Kvinnors genomsnittliga heltidslön är fortfarande 86,8 procent av männens och även om skillnaden minskar går det långsamt. På tio år minskade gapet endast med 3,1 procentenheter.  Det skriver Forskning.se och hänvisar till siffror från Medlingsinstitutet.

Störst är skillnaden mellan könen inom högkvalificerade yrken.  Bland lågkvalificerade yrken är lönegapet betydligt mindre och har dessutom minskat markant sedan 70-talet, medan det knappt rört sig alls i de högkvalificerade yrkesgrupperna.

För att komma till rätta med löneskillnaderna borde arbetsmarknadens parter rikta in sig på just de högkvalificerade yrkesgrupperna, enligt Johanna Kumlin, forskare i sociologi och expert på Diskrimineringsombudsmannen.

– Det är där kvinnorna halkar efter männen, särskilt sedan de blivit föräldrar. Arbetsgivare borde fråga sig om de fördelar lönepremierande ansvar och arbetsuppgifter olika mellan män och kvinnor, säger Johanna Kumlin till Forskning.se.

Att blir förälder sätter käppar i hjulet för kvinnors karriärer och mammor avstår i högre grad än pappor att söka nytt jobb.

Samtidigt ses föräldraskap snarare som en fördel hos män. Enligt Johanna Kumlin ökar männens chans att bli befordrade när de blir pappor.

– Varför det är så vet vi inte riktigt, men möjligen ser arbetsgivarna att män som blir fäder blir bra chefsämnen, säger Johanna Kumlin.

Att karriärmöjligheterna skiljer sig åt mellan mödrar och fäder inom högkvalificerade yrken kan beror på att det, i dessa jobb, ofta krävs att man är ständigt tillgänglig, arbetar övertid, deltar i aktiviteter utanför ordinarie arbetstid och har möjlighet att åka på tjänsteresor. Forskning visar att kvinnor har svårare än män att kombinera sitt föräldraskap med sådana krav i arbetslivet.

Studier visar att män med höga löneanspråk uppfattas positivt medan kvinnor uppfattas negativt.

En annan orsak till att kvinnor får mindre betalt än män är att vi överskattar mäns kunskap och förmåga medan vi underskattar kvinnors kompetens. Kvinnor är oftare än män överkvalificerade för sina jobb.

Även i löneförhandlingar får de olika förväntningarna på kvinnor och män konsekvenser, då kvinnor i regel begär lägre lön än män.

– Vi bör fråga oss varför de gör det. Studier visar att män med höga löneanspråk uppfattas positivt, som att de är framåt, medan kvinnor uppfattas negativt, som att de är krävande eller orealistiska. Det finns risk att kvinnor omedvetet sänker sina anspråk för att inte möta negativa reaktioner.

Johanna Kumlin anser att Diskrimineringslagstiftningen och föräldraledighetslagen visserligen sätter normer men att det är viktigt att jobba vidare med löneskillnaderna i praktiken.

Sofia Strid, docent i genusvetenskap vid Örebro universitet, menar att det går att åstadkomma jämställda löner i betydligt snabbare takt men att det finns en ovilja att reglera hårdare, både från politiker och från arbetsgivare.

Hon påpekar dock att det finns rent ekonomiska skäl att snabba på jämställdheten.

– Arbetsplatser som är jämställda med avseende på lönesättning, föräldraledighetsuttag och antalet kvinnor och män, har lägre sjukdomstal än ojämställda arbetsplatser, säger Sofia Strid till Forskning.se.