Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Sov gott nästa år!

Bli vaken på hur du sover! Mer än var tionde svensk lider av krångel med sömnen. Det är 40 procent vanligare att kvinnor – i synnerhet unga tjejer – har problem, jämfört med män, enligt Stressforskningsinstitutet.
Publicerad

1. Hur mycket behöver jag sova?

Det är olika. Det är en myt att alla behöver åtta timmars stärkande sömn mellan klockan 23 och 7. Vi är alla olika och har individuella behov. Å andra sidan är de flesta forskare ense om att sju till åtta timmars sömn är det optimala för de flesta. Ett fåtal människor klarar sig fint på fyra-fem timmar per natt.  Sömnbehovet skiljer sig också mellan åldrarna. Generellt sett behöver äldre mindre sömn och yngre mer.

2. Är det dåligt att sova för mycket?

Ja, det är heller inte bra att sova för mycket. För ett par år sedan gjordes en studie på universitetet i Warwick i Storbritannien som visar att personer som sov mer än nio timmar fick nedsatt hjärnverksamhet med sämre minne och förmåga att fatta beslut. Lagom är bäst!

3. Vad händer om jag inte sover tillräckligt?

Du blir trött och fungerar sämre både psykiskt och fysiskt. Fem timmars sömn eller mindre är kopplat till sjukdomar som högt blodtryck, diabetes, övervikt, högt blodtryck, cancer och tidig död. Dessutom påverkas utseendet negativt och du ser glåmig och håglös ut. Att bli grinig och ha kort stubin är en annan konsekvens av sömnbrist vilket i sin tur leder till sämre relationer.  Det blir helt enkelt lätt en ond spiral.

Rent fysiologiskt är sömnen en underhållsperiod för organismen. Skador repareras och återbyggnaden (regenerationen) i cellerna är intensiv, något som i sin tur påverkar immunförsvaret. Dessutom storstädas hjärnans arbetsminne vilket gör den mottaglig för att ta in och bearbeta ny information.  Att sova är också nödvändigt för regleringen av känslor, skriver psykologen och forskaren Aleksander Perski i boken ”Frisk till 100” (Natur&Kultur).

4. Kan jag sova ikapp sömnbrist, exempelvis på helgen?

Därom tvista de lärde. Vissa menar att kroppen sover extra effektivt när du sovit mindre än vanligt för att kompensera sömnbristen. Andra hävdar att bristen byggs upp och ackumuleras över tid i kroppen och det därför är svårt att sova ikapp. Efter en lång period av vakenhet eller många nätter med för lite sömn kan det krävas mycket vila för att du ska återhämta dig helt, enligt en amerikansk studie som presenterats i tidskriften Science Translational Medicine.

5. Är det bra eller dåligt att ta en tupplur?

En tupplur på 10-20 minuter kan vara toppen. Den får dig att snabbladda batterierna. Och ju mer utvilad du är desto mer kreativ och produktiv blir du. Det finns studier som visar att en eftermiddagslur kan förbättra minnet avsevärt.

Inte nog med det: En powernap mitt på dagen kan minska risken för män att drabbas av krans- och kärlsjukdom med hela 64 procent. Det visade en grekisk studie Archives of Internal Medicine, 2007; 167: 296-301. som gjordes för några år sedan. Men det gäller att knoppa regelbundet. Studien visade att de som tog siesta regelbundet löpte 37 procent lägre risk att drabbas av en dödlig krans- och kärlssjukdom jämfört med dem som inte sov middag. 

En tupplur gör dig dessutom snyggare. Det beror bland annat på att musklerna i ansiktet slappnar av. Huden i ansiktet kan kännas torrare och rynkigare när du har sovit för lite. En anledning kan vara att blodgenomströmningen minskar när vi har för låga halter av sömnhormonet melatonin. I stället för att satsa på dyra krämer för att se pigg ut kan det alltså löna sig att sova ordentligt. Det gynnar utseendet, hälsan och plånboken.

