Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Kanske vill man vara lite extra generös under julhelgen och se till att ingen i ens närhet behöver vara ensam under julen. Och då bjuder du kanske som vanligt in din gamla faster till julmiddagen, trots att du normalt knappt vill vara i hennes närhet, eller din vän som alltid blir obehagligt berusad på alla tillställningar. För att sedan bara bäva inför vad som ska komma.
Har man väl hamnat i den situationen får man ändå försöka rida ut stormen på ett eller annat sätt, menar Ingrid Runeson, lektor i omvårdnad och expert på etik och moral vid Linnéuniversitetet.
- Men när det blir så här så kan det ändå förstöra middagen både för en själv och andra. Och innan man kan vara generös måste man själv må bra. Därför är det viktigt att man inför nästa julfirande verkligen gör klart för sig själv och överlägger med familjen om vad man orkar med egentligen, innan man bjuder in någon.
När man vet hur man vill ha det så gäller det att se till att det blir så utan att man sårar de personer man vill bjuda på julmaten.
- Om någon har alkoholproblem kan man exempelvis vara tydligt med att det inte kommer bli någon alkoholdryck vid julbordet så att man är överens om de villkor som gäller. Och till den gamla fastern kanske man kan säga att hon är varmt välkommen att komma och äta men också att man har ordnat med en taxi så att hon kan åka hem på bästa sätt vid ett bestämt klockslag. Det finns också människor som har svårt att veta när de ska avsluta och då kan uppskatta det här av den anledningen.
Vad ska man tänka på när det gäller hur man uppför sig vid julbordet?
- Att dricka sig berusad är ju ett väldigt omlämpligt beteende, särskilt om det finns barn i närheten. I övrigt är det vanligt hyfs som gäller, som att man exempelvis inte inleder hetsiga politiska diskussioner. Många har ju förväntningar om att det ska vara lättsamt och trevligt runt julbordet och då får man ha respekt för det och kanske prata om sådant som väder och mat i stället. Just mat är ett bra samtalsämne eftersom man då också kan uppmärksamma och berömma det arbete som värdparet lagt ner, säger Ingrid Runesson.
Eftersom man kan ha stora förväntningar på hur mysig och trevlig julen ska vara så är det också lätt att man blir besviken och att det uppstår konflikter. Om man är långledig kanske man nu exempelvis tar tillfället i akt att ta upp problem man kan ha i relationen med sin livspartner. Men om man gör det i hopp om att det ska leda till en positiv förändring så är det också viktigt att man gör det på rätt sätt, påpekar Krister Håkansson, adjunkt i psykologi och expert på konflikthantering vid Linnéuniversitetet.
- Ofta kan man ha sopat problemen under mattan under en tid under vilken man också har byggt upp sådana aggressioner och är så arg att man då bara pratar om vad som är fel på den andre på ett allmänt sätt. Man kanske säger saker som ”Du gör alltid så, aldrig så” och signalerar att man själv vet bäst, i stället för att ta upp konkreta situationer. Men då har den andre svårt att känna igen sig, går i försvarsställning och blir arg, vilket bara leder till att man kommer ännu längre ifrån varandra, säger han.
- Om man vill att diskussionen ska leda framåt måste man i stället ta upp konkreta handlingar i vissa situationer. Som ”När vi var på den där festen och du pratade och satt nära Ulla hela tiden så kände jag mig helt utanför och ville bara gå hem”. Då kan man locka in sin partner i diskussionen på ett mer positivt sätt, där han eller hon kan känna igen sig och få förståelse för hur du upplevde situationen. När vi gör så, att vi visar vilka vi är och den andre förstår en, så kommer vi i stället närmare varandra i relationen. Då kan partnern få sig en tankeställare och bestämma sig för att inte göra på samma sätt igen, för att undvika att såra den andre.
Krister Håkansson påpekar att det här naturligtvis inte är en hundraprocentig metod för att man ska komma tillrätta med problem i ett förhållande.
- Ibland kan det ju ändå vara så att man har växt ifrån varandra och då behöver det inte heller vara dåligt att man skiljs åt. Men om man då ändå kan prata om problemen i relationen på det här mer konstruktiva sättet och båda också inser att det inte är någons fel att förhållandet spricker, ja då kan man ändå få en större förståelse för varandra och ha en bra relation på ett annat sätt, vilket inte minst är viktigt och ansvarsfullt om man också har barn tillsammans.
Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.
Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.
Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.
Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.
– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas
införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.
Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.
– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.
Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.
– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.
I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.
– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.
Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.
– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.
Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.
– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.
Han förordar det även vintertid.
– Skaffa bara ett sittunderlag.
Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.
– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.
Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?
– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.
Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.
– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.
Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.
Text: KATARINA MARKIEWICZ
1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.
2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.
3. Möten och samtal utomhus.
4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.
5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?
Källa: Arne Lowden
Friskvårdbidraget påstås vara en av de populäraste personalförmånerna och är tänkt att användas till enklare aktiviteter med inslag av motion eller annan friskvård. Många anställda köper exempelvis gymkort i årets början, men vi är en stor grupp, som har lite svårt för begreppet motion och som vid varje årsslut står där med en hitintills oanvänd sudd pengar och en begränsad tid att spendera dem på. I ren desperation köper många av oss årskort på en idrottsanläggning vi aldrig kommer att sätta en fot på.
Det går naturligtvis att låta bli att använda friskvårdspengarna också, men du har förmodligen fått avstå annat, troligtvis lön, för att arbetsgivaren ska erbjuda motionsbidrag.
Men bidraget kan faktiskt användas till annat än jobbiga aktiviteter som framkallar blod, svett och träningsvärk. Massage räknas till exempel som en behandling som är avstressande och motverkar ömhet och stelhet och den får därför tummen upp av Skatteverket så länge det inte kostar mer än 1000 kronor per gång. Kostrådgivning och rökavvänjning går också bra.
Golf, ridning, segling och utförsåkning klassades länge, till mångas förtret, inte som friskvård eftersom de ansågs för exklusiva, men numer är det fritt fram att lära sig tölta och gå på seglarskola för pengarna. Om din arbetsgivare är med på noterna vill säga.
Vad man får och inte får använda bidraget till avgör din arbetsgivare, så länge bidraget är lika stort för alla anställda och inte går att byta mot pengar. En arbetsgivare som bara godkänner gymkort på sin svågers tvivelaktiga gym har således rätten på sin sida.
Arbetsgivaren bestämmer också hur stort bidraget ska vara. Det är fritt fram för en arbetsgivare att erbjuda högre friskvårdsbidrag än 5 000 kronor per år men då gäller alltså inte skattebefrielse.
Skatteverket bestämmer däremot vad din arbetsgivare får och inte får skattebefrielse för. Tidigare fanns en diger lista på Skatteverkets hemsida över godkända aktiviteter, men den togs bort för något år sedan, bland annat för att den ledde till missförstånd.
Men det mesta som rör motion funkar, så länge det alltså inte är utrustning. Däremot kan du köpa appar för pengarna. Den som saknar listan kan ändå hitta en fingervisning över vad som räknas som enklare aktiviteter på andra sätt.