid och samtidigt göra skillnad.
Du valde omsorgsyrket i stället för konsultuppdrag. Varför just vården?
– För att det är hands on, mycket mer praktiskt och dessutom flexibelt.
Hur reagerade din omgivning?
– En del tyckte inte att jag var klok, haha. Första reaktionen från barnen var också lite tveksam – de hade nog sett fram emot mer hjälp med barnbarnen. Flera i min omgivning har själva börjat fundera på om de kanske skulle göra något helt annat i nästa fas i livet. Pensionsåldern är ju mer flytande i dag – ska man verkligen göra samma sak tills man måste sluta eller kanske testa något man brinner för och få lite nytändning på köpet?
Vad var svårast med att sätta sig i skolbänken igen?
– Det var nog själva formen: att läsa på distans och bara plugga teori ur böcker. Jag hade gärna sett mer praktik direkt. Det tar lite längre tid att lära sig när man blir äldre.
Från ledningsgrupp till omvårdnad – vad har varit den största omställningen?
– Det är väldigt trevligt att man hela tiden möter människor, både boende och kollegor. Vi är ett stort team med folk från många olika länder och kulturer, och vi lär oss otroligt mycket av varandra. Man får direkt återkoppling, och när passet är slut är jobbet verkligen klart. Det är en ny sorts frihet.
Hur har ditt val påverkat dig ekonomiskt?
– Lönerna är relativt sett skamligt låga i ett yrke som är så betydelsefullt och värdefullt för välfärden. Jag känner mig privilegierad att kunna jobba samtidigt som jag tar ut pension, annars hade det varit tufft och påverkat min levnadsnivå negativt.
Hur kommer det sig att du inte vill gå i pension?
– Att bara gå hemma har inget större värde för mig. Och jag vill känna mig behövd. Så länge det känns roligt, och både kropp och knopp håller, så fortsätter jag. Jag har haft turen att inte slita ut mig tidigare i livet. Det gör skillnad nu.
Text: Henrik Lenngren.
GÖR: Timanställd undersköterska på en avdelning med demensboende på Villa Täby Park i Täby.
ÅLDER: 65.
BOR: I Täby kommun utanför Stockholm.
KARRIÄR: Chefsroller på Handelsanställdas förbund, Arbetsmiljöverket och Prevent. Anställd som undersköterska i mars.