En tupplur kan också ha nackdelar. Vissa av oss har svårt att komma till ro mitt på dagen vilket gör det omöjligt att ta en siesta. Sover du längre än en halvtimme är risken att du vaknar omtöcknad och känner dig groggy. Många kan också ha svårt att somna senare på kvällen eller vakna upp mitt i natten utan att falla i sömn igen efter att tagit en lur tidigare på dagen. Är du en person med sömnproblem kan det vara idé att ta det lite försiktig med tupplurer.

6. Vilken tid är bäst att gå och lägga sig?

Det är individuellt. Precis som sömnbehovet skiljer sig mellan olika personer kan vi vara dag- eller nattmänniskor, det vill säga ha tider på dygnet när vi fungerar som bäst. Vi har olika så kallade sömnpersonligheter, skriver psykologen och författaren Björn Hedensjö i sin bok En perfekt natt: varför du sover och hur du gör det bättre (Volante). Att få koll på din unika sömnpersonlighet är ett steg till att bli mer utvilad eftersom det gör att du kan försöka anpassa hur du sover så att det passar dig bäst. Sömnpersonligheten förändras under livet.

Ett problem är att de flesta av oss i Sverige har en sen inre rytm. Och det rimmar illa med samhällets nio till fem-jobb, enligt Hedensjö.  Konsekvensen är att många går omkring med en sömnbrist, ett sorts ”social jetlag”, som gör att vi mår och presterar sämre.  Krångligt, förvisso. Men trots detta är vi inte slavar under våra sömngener utan kan hitta sätt att anpassa oss (se tipsen nedan).

7. Vad ska jag göra när jag inte kan sova?

Det finns tusentals knep och tips för att få bukt med sömnkrångel. Här är tre som har vetenskapligt stöd.

• Utsätt dig för ljus! Gå exempelvis en promenad på förmiddagen. Det gör din biologiska rytm tidigare medan starkt ljus på kvällen gör den senare. Moderna skärmar gör att vi utsätter oss för ljus som bromsar sömnhormonet melatonin. Undvik därför paddan, datorn och mobilen innan du går och lägger dig.

• KBT istället för piller. Läkemedelsverket rekommenderar terapi i stället för piller. Åtta till tio möten med en KBT-psykolog kan hjälpa.

• Bryt de negativa sömntankarna. Ge inte efter för negativa tankar när sömnlösheten slår klorna i dig. Tänk i stället: ”Min kropp är byggd för att tåla en viss sömnbrist” eller ”Jag tar en tupplur i morgon. Den är faktiskt effektivare än slutet av den normala nattsömnen”. (Källa: En perfekt natt: varför du sover och hur du gör det bättre, Volante)

 

Läs mer i serien HÄLSOBOKSLUT 2016: 

Satsa på ett nytt starkt 2017

Hur mår du egentligen?  Är du frisk och pigg? Får du tillräckligt med återhämtning? Hur är det med mat, motion och vänner? Kan något bli bättre? Gör ett hälsobokslut och hitta inspirationen till ett starkt, skönt och sunt 2017.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Styrketräning efter 50 kan minska risken för en för tidig död

Styrketräning är den viktigaste träningsformen efter 50. Att lyfta tungt bygger muskelmassa som längre upp i åldern minskar risken för fall och en för tidig död. Och den bästa nyheten av alla: det är aldrig för sent att börja.
Ola Rennstam Publicerad 8 september 2026, kl 06:00
Två personer över 50 utför styrketräning med hantlar respektive en träningsställning.
Styrketräning efter 50 kan bromsa den åldersrelaterade förlusten av muskelmassa. För att träningen ska ge effekt behöver belastningen vara tillräckligt tung och träningen återkomma över tid. Foto: Colourbox

När din kropp åldras blir dina leder och muskler stelare. Du förlorar också muskelmassa snabbare än tidigare. Muskelförtviningen börjar faktiskt redan efter 30, men sker då så långsamt att du inte märker det. Men i medelåldern går förlusten allt snabbare – och vips upptäcker du att du inte orkar göra saker du förr klarade utan problem.

