Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

UFO:n

Närkontakt av tredje graden, finns den? Finns det liv på andra planeter, och har de i så fall listat ut hur man tar sig till planeten jorden?
Lina Björk, Lina Jonsson Publicerad

En varm kväll i juli 1946, då höstslåttern just skulle påbörjas fick invånarna i den lilla byn Kölmjärv, väster om Överkalix höra ett brummande ljud från skyn. Över dem flög ett avlångt föremål med små vingar på sidorna. Farkosten flög svajigt och utan minsta förvarning störtade det i sjön. En kaskad med vatten stänkte upp mot stranden. Näckrosor och vass klyvdes rakt av. Militär kallades till platsen eftersom man misstänkte att ryssen var ute och spionerade, men då sjön söktes igenom hittades ingenting annat än ett stort hål på botten.
Under samma dag störtade ytterligare tre farkoster i de norra delarna av Sverige, utan att någonsin återfinnas.

Denna historia är endast en av många i organisationen UFO-Sveriges arkiv som ännu inte fått någon lösning. Ljudfenomen, ljusfenomen och obekanta ansikten rapporteras frekvent till organisationens telefoncentral, där Tobias Lindgren och Rickard Andersson håller i trådarna.

- Majoriteten av alla mejl och telefonsamtal handlar om ljusfenomen på himlen. De flesta kan vi kontrollera direkt och säga att nej, det där var en väderballong eller planeten Venus du såg. Vi har ett bra samarbete med försvaret och använder deras radarbilder som grund för många förklaringar, säger Tobias Lindgren.

Och tvärtemot vad man kanske tror så ser UFO-Sverige som sin uppgift att förklara mystiska händelser snarare än beskriva dem för hängivna entusiaster. Att ett föremål blir kallat för UFO är enligt ordförande Clas Svahn ett misslyckande.

- Ja, då har vi ju inte lyckats lista ut vad det är. Ordet betyder just unidentifyed flying object.

En av de kanske kändaste UFO-relaterade bluffarna i historien är Roswellincidenten som inträffade i USA 1947. En fårfarmare anmälde till sheriffen i den lilla staden att han troligtvis hittat ett kraschat rymdskepp. Farkosten låg mycket riktigt där fårfarmaren sade, men få visste vid denna tidpunkt att det egentligen rörde sig om en topphemlig spaningsballong, utsänd att spionera på Sovjetunionens kärnvapentester. Farkosten togs till närmsta militärbas och försvaret gick snabbt ut med ett meddelande om att det rörde sig om en väderballong och inget rymdskepp. Så småningom glömdes händelsen bort och sanningen uppdagades först årtionden senare.

Begreppet UFO myntades ungefär under samma tid och syftade på de okända flygande objekt som inrapporterades i strid eller av civilbefolkningen under andra världskriget. Genom åren har det dock fått olika betydelser.

- På 1940-talet talade man mycket om luftskepp, tio år senare var raketer på tapeten och sedan kom tefaten för att till sist avlösas av utomjordningar. Synerna tror jag är ett socialt fenomen. På 1950- talet var man exempelvis rädd för ryssen vilket kan förklara de många inrapporterade fallen av raketer, säger Clas Svahn.

Nyligen släppte Totalförsvarets forskningsinstitut en rad hemligstämplade UFO-rapporter.

Men för den intresserade finns det ett betydligt större arkiv att sticka näsan i. Norrköping äger världens största UFO-arkiv med över 11 000 volymer litteratur, film, foto och rapporter.

- Det började som en bokhylla i Södertälje och har nu växt till ett bibliotek. Det är inte öppet för allmänheten men om någon ringer och vill komma dit så säger vi sällan nej, men adressen är lite hemlig på grund av skaderisken, säger Håkan Blomqvist som ansvarar för arkivet.

Varje dag rapporteras nya syner av oidentifierade föremål och i dag är det, till skillnad mot för 50 år sedan inte många som tror att vi är alldeles ensamma i universum. På UFO- Sverige ser man på utvecklingen med intresse.

