Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Smutsig luft ökar sjukskrivningar

Fler blir sjuka från jobbet under veckor med högre luftföroreningar. Det visar en världsunik studie på yrkesarbetande stockholmare.
Elisabeth Brising Publicerad 21 februari 2024, kl 06:03
En man med portfölj och gasmask samt skorstenar och bilar.
Sämre luft - fler sjukskrivningar: Ny studie visar alarmerande samband. Foto: Colourbox.

Luftföroreningar orsakar inte bara stort lidande. Dålig luft kostar dessutom pengar i form av fler korta sjukskrivningar. Det visar en ny studie på arbetande vuxna i Stockholm. 

– Varje ökning med 10 mikrogram skadliga partiklar per kubikmeter ökar risken för sjukskrivning med 8,5 procent dagarna efter, säger Johan Sommar, forskare i folkhälsa och klinisk medicin på Umeå universitet. 

Ökar luftvägsinfektioner

Johan Sommar.
Johan Sommar. Foto: Umeå universitet.

De partikelrelaterade utsläppen i en storstad motsvarar enligt studien hela fyra procent av alla korttidssjukskrivningarna. 

– Det är en stor andel och betydligt större än vad man tidigare trott, säger Johan Sommar. 

Det är sedan tidigare välkänt att ökningar i lokala halter av luftföroreningar leder till fler akutintag för personer med astma och KOL. Men färre har studerat hur utsläppen påverkar mindre infektioner som förkylningar. 

Skitig luft trycker ner immunförsvaret

Studien är världsunik eftersom få länder har liknande data att analysera. Johan Sommar och hans kollegor har samkört statistik på korttidssjukskrivningar från Statistiska Centralbyrån med Stockholms kommuns mätningar av partikelhalter under tio års tid.

Varför blir man lättare sjuk dagarna efter att man utsatts för något sämre luft?

– Luftvägsinfektioner blir vanligare då föroreningarna trycker ner immunsystemet och gör det svårare att bekämpa virus.

Vägtrafik och industri orsaker

Skadliga partiklar kommer främst från avgaser från förbränningsmotorer i vägtrafik och industri. Men det är också små partiklar som rivs upp från slitage med bildäck på asfaltsvägar. I andra länder är även eldning av trä och kol en stor luftförorenare.

Var i landet ska man jobba om man vill undvika luftföroreningar?

– Det är komplicerat att svara på. Det går inte på individnivå att säga att en person får bättre hälsa av att bo i en mindre stad, men i en större population kommer befolkningen att få mindre hälsoproblem om halterna skadliga partiklar minskar, säger Johan Sommar.

Mycket föroreningar i Sverige kommer också in söderifrån från Europa. Det gör att halterna av partiklar totalt kan vara högre i Malmö än i Stockholm trots att Malmö är mindre trafikerat. 

– Men lokal trafik och förbränning verkar samtidigt ha en viktigare påverkan på hälsan än luften från andra länder, säger Johan Sommar. 

Renare luft norröver

Norra Sverige har generellt sett bättre luftkvalitet än södra delarna. Mindre samhällen har renare luft än större. Inomhusluften är renare än luften utanför. Men jobbar du vid en väg kommer luften på kontoret vara påverkad av det även i ett mindre samhälle. 

– Eftersom våra byggnader är ventilerade så påverkas vi även inomhus av luftföroreningarna i omgivningsluften, säger Johan Sommar. 

Vad kan man göra åt det här som anställd?

– Om man har har astma eller hjärt-kärlproblem kan man undvika trafikerade gaturum under vissa tider, som rusningstrafik, för att minska sin exponering säger Johan Sommar. 

Ska känsliga inte cykla till jobbet i Stockholm?

– De kan välja en färdväg till jobbet som minskar exponeringen. Men med de luftföroreningshalter vi har i Sverige så blir nyttan av den fysiska aktiviteten vid cykling större än hälsoeffekterna av den exponeringen. 

Påverkar folkhälsa och arbetsliv

Johan Sommar hoppas hans studie kommer till användning för att beräkna sjukligheten i samband med luftföroreningar, men också hälsovinsten för olika åtgärder som minskar exponeringen. 

På samma sätt som en ökning av partiklar snabbt ökar sjukskrivningarna kan en minskning av partiklar snabbt påverka folkhälsan till det bättre påpekar han. 

– Effektiva redskap är miljözoner, förbud mot dubbdäck lokalt liksom att separera högtrafikerade bilvägar från gång- och cykeltrafik, bostäder och arbetsplatser, säger Johan Sommar. 

Andra sätt att förbättra luften är att låta träd stå kvar och att plantera fler löv- och barrträd i städer.

Läs studien: Increase in sick leave episodes from short-term fine particulate matter exposure: A case-crossover study in Stockholm, SwedenEnvironmental Research.

7 miljoner dör i förtid av smutsig luft

Svensk luft är trots dess hälsopåverkan renare än i de flesta andra länder. Under de senaste tjugo åren har också Stockholms luft förbättrats, vilket förbättrat barnens lunghälsa enligt studier. Ändå beräknas luftföroreningar i Sverige bidra till 7 600 för tidiga dödsfall varje år. 

På global nivå väntas 7 miljoner människor dö i förtid varje år på grund av luftföroreningarna, enligt WHO. Delhi i Indien har sämst luft bland städerna i världen. 