Men misströsta inte - det finns hopp. Sebastian Edman är postdoktor vid Karolinska institutet och forskar om hur muskelmassan förändras med åldern. Hans budskap är tydligt:

– Att förlora muskelmassa är en naturlig del av åldrandet, men du kan bromsa den processen betydligt genom att träna styrka regelbundet. Det är en konstant kamp som man måste hålla i över tid.

Muskelmassan avgörande vid sjukdom och skador

Särskilt efter 50 blir styrketräning avgörande, understryker han. Genom att få in det i din vardag bygger du en grund som du har nytta av resten av livet, och som till och med kan minska risken för en för tidig död.

– En bra muskelmassa minskar risken för fall, och skulle du halka på en isfläck klarar du dig bättre. Individer med en frisk muskelmassa som drabbas av något allvarligt, som exempelvis cancer eller hjärtproblem, tenderar också att klara sig bättre än andra. Musklerna är en proteinreserv som behövs vid en akut kris.
 

Kvinnor bygger muskler lika bra som män

Sebastian Edmans forskning visar att äldre har lika god förmåga att bygga muskelvävnad som yngre personer. Och kvinnor har, tvärtemot vad många tror, samma relativa förmåga som män att öka sin muskelmassa.

– Det där är lite av en myt. Kvinnor har mindre muskelmassa, men den ökar procentuellt lika mycket som för en man vid styrketräning. Och både män och kvinnor förlorar muskelmassa i lika hög utsträckning. Mitt budskap till kvinnor är att de ska våga lyfta tyngre.

”Många gör felet att de tar i lagom mycket”

 

Nybörjare kan se resultat snabbt

Om du tillhör kategorin som drar dig för att gå till gymmet finns det skäl att tänka om: nybörjare har faktiskt ett övertag.

– Som nybörjare får man faktiskt en extra skjuts i muskeluppbyggnaden, och det går att se resultat på en gång. Så det är med andra ord aldrig för sent att börja styrketräna. Men det är viktigt att hålla i över tid. Att träna en gång i veckan under fem år är bättre än tre gånger i veckan under två år.

Så mycket krävs för att behålla musklerna

Att ha varit fysiskt aktiv större delen av livet ger dig inte automatiskt en bättre förmåga att bygga muskler än en soffpotatis. Skillnaden sitter någon annanstans.

– Det är ingen skillnad på vad som händer inne i själva muskeln. Men den som varit aktiv tidigare i livet har en bättre kroppskännedom, större tilltro till sin egen förmåga och vet hur man ska göra på ett gym. Det leder i många fall till bättre resultat, förklarar Sebastian Edman.

Världshälsoorganisationen WHO:s rekommendationer för fysisk aktivitet är att personer över 65 år bör röra på sig minst 2,5 timmar i veckan. För att förhindra förlust av muskler krävs det, enligt Sebastian Edman, minst ett styrkepass i veckan. För att öka massan krävs fler pass än så.

För att bygga muskler måste du ta i

En nyckel för att styrketräningen ska få effekt är att våga ta i.

– Det ska vara ordentligt tungt. När du gjort tio repetitioner ska du inte orka fler och vara rejält flåsig. Många gör felet att de tar i lagom mycket.

Kan styrketräning kompensera för en stillasittande kontorstillvaro?

– Tveksamt. Att styrketräna någon dag i veckan är inget fripass för att ta bilen till jobbet och sitta still en hel arbetsdag. Men om man kan kombinera det med att ta trapporna på jobbet och ta sig dit på cykel får det positiv effekt.

