Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Uppsagda riskerar att hamna i missbruk

Personer som blivit uppsagda från sitt jobb riskerar i högre rad att drabbas av sjukdom eller död som har med alkohol att göra. Det visar en ny rapport från IFAU.
- Våga fråga din kollega hur hon mår, säger Ingela Eriksson på Alna.
Lina Björk Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Uppsagda män har en förhöjd risk för alkoholmissbruk, enligt en studie från IFAU. Fredrik Sandberg/TT

Att bli varslad och få gå från sitt jobb kan skapa stress, påverka dagliga rutiner, relationer och inkomst.  Nu har det i en ny studie visat sig att det också ökar risken för alkoholmissbruk.

IFAU har följt 330 000 personer som förlorade sina jobb i samband med arbetsplatsnedläggningar under 1990-talet. Resultaten visar att dessa personer hade 10 till 41 procents högre risk att drabbas av alkoholrelaterade sjukdomar eller tillstånd som resulterade i sjukhusvård eller dödsfall, jämfört med personer som inte var med om dessa nedläggningar.

- Det är inte så förvånande siffror. Nu ser ju vi sällan vad som händer efter att man förlorat jobbet, men livskriser kan utlösa missbruk och det märks på arbetsplatsen, säger Ingela Eriksson, informationsansvarig på Alna, som arbetar med alkohol- och drogfrågor i arbetslivet.

Om du misstänker att en kollega har ett skadligt bruk av alkohol, läkemedel, spel eller narkotika är det viktigt att ställa frågan.
- Det viktigaste är att man lyfter frågan. Berätta att du sett, hört eller tänkt någonting som inte kändes rätt. Och att göra det så snart någon uppvisar tecken på att inte må bra: man håller inte tiden, lämnar in uppgifter sent eller skapar oro på jobbet.  Markera också att det inte är okej.

Att ställa frågan som chef eller arbetskamrat är inte helt enkelt, men behöver inte vara mer än just en fråga.
- Tänk inte att du ska ordna allt, dra fram bevis eller ställa en diagnos. Då hamnar samtalet på en annan nivå. Bättre är att fråga varför man är så trött, varför energin är borta eller varför personen verkar nedstämd. Då handlar det i stället om omtanke, medmänsklighet och oro än anklagelser, säger Ingela Eriksson.

I tidigare studier har kvinnor antagits vara mindre benägna att påverkas negativt av uppsägningar och bättre rustade att han­tera arbetslöshet. Den här studien visar däremot att den förhöjda risken att drabbas av alkoholrelaterade sjukdomar, sjukhusvård eller dödsfall var ungefär lika hög för män och kvinnor.. De uppsagda männen hade dock en förhöjd risk för både alkoholförgiftning, lever­sjukdom och bukspottkörtelinflammation.

- Utvecklingen har gått åt det hållet ja. Förut gick det kanske en kvinna på fyra män men nu är det betydligt fler. Nästan lika många, säger Ingela Eriksson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Jonas om utmattningen: ”Ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag”

I flera år kämpade Jonas Eriksson vidare trots huvudvärk, yrsel och hjärtklappning. Till slut kraschade han och fick diagnosen utmattningssyndrom. Nio år senare blev han sjuk igen med nästan samma symtom. Men den här gången fick han diagnoserna depression och ångest.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 18 november 2026, kl 06:00
Porträtt av Jonas Eriksson inomhus.
Jonas Eriksson fick diagnosen utmattningssyndrom när han blev sjuk 2017. När han nio år senare blev sjuk med liknande symtom fick han diagnoserna depression och ångest. Foto: Johan Bävman.

Jonas Eriksson är kemiingenjör och arbetar med labbsäkerhet och service vid Lunds universitet. Sedan januari är han sjukskriven för depression och ångest. Han tror att bakgrunden till att han blev sjuk är att han blev utmattad för nio år sedan. Då hade han jobbat som projektledare på ett litet privat kemiföretag i flera år. 

– Fokus låg på att skapa vinst snabbt till ägarna. Det är inte alltid lätt när det handlar om väldigt farliga kemikalier. Ledningen prioriterade inte att utreda riskerna. Det skapade en stor stress, säger han. 

