Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Så får du julfrid

Nu är det jul igen. Och då bara kul! Eller? Att umgås med nära och kära i fler dagar kan vara påfrestande och därmed också bädda för konflikter. Så hur gör man för att optimera chansen till julfrid? Kollega har talat med två experter på området.
Anita Täpp Publicerad
Colourbox
Handen på hjärtat, hur länge är det kul med jul? Colourbox

Kanske vill man vara lite extra generös under julhelgen och se till att ingen i ens närhet behöver vara ensam under julen. Och då bjuder du kanske som vanligt in din gamla faster till julmiddagen, trots att du normalt knappt vill vara i hennes närhet, eller din vän som alltid blir obehagligt berusad på alla tillställningar. För att sedan bara bäva inför vad som ska komma.

Har man väl hamnat i den situationen får man ändå försöka rida ut stormen på ett eller annat sätt, menar Ingrid Runeson, lektor i omvårdnad och expert på etik och moral vid Linnéuniversitetet.

- Men när det blir så här så kan det ändå förstöra middagen både för en själv och andra. Och innan man kan vara generös måste man själv må bra. Därför är det viktigt att man inför nästa julfirande verkligen gör klart för sig själv och överlägger med familjen om vad man orkar med egentligen, innan man bjuder in någon.

När man vet hur man vill ha det så gäller det att se till att det blir så utan att man sårar de personer man vill bjuda på julmaten.

- Om någon har alkoholproblem kan man exempelvis vara tydligt med att det inte kommer bli någon alkoholdryck vid julbordet så att man är överens om de villkor som gäller.  Och till den gamla fastern kanske man kan säga att hon är varmt välkommen att komma och äta men också att man har ordnat med en taxi så att hon kan åka hem på bästa sätt vid ett bestämt klockslag. Det finns också människor som har svårt att veta när de ska avsluta och då kan uppskatta det här av den anledningen.

Vad ska man tänka på när det gäller hur man uppför sig vid julbordet? 

- Att dricka sig berusad är ju ett väldigt omlämpligt beteende, särskilt om det finns barn i närheten.  I övrigt är det vanligt hyfs som gäller, som att man exempelvis inte inleder hetsiga politiska diskussioner. Många har ju förväntningar om att det ska vara lättsamt och trevligt runt julbordet och då får man ha respekt för det och kanske prata om sådant som väder och mat i stället. Just mat är ett bra samtalsämne eftersom man då också kan uppmärksamma och berömma det arbete som värdparet lagt ner, säger Ingrid Runesson.

Eftersom man kan ha stora förväntningar på hur mysig och trevlig julen ska vara så är det också lätt att man blir besviken och att det uppstår konflikter. Om man är långledig kanske man nu exempelvis tar tillfället i akt att ta upp problem man kan ha i relationen med sin livspartner. Men om man gör det i hopp om att det ska leda till en positiv förändring så är det också viktigt att man gör det på rätt sätt, påpekar Krister Håkansson, adjunkt i psykologi och expert på konflikthantering vid Linnéuniversitetet.

- Ofta kan man ha sopat problemen under mattan under en tid under vilken man också har byggt upp sådana aggressioner och är så arg att man då bara pratar om vad som är fel på den andre på ett allmänt sätt.  Man kanske säger saker som ”Du gör alltid så, aldrig så” och signalerar att man själv vet bäst, i stället för att ta upp konkreta situationer.  Men då har den andre svårt att känna igen sig, går i försvarsställning och blir arg, vilket bara leder till att man kommer ännu längre ifrån varandra, säger han.

- Om man vill att diskussionen ska leda framåt måste man i stället ta upp konkreta handlingar i vissa situationer. Som ”När vi var på den där festen och du pratade och satt nära Ulla hela tiden så kände jag mig helt utanför och ville bara gå hem”. Då kan man locka in sin partner i diskussionen på ett mer positivt sätt, där han eller hon kan känna igen sig och få förståelse för hur du upplevde situationen. När vi gör så, att vi visar vilka vi är och den andre förstår en, så kommer vi i stället närmare varandra i relationen. Då kan partnern få sig en tankeställare och bestämma sig för att inte göra på samma sätt igen, för att undvika att såra den andre.

