Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Uppsagda riskerar att hamna i missbruk

Personer som blivit uppsagda från sitt jobb riskerar i högre rad att drabbas av sjukdom eller död som har med alkohol att göra. Det visar en ny rapport från IFAU.
- Våga fråga din kollega hur hon mår, säger Ingela Eriksson på Alna.
Lina Björk Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Uppsagda män har en förhöjd risk för alkoholmissbruk, enligt en studie från IFAU. Fredrik Sandberg/TT

Att bli varslad och få gå från sitt jobb kan skapa stress, påverka dagliga rutiner, relationer och inkomst.  Nu har det i en ny studie visat sig att det också ökar risken för alkoholmissbruk.

IFAU har följt 330 000 personer som förlorade sina jobb i samband med arbetsplatsnedläggningar under 1990-talet. Resultaten visar att dessa personer hade 10 till 41 procents högre risk att drabbas av alkoholrelaterade sjukdomar eller tillstånd som resulterade i sjukhusvård eller dödsfall, jämfört med personer som inte var med om dessa nedläggningar.

- Det är inte så förvånande siffror. Nu ser ju vi sällan vad som händer efter att man förlorat jobbet, men livskriser kan utlösa missbruk och det märks på arbetsplatsen, säger Ingela Eriksson, informationsansvarig på Alna, som arbetar med alkohol- och drogfrågor i arbetslivet.

Om du misstänker att en kollega har ett skadligt bruk av alkohol, läkemedel, spel eller narkotika är det viktigt att ställa frågan.
- Det viktigaste är att man lyfter frågan. Berätta att du sett, hört eller tänkt någonting som inte kändes rätt. Och att göra det så snart någon uppvisar tecken på att inte må bra: man håller inte tiden, lämnar in uppgifter sent eller skapar oro på jobbet.  Markera också att det inte är okej.

Att ställa frågan som chef eller arbetskamrat är inte helt enkelt, men behöver inte vara mer än just en fråga.
- Tänk inte att du ska ordna allt, dra fram bevis eller ställa en diagnos. Då hamnar samtalet på en annan nivå. Bättre är att fråga varför man är så trött, varför energin är borta eller varför personen verkar nedstämd. Då handlar det i stället om omtanke, medmänsklighet och oro än anklagelser, säger Ingela Eriksson.

I tidigare studier har kvinnor antagits vara mindre benägna att påverkas negativt av uppsägningar och bättre rustade att han­tera arbetslöshet. Den här studien visar däremot att den förhöjda risken att drabbas av alkoholrelaterade sjukdomar, sjukhusvård eller dödsfall var ungefär lika hög för män och kvinnor.. De uppsagda männen hade dock en förhöjd risk för både alkoholförgiftning, lever­sjukdom och bukspottkörtelinflammation.

- Utvecklingen har gått åt det hållet ja. Förut gick det kanske en kvinna på fyra män men nu är det betydligt fler. Nästan lika många, säger Ingela Eriksson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.