Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Vrakdykning

Det finns oanade skatter under havsytan. Bara runt Sveriges kuster har man dokumenterat tusentals vrak. Dykarklubben Laguns dykinstruktör Anders Vikdahl har över 25 år i branschen, men är lika nyfiken varje gång han dyker på en ny plats.
Lina Björk, Lina Jonsson Publicerad

Varför är det så roligt att dyka på vrak?

- Det är ju en tidskapsel. Den sekund skeppet går under stannar tiden. Ta det svenska  flöjtskeppet Anna Maria till exempel. När hon brann och sjönk till havets botten vid Dalarö 1709  tog hon allt med sig, sjömän, husgeråd och last. Det ger en otrolig inblick i hur livet tedde sig för länge sedan. Både till havs och på land.

Vilka vatten är bäst att dyka i?

- Östersjösidan är bra eftersom det inte finns någon trämask där som bryter ned materialet i skeppsvraken. Annars är Narvik i Norge ett fantastiskt ställe att dyka på. Under andra världskriget sänktes massor av fartyg, både civila och militära, så det finns en hel del att se under ytan. Dessutom är området väderskyddat då det ligger bakom Lofotens berg.

Vad bör man tänka på innan man ger sig ut?

- Dykning är färskvara och har man inte varit ute på ett tag kan det vara en god idé att "avrostas" lite på ett lugnare ställe. Många vatten är förrädiska, särskilt på öppet hav. Man ska ha respekt för väder och vind, det var ju trots allt det som sänkte fartygen en gång i tiden.

 Hur gamla fartyg kan man hitta?

- De tidigaste man hittat är nog från bronsåldern. Sedan tillkommer det förstås ett eller två per år, så havet fylls på hela tiden.

Är det fritt fram att plocka upp en trofé om man hittar ett nytt vrak?

- Nej, allt som är äldre än 100 år omfattas av fornminneslagen och det får man inte plocka upp. Dessutom bevaras tingen oftast bättre i vatten och förstörs lätt när de kommer upp till ytan. Det har diskuterats en del om dykarna bidrar till nedbrytningen på havets vrak, vissa forskare hävdar att de står för 90 procent, medan dykarna hävdar att naturen står för större delen. Förmodligen ligger sanningen någonstans däremellan.

Måste man ändå anmäla fyndet till någon?

- Nej det finns ingen skyldighet att rapportera. Men om man hittar ett vrak som har stor betydelse för historien så bör man anmäla det till länsstyrelsen. Dock är en del dykare ovilliga att rapportera in vrakuppgifter av rädsla för vrakplundrare och i förlängningen att det blir dykförbud på platsen.

Så kända vrak kan redan ha hittats, men inte rapporterats av dyksugna entusiaster?

-Ja, troligtvis.

Vilket vrak skulle du själv vilja hitta?

- Skeppet Resande man som sjönk i en vinterstorm 1660. Många har försökt att hitta det, bland annat Anders Franzén, men utan resultat. Även den tyska kryssaren Blucher skulle vara rolig att besöka. Det är ju välkänt vart det ligger men har en väldigt dramatisk historia. Kryssaren hade tillsammans med några andra fartyg i uppdrag att inta Oslo under andra världskriget, men sänktes tillsammans med 1 000 tyska soldater och sjömän. Nu ligger det på 90 meters djup.

Vad kan man hitta för andra fynd på havets botten?

- Vad kan man inte hitta? Jag har sett allt från cyklar, bilar, och golfklubbor till gammalt slaktavfall och hembränningsapparater. Ibland undrar man om folk tror att havet är en soptunna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Jonas om utmattningen: ”Ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag”

I flera år kämpade Jonas Eriksson vidare trots huvudvärk, yrsel och hjärtklappning. Till slut kraschade han och fick diagnosen utmattningssyndrom. Nio år senare blev han sjuk igen med nästan samma symtom. Men den här gången fick han diagnoserna depression och ångest.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 18 november 2026, kl 06:00
Porträtt av Jonas Eriksson inomhus.
Jonas Eriksson fick diagnosen utmattningssyndrom när han blev sjuk 2017. När han nio år senare blev sjuk med liknande symtom fick han diagnoserna depression och ångest. Foto: Johan Bävman.

