Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
En varm kväll i juli 1946, då höstslåttern just skulle påbörjas fick invånarna i den lilla byn Kölmjärv, väster om Överkalix höra ett brummande ljud från skyn. Över dem flög ett avlångt föremål med små vingar på sidorna. Farkosten flög svajigt och utan minsta förvarning störtade det i sjön. En kaskad med vatten stänkte upp mot stranden. Näckrosor och vass klyvdes rakt av. Militär kallades till platsen eftersom man misstänkte att ryssen var ute och spionerade, men då sjön söktes igenom hittades ingenting annat än ett stort hål på botten.
Under samma dag störtade ytterligare tre farkoster i de norra delarna av Sverige, utan att någonsin återfinnas.
Denna historia är endast en av många i organisationen UFO-Sveriges arkiv som ännu inte fått någon lösning. Ljudfenomen, ljusfenomen och obekanta ansikten rapporteras frekvent till organisationens telefoncentral, där Tobias Lindgren och Rickard Andersson håller i trådarna.
- Majoriteten av alla mejl och telefonsamtal handlar om ljusfenomen på himlen. De flesta kan vi kontrollera direkt och säga att nej, det där var en väderballong eller planeten Venus du såg. Vi har ett bra samarbete med försvaret och använder deras radarbilder som grund för många förklaringar, säger Tobias Lindgren.
Och tvärtemot vad man kanske tror så ser UFO-Sverige som sin uppgift att förklara mystiska händelser snarare än beskriva dem för hängivna entusiaster. Att ett föremål blir kallat för UFO är enligt ordförande Clas Svahn ett misslyckande.
- Ja, då har vi ju inte lyckats lista ut vad det är. Ordet betyder just unidentifyed flying object.
En av de kanske kändaste UFO-relaterade bluffarna i historien är Roswellincidenten som inträffade i USA 1947. En fårfarmare anmälde till sheriffen i den lilla staden att han troligtvis hittat ett kraschat rymdskepp. Farkosten låg mycket riktigt där fårfarmaren sade, men få visste vid denna tidpunkt att det egentligen rörde sig om en topphemlig spaningsballong, utsänd att spionera på Sovjetunionens kärnvapentester. Farkosten togs till närmsta militärbas och försvaret gick snabbt ut med ett meddelande om att det rörde sig om en väderballong och inget rymdskepp. Så småningom glömdes händelsen bort och sanningen uppdagades först årtionden senare.
Begreppet UFO myntades ungefär under samma tid och syftade på de okända flygande objekt som inrapporterades i strid eller av civilbefolkningen under andra världskriget. Genom åren har det dock fått olika betydelser.
- På 1940-talet talade man mycket om luftskepp, tio år senare var raketer på tapeten och sedan kom tefaten för att till sist avlösas av utomjordningar. Synerna tror jag är ett socialt fenomen. På 1950- talet var man exempelvis rädd för ryssen vilket kan förklara de många inrapporterade fallen av raketer, säger Clas Svahn.
Nyligen släppte Totalförsvarets forskningsinstitut en rad hemligstämplade UFO-rapporter.
Men för den intresserade finns det ett betydligt större arkiv att sticka näsan i. Norrköping äger världens största UFO-arkiv med över 11 000 volymer litteratur, film, foto och rapporter.
- Det började som en bokhylla i Södertälje och har nu växt till ett bibliotek. Det är inte öppet för allmänheten men om någon ringer och vill komma dit så säger vi sällan nej, men adressen är lite hemlig på grund av skaderisken, säger Håkan Blomqvist som ansvarar för arkivet.
Varje dag rapporteras nya syner av oidentifierade föremål och i dag är det, till skillnad mot för 50 år sedan inte många som tror att vi är alldeles ensamma i universum. På UFO- Sverige ser man på utvecklingen med intresse.
- Det är roligt. Vi förhåller oss varken skeptiska eller troende utan mer försiktigt optimistiska. Och det är väl spännande att man inte kan begripa precis allt i världen, säger Clas Svahn.
Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.
– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.
Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.
Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.
– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.
Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:
– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?
Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.
– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?
Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?
– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.
”Once you pop – you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.
Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.
– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.
Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.
Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.
– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.
4 tips: Så stoppar du skärmsuget
1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål.
2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.
3. Stäng av notiser.
4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm.
Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.
– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.
Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.
– Då blir det tråkigt!
Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.
– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.
Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.
– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”
Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley.
Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter.
Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.
Lästips:
Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley.
Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.
