Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Så överlever du fram till jul

Det kanske känns långt bort, men snart byts solhatten ut mot ett paraply och sandalerna mot ett par kängor. Stressforskarna har samlat sina bästa tips på hur du undviker höstdepp och vaknar pigg trots mörkret.
Lina Björk, Lina Jonsson Publicerad

Visst är det lite lättare att gå till jobbet på våren och sommaren? Vädret inbjuder till kvällsaktiviteter, det är inte mörkt när du vaknar eller när du kommer hem. Men det finns sätt att göra hösten lite lättare. Forskarna på stressforskningsinstitutet delar med sig av sina bästa tips.

Extra energi
Har du någon semester- eller kompdag att ta ut, använd dem klokt. Ta en långhelg eller passa på att vara ledig en dag mitt i veckan.

Låt inte sociala krav styra. Vill du vara hemma en helg och göra absolut ingenting, gör det.

Behåll semesterkänslan. Utnyttja kvällen till en spontan utflykt.

Undvik höstdepp
Ljus är viktigt. Skaffa en ljusterapilampa till ditt skrivbord på jobbet och ha den tänd en timme eller två på morgonen. I sovrummet kan du använda en soluppgångssimulator som du kopplar till väckarklockan. Ljuset är inte jättestarkt, men gör det lättare att piggna till.

Ta en lunchpromenad. Även om det är mulet och grått.   

Kroppen mår bra av rutiner. När det blir mörkt har hjärnan svårare att hålla reda på vad klockan är. Därför är det viktigt att inte slarva med sömnen och försöka hålla samma dygnsrytm hela tiden.

Aktivera dig. Det får dig både att må bra och gör att du sover bättre.

Vakna pigg
Varva ned ordentligt innan du ska sova.

Lägg dig i tid. Kroppen mår bäst av att sova mellan 20.00 och 04.00, men de tiderna fungerar knappast i dagens samhälle. Det optimala i dag är, enligt sömnforskarna, om du kan sova mellan 23.00 och 07.00. Har du inte sovit tillräckligt under natten kan du ta igen det med en tupplur på dagen.

Se över ditt sovrum. Ta inte med dig mobilen eller datorn till sängen. Undvik att "bara" läsa ett jobbmejl eller kolla Facebook innan du somnar.

Ta ett bad eller varm dusch. När huden blir uppvärmd tror hjärnan och kroppen att det är dags att sova.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.