Under flera år hade han symtom som kronisk huvudvärk, yrsel, hjärtklappning, tryck över bröstet, svimningskänslor och dimsyn, utan att själv koppla besvären till stressen på jobbet.

– Jag var engagerad i mitt arbete och är uppväxt med att man kämpar på. Men ju mer jag kämpade desto sjukare blev jag. 

Tappade 13 kilo på sex veckor 

Han berättar att vården inte utredde vad symtomen berodde på förrän han kraschade 2017 och tappade 13 kilo på sex veckor. 

Då fick han via företaget träffa en specialist, som direkt ställde diagnosen utmattningssyndrom. Den behandling han fick var antidepressiva läkemedel, samtalsstöd och en sjukskrivning på tre månader.

När verksamheten flyttade till England blev han uppsagd, började studera till lärare i naturkunskap och jobbade också en termin på en skola i Malmö. Men stressnivån blev för hög. 

 

– Det härjades något fruktansvärt. Ungdomar kunde vara höga på kokain under lektionstid och polisen sprang där flera gånger i veckan. Jag insåg att utmattningen inte hade läkt ut. 

Efter en kort tids arbetslöshet fick han jobbet på Lunds universitet för fyra år sedan. 

 – Jag kände att det förväntades av mig att jag skulle klara av det. Återigen knöt jag handen i fickan. 

Sjukskrevs för depression och ångest 

Men när han återvände till jobbet efter julledigheten i januari bröt han ihop och har varit sjukskriven sedan dess. Symtomen var i stort sett desamma som nio år tidigare, bortsett från att han även var djupt deprimerad. 

Den här gången har han fått diagnoserna ospecificerad ångest och depression. 

– De diagnoserna speglar inte hur jag mår. Det blir en förminskning av mina symtom. Jag blir både irriterad och förbannad. 

Jonas tror att han denna gång fått andra diagnoser än utmattningssyndrom på grund av att den diagnosen ska försvinna 1 januari 2028. 

Får du inte bättre behandling när diagnoserna är mer specifika? 

– Det är inte min erfarenhet. Läkarna har inte pratat om någon ny behandling.  

Via primärvården har han även denna gång främst erbjudits samtalsstöd, säger han. Hade han i stället fått diagnosen utmattningssyndrom tror han att chansen hade varit större att det hade gjorts en mer grundlig utredning av orsaken till ohälsan och lämpliga insatser. 

Tillbaka till jobbet efter sjukskrivningen

– Det hade skapat en sinnesro hos mig om de hade diskuterat behandlingar som jag inte redan har provat. Då hade jag känt mig bekräftad och kanske läkt fortare. 

Den 19 oktober börjar Jonas Eriksson jobba 25 procent. Han har en bra dialog med sin arbetsgivare, som är beredd att anpassa arbetet efter hans behov.

– Jag har en väldigt förstående chef. Det känns som att vi kommer att komma bra överens. Jag vill ju känna att jag gör något vettigt och meningsfullt och trivs med mina kollegor. Men jag vet inte hur det ska gå. 

Jonas Eriksson, porträttbild.
Under flera år led Jonas Eriksson av huvudvärk, yrsel, hjärtklappning och andra stressrelaterade symtom utan att förstå sambandet med jobbet. ”Ju mer jag kämpade, desto sjukare blev jag”, säger han. Foto: Johan Bävman.

Vanliga symtom på utmattning

Utmattningssyndrom kan ge både kroppsliga och psykiska besvär. Symtomen varierar från person till person, och det är vanligt att ha flera besvär samtidigt.

Vanliga symtom är:

  • trötthet som inte går att vila bort
  • sömnproblem
  • oro, nedstämdhet eller ångest
  • glömska och koncentrationssvårigheter
  • svårt att planera, prioritera och genomföra uppgifter
  • hjärtklappning, yrsel eller värk
  • känslighet för ljud
  • att snabbt bli uttröttad, både fysiskt och psykiskt
  • besvär från mage och tarmar.

Källa: 1177