Hoppa till huvudinnehåll
Jobbrelationer

Chefer mesta mobbarna

Mobbning på jobbet är ett växande problem. Ohälsotalen på grund av detta ökar kraftigt. I drygt hälften av fallen är det chefen som är mobbaren.
Publicerad
Kvinna sneglar bakåt mot personer som viskar.
Mobbning på jobbet ökar och det är chefer som mobbar mest. Foto: Colourbox

Mellan 2011 och 2015 ökade anmälningarna av arbetssjukdom på grund av organisatoriska och sociala faktorer med 77 procent visar statistik från Arbetsmiljöverket. Generellt brukar man säga att kolleger och chefer står för hälften var av mobbningen. Färsk statistik visar en viss övervikt för chefer.

– Sverige har länge ansetts som ett land där det är kollegerna som mobbar, inte att det är ett chefsproblem. Siffrorna har varit ifrågasatta, man har trott att de stämmer bättre i mer hierarkiska samhällen. Det intressanta är att ju värre mobbningen är desto vanligare är det att chefen är inblandad, säger Stefan Blomberg, psykolog, specialiserad på mobbning på jobbet.

Ohälsotalet på grund av mobbning ökar, enligt Arbetsmiljöverket har nära en tiondel, nio till tio procent, varit utsatta för kränkande särbehandling.  Stefan Blomberg pekar också på ett stort mörkertal, benägenheten att anmäla har nämligen inte ökat.

– När folk köps ut på grund av att de blivit mobbade, då är det alltid chefer inblandande, säger han.

Mobbning är komplext. Stefan Blomberg beskriver det som ”de tusen nålstickens tortyr”. I början är det ganska diffust. Det kan till exempel vara att man inte blir lyssnad på, eller blir särbehandlad på olika sätt, till exempel att man får tråkigare arbetsuppgifter.

Hans definition av fenomenet är att kränkande och negativ behandling upprepas över tid. Små subtila händelser börjar bilda ett mönster. När den utsatte sedan hamnar i underläge är mobbningen ett faktum. Till exempel kan det vara flera mot en eller en mot en. En chef kan också vara mobbad, om alla går ihop mot chefen.

Mobbning är oftast resultatet av bristande ledarskap. Enligt Stefan Blomberg finns två typer av chefer som mobbar. Den passiva chefen som varken syns eller hörs och som sitter av tiden och den auktoritära chefen som blir provocerad.

– Det vanligaste scenariot när det är chefen som börjar mobba är en duktig, driven och skärpt medarbetare som chefen känner sig hotad av.

Ett annat vanligt fall är konflikter mellan kolleger som urartar. Det kan handla om en skitsak från början men efter ett tag hamnar någon i underläge. Om den drabbade går till chefen och denne inte tar detta på allvar, då dras hen in i detta.

– Chefen har makten att sätta stopp och har arbetsmiljöansvaret, säger Stefan Blomberg.

Om inget händer och den mobbade vänder sig till chefens chef eller till HR-avdelningen så förvärras ofta situationen. Den chef som inte axlar ledaransvaret på ett bra sätt börjar tycka att medarbetaren är jobbig och illojal. Och mobbningen trappas upp. Det vanligaste när det är fråga om allvarlig mobbing är att den drabbade måste lämna arbetsplatsen.

Så vad är ditt råd till den som blir mobbad av chefen?
– För det första ska man fråga sig vad man arbetar i för typ av organisation. Om sådana här frågor inte tas på allvar så hanteras frågan ofta på ett dåligt sätt och problemen trappas upp. I det fallet är det bättre att se sig om efter ett annat jobb och ligga lågt under tiden

– Är det däremot en organisation som tar psykosocial arbetsmiljö på allvar så kan man lyfta frågan ovanför närmsta chef eller till HR-avdelningen samt ta hjälp av fack, skyddsombud och företagshälsovård. 