3 VIKTIGA STYRKETIPS

  • Våga ta i och bli flåsig – du klarar mer än du tror. Det ska vara ordentligt tungt de sista repetitionerna. Öka vikten om du orkar fler repetitioner.
  •  Ta hjälp. En personlig tränare är inte nödvändig, men se till att få instruktioner av någon under ett par pass för att komma i gång och lära dig styrkeövningarna så du inte gör fel.
  • Gå inte ut för hårt i början. Glöm inte att vila. Kombinera gärna styrketräningen med skonsam träning som yoga, eller simning. 
Hälsa

Bluffsyndrom på jobbet: Så blir du av med känslan

Tror du att framgångarna på jobbet bara beror på tur och oroar du dig för att bli avslöjad som en bluff? Psykologiprofessorn Alexander Rozental förklarar vad bluffsyndrom är och hur du kan hantera självtvivlet.
Gertrud Dahlberg Publicerad 7 september 2026, kl 06:00
Person i kontorsmiljö lutar huvudet mot en glasvägg och speglas i glaset.
Den som har bluffsyndrom tvivlar på sin kompetens trots att resultaten visar något annat. Känslan är särskilt vanlig i nya och krävande situationer. Foto: Colourbox

Hjälp, jag är en bluff! Jag förtjänar inte det beröm och den framgång jag får på jobbet. Snart kommer jag att bli avslöjad som den värdelösa nolla jag verkligen är. 

Känner du igen dig? Då är du långt ifrån ensam. Till och med ett av världshistoriens största snillen, Albert Einstein, kände sig obekväm över den uppskattning hans livsverk rönte och upplevde sig själv som en ”ofrivillig svindlare”.

Fenomenet fick ett namn på 1970-talet: imposter syndrome. Översatt till svenska benämns det bluffsyndromet.

Men varför känner vi så? Och vad kan vi göra åt den gnagande känslan?

Vi bad Alexander Rozental, professor i klinisk psykologi vid Luleå tekniska universitet, bena ut vad bluffsyndrom egentligen handlar om. 
 

1. Vad är bluffsyndrom?

– Det innebär att en person tvivlar på sin kompetens fast det inte finns någon objektiv anledning. Det är en inre upplevelse som ofta följs av en rädsla för att bli avslöjad och att den egna framgången enbart beror på tur. 

– Det är ingen klinisk diagnos på någon sjukdom utan mer ett allmänmänskligt tillstånd. Däremot kan bluffsyndromet ibland vara en del av en underliggande sjukdom och psykiatrisk diagnos, till exempel depression eller någon typ av ångestsyndrom. 

 

2. Varför får man bluffsyndrom?

– Många, kanske till och med de flesta, människor upplever sig någon gång som en bluff och tvivlar på sig själva. Det är ofta förknippat med övergångar i livet, till exempel att byta jobb eller att börja plugga. Situationer när vi ställs inför för nya sammanhang och krav. Ofta försvinner känslan i takt med att vi tar oss an och klarar våra nya uppgifter. 

– I grunden handlar bluffsyndromet om en djupt rotad evolutionär rädsla för att inte höra till och riskera att bli bortstött från gruppen.

 

3. Vilka drabbas oftare av bluffsyndrom?

– Ja, det är mer vanligt hos människor med vissa personlighetsdrag, exempelvis neuroticism, det vill säga att ha lätt till negativa känslor som ilska, oro, ångest, stress och nedstämdhet. 

– Det tycks också i större utsträckning drabba minoritetsgrupper. Exempelvis att vara ensam kvinna i mansdominerad miljö. Eller att vara den enda personen med en annan etnisk eller kulturell bakgrund än den övriga gruppen.

- Jag och mina kollegor på Umeå Universitet har gjort forskning som visar att studenter på prestigefyllda utbildningar, där det sedan råder stor konkurrens om jobb, ofta upplever sig själva en bluff och därför överpresterar. 