Städerna med sämst luft i Europa
Novo Sachs, Polen 
Cremona, Italien
Slavonski Brod, Kroatien

Städerna med renast luft i Europa
Umeå, Sverige
Tammerfors, Finland 
Funchal, Portugal

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Vilken odlartyp är du?

Sommar, semester och tid att sticka fingrarna i jorden – allt fler finner det ro- och livgivande att odla. Medan vissa bara finner det svårt och stressande med omskötseln. Här får du koll på vilken odlartyp du själv är.
Publicerad 10 juni 2024, kl 06:03
Semestertider är odlingstider. Men vilken odlartyp är du? Vill du hänga med i de hetaste odlingstrenderna 2024? Eller ligger du helst i hängmattan och låter odlingen sköta sig själv?
Sommaren är här, och det är den perfekta tiden att kombinera semester och odling. Oavsett om du är en lat odlare som föredrar no-dig metoden eller en trendodlare som är nyfiken på de senaste trädgårdstrenderna 2024, har vi tipsen för dig. Foto: Colourbox.

Den late odlaren 

Ligger helst raklång i spenaten och gör ingenting medan ogräset frodas. När grannarna svettas och gräver frenetiskt i sina trädgårdsland lutar sig den late tillbaka i hängmattan, lyssnar på poddar, läser böcker och njuter av fågelkvitter. 

En vilsam återhämtning som kan vara mer trädgårdssmart än vad det verkar. Ogräs går faktiskt att äta. Kirskål, maskros, brännässla och svinmålla är både gott och nyttigt. 

Och om den late händelsevis skulle få feeling går det att anlägga en köksträdgård, med den miljövänliga så kallade no-dig-metoden – odla utan spade. Att slippa rensa ogräs, vattna och gräva sparar såväl ork som rygg.

Antiodlaren

Förstår inte vitsen med att slita och släpa i trädgården – grönsaker och blommor går ju att köpa! Antiodlaren ogillar att få skit under naglarna och tycker det är äckligt med insekter, kompost, urin och kobajsgödsel.

Denna odlartyp anlägger därför helst en asfalterad parkering över gräsmatta och trädgårdsland. På resterande grönområde byggs en stor pool som renas med praktiska men giftiga klortabletter. ”Jag odlar hellre mina relationer än trädgården”, är antiodlarens ledord. 

Gerillaodlaren

Kallas även busodlaren. Ser odling på områden hen inte äger som en politisk, fredlig direktaktion. Vill pigga upp kala och trista platser typ refuger, industriområden och andra outnyttjade områden genom att bombardera dem med fröer. Och ka-blom prunkar det av blommor, gröda och surrande pollinatörer som bidrar till fortplantningen. Huvudsyftet är att rädda den biologiska mångfalden.

Anarkistodlaren

Satsar på radgard, förkortning för engelskans radical gardening. Innebär kort och gott att kasta ut lite fröer och hålla tummarna.

En radgard-odlare kan ha en påse blandade fröer i fickan och hiva ut en näve lite varstans när andan faller på. Exempelvis på väg till bussen, i rabatten, på gräsmattan eller lite varstans. Radgard är helt enkelt en anarkistisk variant av direktsådd, det vill säga att så direkt på växtplatsen.

Passar den otålige som inte orkar förodla i god tid. Är inget för den som vill ha prydliga rabatter och ordning och reda.

Hipsterodlaren

Arbetar i pallkragar, balkonglådor och rabatter enligt principen ju ovanligare gröda desto coolare. En tumregel är att odla sådant som inte finns att köpa i vanliga matbutiker. Gärna asiatiskt och exotiskt. Tidigare var chili en vanlig sådd för hipsterodlaren, nu är dessa plantor alltför mainstream.

Hög svårighetsgrad är inget hinder så länge växten är snygg att titta på. I år satsar hipsterodlaren kanske på culantro (långkoriander), helig basilika, mitsuba (japansk persilja) eller citronmålla. Glasrabarber som odlas utan solljus kan också vara ett alternativ.

Den ambitiöse odlaren 

Stannar hemma hela semestern för att vattna, rensa ogräs och påta i jorden. Experimenterar med olika jordtyper, gödselblandningar och odlingsbäddar. Hen gräver gärna djupbäddar för att kunna maximera skördarna.

En given metod är täckodling, som innebär att jorden skyddas mot uttorkning och ogräs genom att täckas med gräsklipp, löv eller halm. Allt för att förbättra jordkvaliteten och bibehålla fukt.

Den ambitiöse odlaren köper dahliaknölar redan i september för att vara redo till våren. Ägnar vintern till att förodla på fönsterblecket, läsa frökataloger, bevaka kommande perenner och planera för att designa om sin trädgård.

Sparar pengar för att kunna åka till den stora trädgårdsutställningen Chelsea Flower Show i London.

Trendodlaren 

Har totalkoll på vad som kommer att spira i framtidens mylla. Kan som ett rinnande vatten rabbla de tre hetaste trenderna för sommaren 2024:

  • Jordhälsa. Allt fler blir medvetna om hur betydelsefulla organismerna i jorden är - för såväl odlingens som den biologiska mångfaldens skull.
  • Snittblomsodling. Alla vill vara sin egen blomsterbonde och odlar snittblommor och lär sig dessutom arrangera dem. (Dahlian är fortfarande superhet!)
  • Beredskapsodling. Vi har fattat vidden av att vara självförsörjande på grönsaker, men odlar inte bara för oss själva utan i mer kollektiv anda. Egoodling är ute – solidaritet och gemensamhetsodling är inne. 

    Text: Gertrud Dahlberg