Text: Cajsa Högberg

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Jobbrelationer

Därför behövs jobbiga kollegor

Det behövs fler jobbiga kollegor på våra arbetsplatser. Det menar Mats Alvesson, professor i organisation och ledarskap vid Lunds universitet.
Johanna Rovira Publicerad 22 oktober 2026, kl 06:00
Kostymklädd man vid skrivbord med djävulshorn och treudd i plast.
Besvärliga kollegor kan fylla en viktig funktion. Genom att agera som djävulens advokat kan de utmana normer och ställa kritiska frågor vilket ger bättre beslut och smartare organisationer. Foto: Colourbox

Besvärliga kollegor kan visserligen få dig att åldras i förtid, som Kollega har skrivit om tidigare, men de fyller också en funktion på våra arbetsplatser för att förhindra att korkade beslut fattas. Förutsatt att de är jobbiga på rätt sätt och att någon lyssnar på dem.                           

En del personer betraktas som jobbiga för att de är kantiga och allmänt störiga. Men även den som inte är benägen att hålla med utan utmanar konsensus genom rimliga oliktänkande ståndpunkter kan framstå som bökig och besvärlig, menar Mats Alvesson, professor vid Lunds universitet. 

– Jag tror vi behöver betydligt fler som ställer kritiska frågor och för fram kontroversiella synpunkter. Men folk är ofta för konformistiska och svaga, de flesta saknar både självförtroende och modet att gå mot normen att tycka och tänka som alla andra, säger han. 

Därför säger så få emot på jobbet

Mats Alvesson forskar om organisationskultur och kanske är mest känd för att ha myntat begreppet funktionell dumhet, som handlar om att annars smarta människor gillar läget på jobbet och låter bli att ifrågasätta beslut eller förslag.

 Enligt Mats Alvesson kan konsensus leda till sämre beslut på sikt. 

– Stora företag gör väldigt mycket som är onödigt och kontraproduktivt. Det behövs att någon ställer frågan: Vad håller vi på med egentligen?  

Flera kända historiska misslyckanden har föregåtts av att kritiska röster saknats eller ignorerats. Rymdfärjan Challengers krasch, där ingenjörer varnade för riskerna, men viftades bort, är ett exempel. Nokias fall på mobilmarknaden, där obehaglig information filtrerades bort, ett annat. 

Djävulens advokat kan förebygga misstag

För att undvika misstag ger en del företag i andra länder därför en grupp eller enstaka personer uppgiften att agera djävulens advokat; att ifrågasätta eller till och med försöka punktera idéer. Mats Alvesson känner inte till några organisationer som använder sig av så kallade ”red teams” eller djävulens advokat i Sverige, men menar att båda metoderna skulle kunna vara en säker plattform för att uppmuntra anställda att ställa obekväma frågor. 

– I bästa fall ska det inte behövas sådana funktioner. Man borde kunna framföra rimliga ståndpunkter utan risk för sanktioner. De flesta företag skulle må bra av att ha anställda som gör sina röster hörda och borde ha mycket högre i tak. På kort sikt kan det vara jobbigt, men på lång sikt blir det betydligt bättre. 

"Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon" 

Det höga taket ska inte bara vara en floskel man slänger sig med, utan innebära ett reellt utrymme för kritik och ifrågasättande. Men man skapar inte en sådan frispråkig företagskultur utan vissa eftergifter, enligt Mats Alvesson. 

– Att framföra avvikande rimliga ståndpunkter innebär nästan alltid att man trampar andra på tårna. Man ska inte vara oerhört rädd för att kränka någon heller. Vi har i Sverige en låg tolerans mot kränkningar som man visst kan ställa upp på, men frågan är vad som räknas som en kränkning? Vi skulle kunna köra mer med raka rör, säger Mats Alvesson. 

Tre böcker av Mats Alvesson

  • Dumhetsparadoxen. Hur smarta organisationer fattar korkade beslut i jakten på konsensus. 
  • Dumhetsbekämpning. Handbok för organisationer som vill bli smartare och mindre meningslösa genom att uppmuntra kritiskt tänkande och ifrågasättande. 
  • Konsten att göra mindre (tillsammans med André Spicer) Om att många arbetsplatser fastnat i möten, administration och projekt som tar fokus från det egentliga jobbet.