Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Därför når inte kvinnor toppositioner

Är du en av dem som alltid tar på dig att föra protokoll på möten? Sluta med det, uppmanar professor Lise Vesterlund, som forskat på varför kvinnor inte når de högsta positionerna på företagen.
Lina Björk Publicerad 15 juni 2017, kl 15:37
Kvinna spejar upp mot trappsteg.
Foto: Colourbox

En märklig paradox har spridit sig på arbetsplatser runt om i världen. Trots att kvinnor presterar bra i grundskolan, kommer in på svåra utbildningar, får fina betyg och börjar jobba, så halkar de efter i lön och når inte de allra högsta positionerna på företagen. Vad beror det på? Det har professor Lise Vesterlund, professor på Pittsburhgs universitet forskat kring. Och en av orsakerna tycks vara att kvinnor i högre grad tar på sig uppgifter som inte leder till befordran. Det kan vara att skriva protokoll på möten, anordna den årliga julfesten eller att sitta med i referensgrupper som slukar en massa tid.

– Jag var intresserad av att veta varför kvinnor tar på sig de här uppgifterna. Är de mer altruistiska, är det arbetsuppgifter som kvinnor föredrar, eller är det helt enkelt diskriminering?

För att testa vem som ofta räcker upp handen och tar sig an en lågprioriterad uppgift startade Lise ett experiment. Hon delade upp ett gäng män och kvinnor i grupper och delade ut pengar beroende på hur ofta de räckte upp handen. Fick man någon annan att göra det fick man två dollar, räckte du själv upp handen fick du 1,25 dollar, medan du fick en dollar om ingen tog sig an jobbet.

Det visade sig att kvinnor i mycket högre grad tog tag i uppgiften än män. Under de tio gånger experimentet upprepades var det till och med 50 procent av männen som inte räckte upp handen en enda gång.

Experimentet upprepades sedan med att en person fick delegera den tråkiga uppgiften till någon i personalen, alltså agera chef. Grupperna var blandade med män och kvinnor, men i majoriteten av fallen valde personen att delegera uppgiften till en kvinna. Kvinnorna accepterade dessutom uppdraget i 75 procent av fallen, medan männen endast gjorde det 50 procent av gångerna.

Så hur ska man komma till rätta med protokollförande kvinnor? Det handlar inte om att ”fixa” kvinnorna utan att bli uppmärksam på problemet.

– De här tråkiga uppgifterna som ingen vill göra måste fortfarande bli gjorda. Det man måste bli medveten om är vem som gör dem gång på gång, kanske till och med räkna på det och delegera ut det till olika personer, säger Lise Vesterlund.

Som individ kan man också tänka på att säga ja till rätt saker, så att du inte säger nej till andra saker som du skulle kunna lägga tiden på.

– Nästa gång ett möte börjar och den obekväma tystnaden lägger sig när chefen frågar: vem skriver protokoll? Hitta lugnet, titta runt och se vad de andra gör. De sitter och pillar med telefonen, låtsas skriva eller packar ihop sina papper. Och vänta ut situationen. Du behöver inte räcka upp handen varje gång.

Fakta

Nationalekonomen Lise Vesterlunds forskning presenterades på ett seminarium anordnat av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) under torsdagen.

Jämställdhet

De ska säkra mensskydden

Alla trodde att det redan fanns. Men det saknas en standard som kvalitetssäkrar mensskydd som säljs handeln. Det ska svenska experter ändra på.
David Österberg Publicerad 13 februari 2023, kl 06:00
Gerda Mazi Larsson och Jenny Acaralp
Internationella standarder finns för nästan allt - men inte för mensskydd. Något som Gerda Mazi Larsson och Jenny Acaralp jobbar för att ändra på. Peter Knutson

 

Det finns över 22 000 globala standarder. Bakom dem står den internationella organisationen ISO*, som har 165 medlemsländer. ISO har standarder för allt från pappersformat och skostorlekar till laboratorier och varningsskyltar. Men för mensskydd finns ingen.

– Det är lite märkligt eftersom det är produkter som riktar sig till hälften av världens befolkning. För många andra kroppsnära produkter – blöjor, inkontinensskydd och sexleksaker – finns ISO-standarder, säger Gerda Mazi Larsson.

Under många år var hon vd på det filantropiska investmentbolaget The Case for Her, som investerar i menstruell hälsa, sexuell hälsa och njutning samt säkra aborter. Nu är hon ordförande för den internationella kommitté som ska ta fram en standard för mensskydd.

Till sin hjälp har hon bland andra Jenny Acaralp. Hon är projektledare på Svenska institutet för standarder, SIS.

– Gerda sitter på sakkunskapen. Jag har kunskapen kring att skriva standarder, känna till regelverk, se till att olika parter är representerade, planera möten och resor och göra budgetprognoser, säger hon.

"Mens är ett tabubelagt ämne"

I projektet deltar experter, branschföreträdare, forskare, organisationer och ISO-personal från 36 länder. Tillsammans har de omkring tre år på sig att enas om en internationell standard för mensskydd.

– Det är en utmaning att leda möten med så många människor från så många olika länder. Det är viktigt att alla känner sig delaktiga och får komma till tals. Vårt första möte var digitalt och efteråt fick alla deltagare svara på en enkät om hur jag hade skött mig. Det var lite nervöst med den typen av direktfeedback, men det verkar som att jag klarade det, säger Gerda Mazi Larsson.

Varför finns det inte redan en standard för mensskydd?

– En förklaring är att alla har förutsatt att standarden redan fanns. Menstruation är dessutom en kvinnofråga och ett tabubelagt ämne som vi inte pratar om så mycket.

Kan dagens produkter vara hälsofarliga?

– Det behöver de inte vara. Men en standard kommer att öka kunskapen om och kvaliteten på mensskydd. Den som använder tamponger vid varje menstruation har haft en tampong i kroppen mellan sex och åtta år när menstruationen upphör vid klimakteriet. I kroppens mest absorberande organ. Då ska det finnas bevis för att det inte är skadligt. En standard ökar också konsumentmakten, eftersom den gör det lättare att jämföra produkter, säger Gerda Mazi Larsson.

Lättare att importera mensskydd

Branschen kan också dra nytta av en standard. Om en produkt är ISO-certifierad underlättar det import och export. Och företag som utvecklar nya mensskyddsprodukter har lättare att förstå vilka krav som gäller.

– Det är dock inte ett lagkrav att följa en ISO-standard. Det är frivilligt att använda standarder och det är frivilligt att delta. Men det finns flera fördelar med att använda en internationell standard och därför väljer de flesta att göra det, säger Jenny Acaralp.

*ISO står för International organization for standardization.