Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Dålig luft = torr luft

Dålig luft på jobbet handlar inte bara om taskig ventilation och kollegor som värmer fisk i micron. Danska forskare har kommit fram till att torr luft kan utlösa en mängd olika besvär, fastän luften är fri från doft och partiklar.
Johanna Rovira Publicerad
Colourbox
Torr luft kan bland annat leda till trötthet, kliande ögon och huvudvärk. Colourbox

Vi andas in upp till 100 liter luft i minuten, beroende på ansträngningsnivå, hävdar ett luftreningsföretag, som också konstaterar att luftburna partiklar kan vara boven bakom en rad hälsoproblem som exempelvis diabetes, demens, fetma och astma.

Trötthet, kliande ögon, huvudvärk kan liksom koncentrationssvårigheter och sämre kognitiv förmåga vara symptom på att luftkvaliteten är kass. Danska forskare vid NFA, Nationale forskningscentrer for arbejdsmiljo, har dock konstaterat att torr luft är rejält underskattat som orsak till ovanstående problem, oavsett om luften är frisk eller inte. I synnerhet kvinnor över fyrtio påverkas negativt av alltför torr luft.

Går luftfuktigheten ner under 30 procent upplever medarbetarna mer irritation i ögon, näsa och svalg. De är också mer benägna att få huvudvärk. 40-50 procents luftfuktighet anses vara optimalt att arbeta i – inte bara för att slemhinnorna mår bättre utan också för att en högre fuktighet minskar risken att influensavirus, som tydligen ligger och lurar i dammpartiklar på golvet, virvlar upp och sprids.

Att öppna fönstret för att vädra hjälper alltså inte, i synnerhet inte på vintern då luftfuktigheten utomhus ofta är låg. Att vädra kan snarare förvärra problemen på arbetsplatsen, skriver tidningen Arbetet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Ny forskning: automatkaffe är onyttigt

Brukar du svära över blaskigt automatkaffe? Nu får du en till anledning: det är onyttigare än kaffet du brygger hemma. Det visar en ny studie.
Noa Söderberg Publicerad 31 mars 2025, kl 06:00
Studie från Uppsala universitet: Automatkaffe kan påverka blodfetter och öka risken för hjärt-kärlsjukdom.
Studie från Uppsala universitet: Automatkaffe kan påverka blodfetter och öka risken för hjärt-kärlsjukdom. Foto: Jessica Gow/TT.

Forskarna har jämfört automatkaffe med sådant som bryggts i perkolator, espressomaskin, kaffepress, vanlig hemmabryggare och på spisen. Resultatet: maskinerna vi har på jobbet ger kaffe som är sämre för kroppens kolesterolvärden.

– Med tanke på hur mycket kaffe som dricks på svenska arbetsplatser ville vi ta reda på hur halten av kolesterolhöjande ämnen ser ut i det kaffet. Vi har undersökt fjorton maskiner och kunde se att halterna är mycket högre än i vanligt bryggkaffe, säger David Iggman, docent och forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.

Filtret avgör hur nyttigt kaffet är

Det rör sig om ämnena cafestol och kahweol, som är naturligt förekommande i kaffe oavsett bryggmetod. Men halterna är alltså mycket högre i automatkaffe än exempelvis bryggkaffe, eftersom ett kaffefilter fångar upp ämnena.

Sedan tidigare är det känt att kokkaffe innehåller höga halter av de kolesterolhöjande ämnena. Därför har de nordiska länderna näringslivsrekommendationer om att dra ner på, eller helt utesluta, kokkaffe.

Automatkaffe kan påverka blodfetter

Forskarna har åkt till olika arbetsplatser och testat totalt fjorton kaffeautomater. Mätvärdena skilde sig åt beroende på modell och testtillfälle. Den vanligaste typen av automat är också den som ger högst nivå av kolesterolhöjande ämnen, enligt forskarna.

Espressokaffe innehöll också höga halter av ämnena vid vissa provtillfällen, men svaren skilde sig kraftigt åt.

– Större delen av kaffeproverna innehöll nivåer som kan tänkas påverka kaffedrickarnas blodfetter och framtida risk för hjärt-kärlsjukdom. För storkonsumenter som dricker kaffe varje dag, är det tydligt att bryggkaffe eller annat välfiltrerat kaffe är att föredra, säger David Iggman.

Samtidigt betonar han att det krävs en kontrollerad studie för att ta reda på exakt hur en människas blodfetter påverkas av att dricka just automatkaffe.