Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Security officer

Som security officer på SAS ground services på Arlanda händer det dagligen att Magnus Engström får sätta stopp för någons resa därför att personens handlingar är ofullständiga eller falska. Men han får aldrig springa efter och hålla kvar någon handgripligen. Det är polisens arbete.
Eva Karlsson Publicerad

Hur reagerar passagerarna när de inte får resa?

- De blir ledsna och arga och kallar oss idioter. Men när vi förklarar reglerna, att vi bara är transportörer och måste försäkra oss om att de har förutsättningar för att tas emot i mottagarlandet, då brukar de fatta att det inte går att förhandla eller muta oss. Men man spräcker många drömmar.

- Det är alltid passagerarens skyldighet att ta reda på vad som gäller.

Vad har du mer för arbetsuppgifter?

- Vi har avvisningar flera gånger i veckan. Det kan röra sig om en person som ska flyga reguljärt eller flera som ska resa tillsammans i ett plan som Migrationsverket har chartrat. Jag assisterar inte vakterna utan min uppgift är att se till att alla har de dokument som behövs. En annan uppgift är att ge service och att inte utsätta passagerarna för onödiga påfrestningar som en lång flygning till ett land och direkt tillbaka igen innebär. Om personen inte kommer in i mottagarlandet får SAS böta upp till 3 500 dollar per passagerare och tillfälle. Förutom boten kostar platsen på flyget hem också pengar. 

- Säkerhetsavdelningen måste känna till alla avvikande resenärer, allt från fängelsekunder som ska flyttas från ett fängelse till ett annat, till potentater och andra vip-folk. Det är viktigt om det skulle uppstå hot mot flygplatsen eller flygplanet eller personen i fråga.

Ber utländska myndigheter er också om hjälp?

- Ja. Storbritannien och Kanada är otroligt duktiga på att aktivt jobba mot illegal invandring. De kan säga att på den och den flighten till London finns tjugo kineser. Var vänlig och kontrollera om deras pass är äkta. Då går jag ut till dem och gör en grundlig intervju. Jag frågar om deras uppsåt med resan, hur mycket pengar de har med sig och hur länge de har planerat att vara borta. Jag tittar på passen. Ibland kan vara svårt att se om det är en förfalskning. Är jag osäker kontaktar jag gränspolisen som har utrustning för att kontrollera äktheten. 

- Amerikanska myndigheter hade mycket fokus på arabnamn efter 11 september 2001 men det har lugnat ner sig. Fortfarande kontrolleras resenärer till USA redan vid incheckningen här på Arlanda. Blixtsnabbt går information om var personen ska bo och hur länge till USA som ger grönt eller rött ljus. Personen märker ingenting. Det är myndigheten som äger verktyget och det går helt automatiskt.

- Vi vet av erfarenhet att Indien sällan släpper in hippies eftersom många stannar för gott. När pengarna tar slut blir en del inblandade i narkotika och prostitution. Jag kan inte avgöra saken och jag lägger ingen personlig värdering i det, men jag kan säga till en Indienresenär som är klädd som en hippie att du kan få problem som du ser ut nu.

Vilka egenskaper är bra att ha i ditt yrke?

- Några språk är bra att kunna. Som alla på Arlanda måste man ha simultankapacitet och vara stresstålig och tycka om att jobba med människor och att ge service. Man ska kunna visa ödmjukhet men ändå vara orädd för att fatta obekväma beslut.

Hur kom det sig att du blev security officer?

- Tidigare var jag personalledare på SAS. Men jag ville pröva något nytt. Gapet var stort från ett mjukt jobb med personalvård, coachning, lönesättning och rekrytering till dokument, paragrafer och myndigheter. Men jag tycker om det. Jag har jobbat med detta sedan 2000, med vissa uppehåll som driftledare och stationsledare.

Tar du med dig jobbet hem?

- Nej, det gör jag inte. Jag jobbar här och nu. Sedan är det historia.

Vad har du för arbetstider?

- Klockan 6.00-15.00 och 14.00-22.00, vardag som helgdag.

Jobbar du i jul?  

- Ja, och det är okej. Det känns speciellt och blir lite som en livsstil att jobba när andra normalt är lediga.

Blir det mer eller mindre att göra?

- Det blir andra typer av resenärer och det blir mycket mer bagage att hantera. Familjer och äldre ska förena sig med släkten och de är ovana att resa. Ibland måste vi be dem packa om sina julklappar och skicka som frakt, ibland får inte klapparna komma med alls. 

Vad är bäst med ditt arbete?

- Atmosfären. Det är en rolig miljö om man själv älskar att resa.

... och sämst?

- Att det går dåligt för flygbranschen. Det är tråkigt.

Är du nöjd med din lön?

- Nej, det är jag inte. Det är ingen överbetald bransch. Om jag skulle jämföra den lön jag hade som personalansvarig med någon med samma befattning i en annan bransch skulle min lön ligga långt efter. Men ser man det som att man i princip kan komma in från gatan och göra karriär så är lönen inte så tokig.

Har ni några förmåner?

- Nej, vi har inga förmåner. Förut kunde vi flyga till ett billigt pris. Det var bra och det gynnade resenärerna att vi hade kännedom om andra flygplatser. Numera är det billigare att boka en vanlig SAS-biljett i god tid än att resa med den lilla förmånsbeskattade rabatt vi har. 

Finns det utrymmen på Arlanda där en person, likt Tom Hanks rollfigur i filmen The Terminal, skulle kunna bo i veckor utan att han eller hon blev förd någon annanstans?

- Arlanda flygplats är ganska utsträckt, eller "lång", men förhållandevis liten och familjär. Jag tror att det skulle vara svårt att bosätta sig på flygplatsen utan att vi som arbetar här skulle upptäcka det ganska snart. Dessutom tycker jag att vi har ett ganska stort säkerhetsmedvetande på Arlanda. Vi har ett ansvar mot varandra att hitta eller "se" avvikande beteenden. Men, jag skulle inte våga slå vad om att det inte "bor" någon här...   

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Dags för skärmtid för vuxna?

Skrollar du bort ditt liv? Hjärnforskaren Sissela Nutley har satt upp skärmtid för sig själv och tipsar om hur du tar kontroll över apparna.
Elisabeth Brising Publicerad 10 juni 2025, kl 06:01
Sissela Nutley mobil
Sissela Nutley är hjärnforskare och tipsar om hur vuxna och barn kan få mer kontroll över skärmtiden. Foto: Lina Eidenbeg Adamo/Shutterstock

Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.

– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.

Hälsorisker med hög skärmtid

Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.

Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.

– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.

Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:

– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?

Får du en för ensidig bild av omvärlden?

Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.

– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?

Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?

– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.

Skapar dopamin och begär efter mer

”Once you pop you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.

Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.

– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.

Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.

Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.

– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.

4 tips: Så stoppar du skärmsuget  

1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål. 

2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.

3. Stäng av notiser. 

4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm. 

Gör det svårare att öppna mobilen

Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.

– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.

Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.

– Då blir det tråkigt!

Tar tid att sluta söka kickar

Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.

– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.

Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.

– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”

Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley. 

Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter. 

Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.

Lästips: 

Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley. 

Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.