Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Uppsagda riskerar att hamna i missbruk

Personer som blivit uppsagda från sitt jobb riskerar i högre rad att drabbas av sjukdom eller död som har med alkohol att göra. Det visar en ny rapport från IFAU.
- Våga fråga din kollega hur hon mår, säger Ingela Eriksson på Alna.
Lina Björk Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Uppsagda män har en förhöjd risk för alkoholmissbruk, enligt en studie från IFAU. Fredrik Sandberg/TT

Att bli varslad och få gå från sitt jobb kan skapa stress, påverka dagliga rutiner, relationer och inkomst.  Nu har det i en ny studie visat sig att det också ökar risken för alkoholmissbruk.

IFAU har följt 330 000 personer som förlorade sina jobb i samband med arbetsplatsnedläggningar under 1990-talet. Resultaten visar att dessa personer hade 10 till 41 procents högre risk att drabbas av alkoholrelaterade sjukdomar eller tillstånd som resulterade i sjukhusvård eller dödsfall, jämfört med personer som inte var med om dessa nedläggningar.

- Det är inte så förvånande siffror. Nu ser ju vi sällan vad som händer efter att man förlorat jobbet, men livskriser kan utlösa missbruk och det märks på arbetsplatsen, säger Ingela Eriksson, informationsansvarig på Alna, som arbetar med alkohol- och drogfrågor i arbetslivet.

Om du misstänker att en kollega har ett skadligt bruk av alkohol, läkemedel, spel eller narkotika är det viktigt att ställa frågan.
- Det viktigaste är att man lyfter frågan. Berätta att du sett, hört eller tänkt någonting som inte kändes rätt. Och att göra det så snart någon uppvisar tecken på att inte må bra: man håller inte tiden, lämnar in uppgifter sent eller skapar oro på jobbet.  Markera också att det inte är okej.

Att ställa frågan som chef eller arbetskamrat är inte helt enkelt, men behöver inte vara mer än just en fråga.
- Tänk inte att du ska ordna allt, dra fram bevis eller ställa en diagnos. Då hamnar samtalet på en annan nivå. Bättre är att fråga varför man är så trött, varför energin är borta eller varför personen verkar nedstämd. Då handlar det i stället om omtanke, medmänsklighet och oro än anklagelser, säger Ingela Eriksson.

I tidigare studier har kvinnor antagits vara mindre benägna att påverkas negativt av uppsägningar och bättre rustade att han­tera arbetslöshet. Den här studien visar däremot att den förhöjda risken att drabbas av alkoholrelaterade sjukdomar, sjukhusvård eller dödsfall var ungefär lika hög för män och kvinnor.. De uppsagda männen hade dock en förhöjd risk för både alkoholförgiftning, lever­sjukdom och bukspottkörtelinflammation.

- Utvecklingen har gått åt det hållet ja. Förut gick det kanske en kvinna på fyra män men nu är det betydligt fler. Nästan lika många, säger Ingela Eriksson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

När ljuset blir till mörker – så klarar du vårdepressionen

Dagarna blir bara ljusare och varmare. Våren efterlängtad av många men inte av alla. För en del är årstiden förknippad med trötthet och en känsla av nedstämdhet.
Petra Rendik Publicerad 7 april 2025, kl 06:00
Vårdepression. Till vänster en ung skejtboardåkare, till höger en ledsen kvinna på en parkbänk om våren.
Våren är här, men inte alla känner sig pigga. Årstidsbunden depression kan drabba även under ljusare tider. Psykologen Martina Nelson förklarar varför och ger råd för att må bättre under våren. Foto: Jessica Gow/TT/Colourbox.

Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.

Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många. 

En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.

Press att vara social och glad

Martina Nelson pyskolog
Martina Nelson. Foto: Caroline Andersson Renaud.

Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.

Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.

För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.

Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
 

Inte alla blir pigga på våren

Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.

Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.

Något mer man kan göra?

Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.