- Det är roligt. Vi förhåller oss varken skeptiska eller troende utan mer försiktigt optimistiska. Och det är väl spännande att man inte kan begripa precis allt i världen, säger Clas Svahn.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så blir du gladare på bara en dag - oväntat jobbtips

Småprat gör oss snabbt gladare enligt forskare. Ge dig själv en lyckoboost på jobbet genom att småsnacka mer under arbetsdagen. Det hälsotipset ger psykologen Siri Helle.
Elisabeth Brising Publicerad 7 april 2026, kl 06:01
Småprat på jobbet kaffe
Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt. Dessutom mår vi bättre samma dag om vi småpratat mycket säger Siri Helle, psykolog och författare. Foto: Colourbox

Ska du testa en supersnabb grej för att bli på bättre humör? Småprata mer. 

Siri Helle
Siri Helle. Foto: Erik Ardelius

– När du står och väntar vid kaffeautomaten – i stället för att ta upp telefonen - ge någon en komplimang för frisyren eller skämta, föreslår Siri Helle, psykolog och författare.

Småprat gör oss nämligen snabbt gladare och det är ett oväntat enkelt sätt att höja vårt välmående. Det visar en stor forskningsöversikt som publicerats i vetenskapstidskriften Nature

Bättre än träning och mindfulness

Enligt studien är småsnack ett säkrare kort än både mindfulness, skogspromenader och träning när det gäller snabb humörhöjning.

– Forskare har sett att ju fler kontakter vi haft under en dag, desto gladare är vi i slutet av dagen. Vi är flockdjur och att småprata är ett socialt smörjmedel. Man känner att man hör till. Det är ett sätt att få kontakt, känna ömsesidig välvilja och få oss ur våra egna huvuden, säger Siri Helle.

När vi inte tänker på något särskilt så är det nämligen vanligt att vi går och grubblar över våra problem, enligt psykologerna. De ytliga kontakterna i vardagen med servicepersonal och kollegor blir en sorts paus från det. 

Att heja på grannar och kollegor, byta några ord om mello, matlådan eller semestern kan såklart inte ersätta våra djupare relationers betydelse. Men med våra nära och kära tenderar vi också att prata mer om problem, klaga och hamna i dilemman och konflikter.

– Man får andra saker av nära relationer, men vi blir snabbt på bättre humör av några små meningsutbyten med enkla och lättsamma ämnen som inte blir emotionellt laddade, säger Siri Helle.

Dyker hellre ner i telefonen

Så varför dyker vi hellre ner i telefonen än lyfter blicken och möter en annans? Jo, vi underskattar trevligheten som väntar. Vi är ganska dåliga på känsloprognoser, att förutsäga hur vi kommer påverkas av olika händelser. 


”Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss” 

– På samma sätt är det lätt att stanna hemma i soffan trots att vi nog blivit gladare av att välja träningspasset eller festen, säger Siri Helle.

Skulle åka tåg med främling

Hon hänvisar till en studie med en grupp som skulle åka tåg och fick i uppgift att småprata med en främling. De flesta tänkte innan: Det kommer bara bli stelt! Men efteråt såg man att båda parter som hade småpratat med varandra blev på bättre humör.

Psykologen förklarar att vi som art har en tendens att fokusera mer på negativ information eftersom det har haft ett överlevnadsvärde. 

– Vi minns bättre den enda gången det gick fel och blev stelt ...

Det finns också ett psykologiskt fejnomen som kallas ”the liking gap”. 

– Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt för att vi tänker att vi inte ska vara till besvär.

Ska någon undvika småprat på jobbet? 

– Är man väldigt stressad och prestationsinriktad blir det bara en punkt till på att göra listan. Det här innebär att hitta sitt lekfulla, avslappnande jag, snarare än att bocka av ett leende.

Psykologens tips till blyga och stressade 

Många blyga eller introverta tycker dock att det är väldigt obekvämt att inleda konversationer med halvbekanta. 

Har du några tips till den blyga småpratsundvikaren? 

– Öva, öva, öva. Mängdträna små interaktioner, som att ge någon en komplimang. Säg hej med ett leende – svårare behöver det inte vara.