 

4. Kan bluffsyndrom ha positiva sidor?

– Ja, motsatsen, det vill säga att aldrig reflektera över dig själv och vad du kanske skulle kunna göra bättre, är inte heller optimal. 

– Det finns också studier som visar att personer som känner sig som en bluff ofta fungerar bättre i grupp och är bättre på att samarbeta jämfört med andra. 

 

5. Så kan du hantera känslan av att vara en bluff

– Prata med andra. Då inser du sannolikt att du inte är ensam om att ibland känna dig som en bluff. 

– Ett annat sätt är att öva på att så kallad självmedkänsla och försöka vara lika stöttande mot dig själv som du är mot din bästa vän. Det kan mildra de självkritiska tankarna.

– Utsätt dig också för det du är rädd för i stället för att undvika det. Det kan handla om att du vågar tacka ja till en ny tjänst trots att du är rädd för att känna dig som en bluff.

– Försök också öva upp förmågan att ta emot beröm och känna stolthet.

 

6. Kan bluffsyndromet försvinna?

– Kanske inte helt, men det går att på egen hand få en mer balanserad syn på din egen förmåga. Att du ibland misslyckas och kan bli bättre innebär inte att du är en bluff. Du kan samtidigt vara kompetent och duktig. Det är inte svart eller vitt. Att någon gång känna sig som en bluff drabbar de flesta av oss och är något vi måste acceptera.

 

7. När ska man söka hjälp för självtvivlet?

– När tvivlet på din egen förmåga dominerar din inre dialog till den grad att du avstår och tackar nej till en massa möjligheter i livet. Då bör du söka hjälp och få behandling.

 

Text: Gertrud Dahlberg.

Så kan du hantera känslan av att vara en bluff

  • Prata med andra om hur du känner.
  • Öva på självmedkänsla.
  • Utsätt dig stegvis för sådant du är rädd för.
  • Träna på att ta emot beröm.
  • Tillåt dig att känna stolthet över det du klarar.
Hälsa

Känner du dig som en bluff? Här är 7 vanliga tecken

Bluffsyndrom innebär att du känner dig mindre kompetent än du faktiskt är och oroar dig för att andra ska upptäcka att du inte håller måttet. Känner du igen dig i flera av de här punkterna?

Martin Söderström Publicerad 7 september 2026, kl 05:59
Bluffsyndrom på jobbet
Tvivlar du på din kompetens och har svårt att ta emot beröm? Här är sju vanliga tecken på att du kan ha bluffsyndrom på jobbet. Foto: Colourbox.

Många som upplever bluffsyndrom har svårt att själva se sin kompetens och sina prestationer i proportion till vad de faktiskt åstadkommer. I stället finns en återkommande känsla av att inte riktigt räcka till – trots erfarenhet, kunskap och positiva omdömen från andra.

Känner du igen dig i flera av de här punkterna?

  • Du tvivlar på din kompetens trots att du har bevis på motsatsen.
  • Du har svårt att ta emot beröm och positiv respons.
  • Du ställer orimligt höga krav på dig själv.
  • Du ser varje misstag som ett tecken på personlig otillräcklighet.
  • Du oroar dig för att bli avslöjad som en bluff.
  • Du arbetar mer än du egentligen orkar för att kompensera.
  • Du undviker utmaningar av rädsla för att misslyckas.

Att känna igen sig betyder inte att man har en sjukdom. Bluffsyndrom är ingen klinisk diagnos, men känslan kan påverka både arbetsliv och välmående.

Ursprungstext: Gertrud Dahlberg.
Bearbetning: Martin Söderström

Hälsa

Bluffsyndrom: Vad det är och hur du hanterar det

Gertrud Dahlberg Publicerad 7 september 2026, kl 06:00
Bluffsyndrom: Vad det är och hur du hanterar det
Person i kontorsmiljö lutar huvudet mot en glasvägg och speglas i glaset.
Bluffsyndrom: Vad det är och hur du hanterar det