Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Varför är det så roligt att dyka på vrak?
- Det är ju en tidskapsel. Den sekund skeppet går under stannar tiden. Ta det svenska flöjtskeppet Anna Maria till exempel. När hon brann och sjönk till havets botten vid Dalarö 1709 tog hon allt med sig, sjömän, husgeråd och last. Det ger en otrolig inblick i hur livet tedde sig för länge sedan. Både till havs och på land.
Vilka vatten är bäst att dyka i?
- Östersjösidan är bra eftersom det inte finns någon trämask där som bryter ned materialet i skeppsvraken. Annars är Narvik i Norge ett fantastiskt ställe att dyka på. Under andra världskriget sänktes massor av fartyg, både civila och militära, så det finns en hel del att se under ytan. Dessutom är området väderskyddat då det ligger bakom Lofotens berg.
Vad bör man tänka på innan man ger sig ut?
- Dykning är färskvara och har man inte varit ute på ett tag kan det vara en god idé att "avrostas" lite på ett lugnare ställe. Många vatten är förrädiska, särskilt på öppet hav. Man ska ha respekt för väder och vind, det var ju trots allt det som sänkte fartygen en gång i tiden.
Hur gamla fartyg kan man hitta?
- De tidigaste man hittat är nog från bronsåldern. Sedan tillkommer det förstås ett eller två per år, så havet fylls på hela tiden.
Är det fritt fram att plocka upp en trofé om man hittar ett nytt vrak?
- Nej, allt som är äldre än 100 år omfattas av fornminneslagen och det får man inte plocka upp. Dessutom bevaras tingen oftast bättre i vatten och förstörs lätt när de kommer upp till ytan. Det har diskuterats en del om dykarna bidrar till nedbrytningen på havets vrak, vissa forskare hävdar att de står för 90 procent, medan dykarna hävdar att naturen står för större delen. Förmodligen ligger sanningen någonstans däremellan.
Måste man ändå anmäla fyndet till någon?
- Nej det finns ingen skyldighet att rapportera. Men om man hittar ett vrak som har stor betydelse för historien så bör man anmäla det till länsstyrelsen. Dock är en del dykare ovilliga att rapportera in vrakuppgifter av rädsla för vrakplundrare och i förlängningen att det blir dykförbud på platsen.
Så kända vrak kan redan ha hittats, men inte rapporterats av dyksugna entusiaster?
-Ja, troligtvis.
Vilket vrak skulle du själv vilja hitta?
- Skeppet Resande man som sjönk i en vinterstorm 1660. Många har försökt att hitta det, bland annat Anders Franzén, men utan resultat. Även den tyska kryssaren Blucher skulle vara rolig att besöka. Det är ju välkänt vart det ligger men har en väldigt dramatisk historia. Kryssaren hade tillsammans med några andra fartyg i uppdrag att inta Oslo under andra världskriget, men sänktes tillsammans med 1 000 tyska soldater och sjömän. Nu ligger det på 90 meters djup.
Vad kan man hitta för andra fynd på havets botten?
- Vad kan man inte hitta? Jag har sett allt från cyklar, bilar, och golfklubbor till gammalt slaktavfall och hembränningsapparater. Ibland undrar man om folk tror att havet är en soptunna.
Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.
Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.
Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.
Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.
– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas
införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.
Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.
– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.
Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.
– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.
I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.
– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.
Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.
– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.
Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.
– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.
Han förordar det även vintertid.
– Skaffa bara ett sittunderlag.
Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.
– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.
Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?
– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.
Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.
– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.
Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.
Text: KATARINA MARKIEWICZ
1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.
2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.
3. Möten och samtal utomhus.
4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.
5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?
Källa: Arne Lowden