Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Män överskattas och får högre lön

Kvinnor får fortfarande mindre betalt än män för samma jobb. Bland annat för att män överskattas samtidigt som kvinnor underskattas. Störst är löneskillnaden inom högkvalificerade yrken och forskare menar därför att det är där man bör lägga krutet.
Linnea Andersson Publicerad 4 mars 2016, kl 11:21
Man står på stol och tar emot applåder från kollegor.
Vi överskattar mäns kunskap och förmåga medan vi underskattar kvinnors kompetens. Foto: Colourbox

Kvinnors genomsnittliga heltidslön är fortfarande 86,8 procent av männens och även om skillnaden minskar går det långsamt. På tio år minskade gapet endast med 3,1 procentenheter.  Det skriver Forskning.se och hänvisar till siffror från Medlingsinstitutet.

Störst är skillnaden mellan könen inom högkvalificerade yrken.  Bland lågkvalificerade yrken är lönegapet betydligt mindre och har dessutom minskat markant sedan 70-talet, medan det knappt rört sig alls i de högkvalificerade yrkesgrupperna.

För att komma till rätta med löneskillnaderna borde arbetsmarknadens parter rikta in sig på just de högkvalificerade yrkesgrupperna, enligt Johanna Kumlin, forskare i sociologi och expert på Diskrimineringsombudsmannen.

– Det är där kvinnorna halkar efter männen, särskilt sedan de blivit föräldrar. Arbetsgivare borde fråga sig om de fördelar lönepremierande ansvar och arbetsuppgifter olika mellan män och kvinnor, säger Johanna Kumlin till Forskning.se.

Att blir förälder sätter käppar i hjulet för kvinnors karriärer och mammor avstår i högre grad än pappor att söka nytt jobb.

Samtidigt ses föräldraskap snarare som en fördel hos män. Enligt Johanna Kumlin ökar männens chans att bli befordrade när de blir pappor.

– Varför det är så vet vi inte riktigt, men möjligen ser arbetsgivarna att män som blir fäder blir bra chefsämnen, säger Johanna Kumlin.

Att karriärmöjligheterna skiljer sig åt mellan mödrar och fäder inom högkvalificerade yrken kan beror på att det, i dessa jobb, ofta krävs att man är ständigt tillgänglig, arbetar övertid, deltar i aktiviteter utanför ordinarie arbetstid och har möjlighet att åka på tjänsteresor. Forskning visar att kvinnor har svårare än män att kombinera sitt föräldraskap med sådana krav i arbetslivet.

Studier visar att män med höga löneanspråk uppfattas positivt medan kvinnor uppfattas negativt.

En annan orsak till att kvinnor får mindre betalt än män är att vi överskattar mäns kunskap och förmåga medan vi underskattar kvinnors kompetens. Kvinnor är oftare än män överkvalificerade för sina jobb.

Även i löneförhandlingar får de olika förväntningarna på kvinnor och män konsekvenser, då kvinnor i regel begär lägre lön än män.

– Vi bör fråga oss varför de gör det. Studier visar att män med höga löneanspråk uppfattas positivt, som att de är framåt, medan kvinnor uppfattas negativt, som att de är krävande eller orealistiska. Det finns risk att kvinnor omedvetet sänker sina anspråk för att inte möta negativa reaktioner.

Johanna Kumlin anser att Diskrimineringslagstiftningen och föräldraledighetslagen visserligen sätter normer men att det är viktigt att jobba vidare med löneskillnaderna i praktiken.

Sofia Strid, docent i genusvetenskap vid Örebro universitet, menar att det går att åstadkomma jämställda löner i betydligt snabbare takt men att det finns en ovilja att reglera hårdare, både från politiker och från arbetsgivare.

Hon påpekar dock att det finns rent ekonomiska skäl att snabba på jämställdheten.

– Arbetsplatser som är jämställda med avseende på lönesättning, föräldraledighetsuttag och antalet kvinnor och män, har lägre sjukdomstal än ojämställda arbetsplatser, säger Sofia Strid till Forskning.se.

Jämställdhet

Kvinnor missgynnas under föräldraledighet

Var tredje kvinna har känt sig missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. Det visar en undersökning som Unionen har låtit göra.
Publicerad 8 mars 2024, kl 06:01
Till vänster en hög med mynt, till höger en föräldraledig mamma med sitt barn.
Jämställt var det - inte - här. Var tredje kvinna upplever lönemässig diskriminering i samband med föräldraledighet. Det visar en undersökning från Unionen och Novus. Foto: Colourbox/Martina Holmberg/TT.

Vad krävs egentligen för att ett arbetsliv ska vara föräldravänligt? Den frågan har Unionen, med hjälp av Novus, ställt till drygt 1 000 tjänstemän i privat sektor som har barn mellan 0–11 år. Svaren visar att det mest avgörande för att arbetslivet ska fungera med att vara förälder är en chef som har förståelse och en positiv inställning till föräldraskap och arbetsliv.

Undersökningen visar att jämställdheten på svensk arbetsmarknad har en bit kvar. Var tredje kvinnlig tjänsteman uppger att hon på något sätt ha blivit missgynnad av sin arbetsgivare under sin föräldraledighet. 
Många anser vidare att de inte fått tillräcklig kompetensutveckling, att de gått miste om chans till befordran eller att man blivit tilldelad sämre arbetsuppgifter på grund av sin föräldraledighet. 

Lönekartläggning nyckel till jämställdhet

Svaren visar även att många av de tillfrågade kvinnorna inte ingått i den årliga lönerevisionen. Det är allvarligt, anser Unionens förbundsordförande Peter Hellberg.

− Vi har haft ett förbud mot missgynnande av föräldralediga i snart 20 år, men fortfarande är det här något som drabbar tjänstemän, det är inte okej, säger han och fortsätter:

− Många känner sig missgynnade lönemässigt, att man har halkat efter i löneutvecklingen I många av våra kollektivavtalsskrivningar är det bestämt att man ska ingå i lönerevisionen. Om det är under ett sådant avtal, då bryter man mot det,

Enligt Unionens är de årliga lönekartläggningarna en viktig nyckel för att komma till rätta med oskäliga löneskillnader.

− Det är alldeles för många arbetsgivare som inte gör de här årliga lönekartläggningarna som det faktiskt finns lagkrav på. En tredjedel av lönekartläggningarna visar på osakliga löneskillnader som då rättas till. Vår erfarenhet visar att när man väl upptäcker löneskillnaderna och får diskutera det så brukar det faktiskt rättas till. Lönekartläggningar gör verkligen skillnad, säger Peter Hellberg.

Unionen arbetar aktivt för att det måste bli tydligare konsekvenser för företag som inte genomför lönekartläggningar.

− Idag är uppföljningen från myndigheter och Diskrimineringsombudsmannen för sällan förekommande, och sanktionerna för små. Då blir det inte några incitament för arbetsgivarna att följa lagen som vi ser det, och det måste det bli en förändring på, säger Peter Hellberg.

Text: Sylvester Löfström