Jonas Eriksson är kemiingenjör och arbetar med labbsäkerhet och service vid Lunds universitet. Sedan januari är han sjukskriven för depression och ångest. Han tror att bakgrunden till att han blev sjuk är att han blev utmattad för nio år sedan. Då hade han jobbat som projektledare på ett litet privat kemiföretag i flera år. 

– Fokus låg på att skapa vinst snabbt till ägarna. Det är inte alltid lätt när det handlar om väldigt farliga kemikalier. Ledningen prioriterade inte att utreda riskerna. Det skapade en stor stress, säger han. 

Under flera år hade han symtom som kronisk huvudvärk, yrsel, hjärtklappning, tryck över bröstet, svimningskänslor och dimsyn, utan att själv koppla besvären till stressen på jobbet.

– Jag var engagerad i mitt arbete och är uppväxt med att man kämpar på. Men ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag. 

Tappade 13 kilo på sex veckor 

Han berättar att vården inte utredde vad symtomen berodde på förrän han kraschade 2017 och tappade 13 kilo på sex veckor. 

Då fick han via företaget träffa en specialist, som direkt ställde diagnosen utmattningssyndrom. Den behandling han fick var antidepressiva läkemedel, samtalsstöd och en sjukskrivning på tre månader.

När verksamheten flyttade till England blev han uppsagd, började studera till lärare i naturkunskap och jobbade också en termin på en skola i Malmö. Men stressnivån blev för hög. 

 

– Det härjades något fruktansvärt. Ungdomar kunde vara höga på kokain under lektionstid och polisen sprang där flera gånger i veckan. Jag insåg att utmattningen inte hade läkt ut. 

Efter en kort tids arbetslöshet fick han jobbet på Lunds universitet för fyra år sedan. 

 – Jag kände att det förväntades av mig att jag skulle klara av det. Återigen knöt jag handen i fickan. 

Sjukskrevs för depression och ångest 

Men när han återvände till jobbet efter julledigheten i januari bröt han ihop och har varit sjukskriven sedan dess. Symtomen var i stort sett desamma som nio år tidigare, bortsett från att han även var djupt deprimerad. 

Den här gången har han fått diagnoserna ospecificerad ångest och depression. 

– De diagnoserna speglar inte hur jag mår. Det blir en förminskning av mina symtom. Jag blir både irriterad och förbannad. 

Jonas tror att han denna gång fått andra diagnoser än utmattningssyndrom på grund av att den diagnosen ska försvinna 1 januari 2028. 

Får du inte bättre behandling när diagnoserna är mer specifika? 

– Det är inte min erfarenhet. Läkarna har inte pratat om någon ny behandling.  

Via primärvården har han även denna gång främst erbjudits samtalsstöd, säger han. Hade han i stället fått diagnosen utmattningssyndrom tror han att chansen hade varit större att det hade gjorts en mer grundlig utredning av orsaken till ohälsan och lämpliga insatser. 

Tillbaka till jobbet efter sjukskrivningen

– Det hade skapat en sinnesro hos mig om de hade diskuterat behandlingar som jag inte redan har provat. Då hade jag känt mig bekräftad och kanske läkt fortare. 

Den 19 oktober börjar Jonas Eriksson jobba 25 procent. Han har en bra dialog med sin arbetsgivare, som är beredd att anpassa arbetet efter hans behov.

– Jag har en väldigt förstående chef. Det känns som att vi kommer att komma bra överens. Jag vill ju känna att jag gör något vettigt och meningsfullt och trivs med mina kollegor. Men jag vet inte hur det ska gå. 

Jonas Eriksson, porträttbild.
Under flera år led Jonas Eriksson av huvudvärk, yrsel, hjärtklappning och andra stressrelaterade symtom utan att förstå sambandet med jobbet. ”Ju mer jag kämpade, desto sjukare blev jag”, säger han. Foto: Johan Bävman.

Vanliga symtom på utmattning

Utmattningssyndrom kan ge både kroppsliga och psykiska besvär. Symtomen varierar från person till person, och det är vanligt att ha flera besvär samtidigt.

Vanliga symtom är:

  • trötthet som inte går att vila bort
  • sömnproblem
  • oro, nedstämdhet eller ångest
  • glömska och koncentrationssvårigheter
  • svårt att planera, prioritera och genomföra uppgifter
  • hjärtklappning, yrsel eller värk
  • känslighet för ljud
  • att snabbt bli uttröttad, både fysiskt och psykiskt
  • besvär från mage och tarmar.

Källa: 1177