Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Luftföroreningar orsakar inte bara stort lidande. Dålig luft kostar dessutom pengar i form av fler korta sjukskrivningar. Det visar en ny studie på arbetande vuxna i Stockholm.
– Varje ökning med 10 mikrogram skadliga partiklar per kubikmeter ökar risken för sjukskrivning med 8,5 procent dagarna efter, säger Johan Sommar, forskare i folkhälsa och klinisk medicin på Umeå universitet.
De partikelrelaterade utsläppen i en storstad motsvarar enligt studien hela fyra procent av alla korttidssjukskrivningarna.
– Det är en stor andel och betydligt större än vad man tidigare trott, säger Johan Sommar.
Det är sedan tidigare välkänt att ökningar i lokala halter av luftföroreningar leder till fler akutintag för personer med astma och KOL. Men färre har studerat hur utsläppen påverkar mindre infektioner som förkylningar.
Studien är världsunik eftersom få länder har liknande data att analysera. Johan Sommar och hans kollegor har samkört statistik på korttidssjukskrivningar från Statistiska Centralbyrån med Stockholms kommuns mätningar av partikelhalter under tio års tid.
Varför blir man lättare sjuk dagarna efter att man utsatts för något sämre luft?
– Luftvägsinfektioner blir vanligare då föroreningarna trycker ner immunsystemet och gör det svårare att bekämpa virus.
Skadliga partiklar kommer främst från avgaser från förbränningsmotorer i vägtrafik och industri. Men det är också små partiklar som rivs upp från slitage med bildäck på asfaltsvägar. I andra länder är även eldning av trä och kol en stor luftförorenare.
Var i landet ska man jobba om man vill undvika luftföroreningar?
– Det är komplicerat att svara på. Det går inte på individnivå att säga att en person får bättre hälsa av att bo i en mindre stad, men i en större population kommer befolkningen att få mindre hälsoproblem om halterna skadliga partiklar minskar, säger Johan Sommar.
Mycket föroreningar i Sverige kommer också in söderifrån från Europa. Det gör att halterna av partiklar totalt kan vara högre i Malmö än i Stockholm trots att Malmö är mindre trafikerat.
– Men lokal trafik och förbränning verkar samtidigt ha en viktigare påverkan på hälsan än luften från andra länder, säger Johan Sommar.
Norra Sverige har generellt sett bättre luftkvalitet än södra delarna. Mindre samhällen har renare luft än större. Inomhusluften är renare än luften utanför. Men jobbar du vid en väg kommer luften på kontoret vara påverkad av det även i ett mindre samhälle.
– Eftersom våra byggnader är ventilerade så påverkas vi även inomhus av luftföroreningarna i omgivningsluften, säger Johan Sommar.
Vad kan man göra åt det här som anställd?
– Om man har har astma eller hjärt-kärlproblem kan man undvika trafikerade gaturum under vissa tider, som rusningstrafik, för att minska sin exponering säger Johan Sommar.
Ska känsliga inte cykla till jobbet i Stockholm?
– De kan välja en färdväg till jobbet som minskar exponeringen. Men med de luftföroreningshalter vi har i Sverige så blir nyttan av den fysiska aktiviteten vid cykling större än hälsoeffekterna av den exponeringen.
Johan Sommar hoppas hans studie kommer till användning för att beräkna sjukligheten i samband med luftföroreningar, men också hälsovinsten för olika åtgärder som minskar exponeringen.
På samma sätt som en ökning av partiklar snabbt ökar sjukskrivningarna kan en minskning av partiklar snabbt påverka folkhälsan till det bättre påpekar han.
– Effektiva redskap är miljözoner, förbud mot dubbdäck lokalt liksom att separera högtrafikerade bilvägar från gång- och cykeltrafik, bostäder och arbetsplatser, säger Johan Sommar.
Andra sätt att förbättra luften är att låta träd stå kvar och att plantera fler löv- och barrträd i städer.
Läs studien: Increase in sick leave episodes from short-term fine particulate matter exposure: A case-crossover study in Stockholm, Sweden, Environmental Research.
Svensk luft är trots dess hälsopåverkan renare än i de flesta andra länder. Under de senaste tjugo åren har också Stockholms luft förbättrats, vilket förbättrat barnens lunghälsa enligt studier. Ändå beräknas luftföroreningar i Sverige bidra till 7 600 för tidiga dödsfall varje år.
På global nivå väntas 7 miljoner människor dö i förtid varje år på grund av luftföroreningarna, enligt WHO. Delhi i Indien har sämst luft bland städerna i världen.
Städerna med sämst luft i Europa
Novo Sachs, Polen
Cremona, Italien
Slavonski Brod, Kroatien
Städerna med renast luft i Europa
Umeå, Sverige
Tammerfors, Finland
Funchal, Portugal
Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.
Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många.
En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.
–Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.
Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.
För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.
– Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.
– Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.
Något mer man kan göra?
– Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.