Krister Håkansson påpekar att det här naturligtvis inte är en hundraprocentig metod för att man ska komma tillrätta med problem i ett förhållande.

- Ibland kan det ju ändå vara så att man har växt ifrån varandra och då behöver det inte heller vara dåligt att man skiljs åt. Men om man då ändå kan prata om problemen i relationen på det här mer konstruktiva sättet och båda också inser att det inte är någons fel att förhållandet spricker, ja då kan man ändå få en större förståelse för varandra och ha en bra relation på ett annat sätt, vilket inte minst är viktigt och ansvarsfullt om man också har barn tillsammans.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så minskar du drickandet efter sommaren

Vi dricker mer alkohol under sommaren än under resten av året. När semestern är slut är det smart att återgå till gamla vanor. Här är tipsen som hjälper dig att dricka mindre.
Elisabeth Brising, David Österberg Publicerad 3 augusti 2026, kl 06:01
Personer som grillar och skålar
Blev det lite för många glas vin under semestern? Här är sex tips som hjälper dig att minska din alkoholkonsumtion. Eller är det kanske dags för en vit månad? Colourbox

Systembolagets försäljning är som högst under juni, juli och augusti. Sommar, ledighet och grillkvällar leder lätt till fler öl, drinkar och rosévinsglas än annars. Enligt en undersökning från organisationen IQ dricker fyra av tio varannan dag eller oftare under semestern.

De flesta klarar att öka sin alkoholkonsumtion tillfälligt utan att hamna i ett riskbruk. Om det är svårt kan det vara smart att reflektera kring varför du dricker, enligt Moa Carlstedt, behandlare på öppenvården i Malmö.

– Funktionen av alkohol är olika för alla vi möter, men det kan vara bra att reflektera kring: Varför dricker jag? I vilka situationer? Undviker du att göra saker du behöver eller vill eller tycker du att det är svårt att hålla dig till planen för hur mycket du tänkt dricka, har hon tidigare sagt till Kollega.

Tips för att minska alkoholkonsumtion

Hon har sex tips för den som vill minska sin alkoholkonsumtion efter semestern:

  • Kartlägg hur drickandet sett ut under semestern. Hur har det sett ut senaste veckan?
  • Hur skulle du vilja att det ser ut?
  • Gör en tydlig konkret plan. Sätt upp egna mål för antal glas per vecka och vid vilka tillfällen.
  • Planera in aktiviteter som inte är alkoholrelaterade som träning eller andra fritidsintressen utan alkohol.
  • Varva alkohol med goda alkoholfria alternativ.
  • Om du märker att det är svårt att minska drickandet – sök hjälp och stöd. 

Ta en vit månad efter sommaren

Ett annat alternativ är att ta en vit månad. Även det ger en möjlighet att reflektera över ditt drickande och kanske förändra dina vanor. Dessutom ger en vit månad positiva och mätbara förändringar för både den fysiska och psykiska hälsan.

– Du blir mer alert, klarare i tanken och sover bättre. Minnet såväl som det rationella tänkandet förbättras. En vit månad ger genomgående positiva fysiska förändringar. Blodtryck och kolesterol, som är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar sjunker. Levervärdena blir bättre. Dessutom håller de goda effekterna i sig under sig lång tid, har Sven Andréasson, professor emeritus och verksam vid Riddargatan 1, en mottagning för alkohol och hälsa i Stockholm, tidigare sagt till Kollega.

5 fördelar med en alkoholpaus

1. Hjärnan får vila. Alkohol leder till förändringar i hjärnan och i princip alla funktioner påverkas. Men hjärnan återhämtar sig i de flesta fall.

2. Bättre psykiskt mående. Du blir piggare och får mer gjort. Oro, ångest och depression dämpas.

3. Bättre sömn. Alkohol gör att sömnen blir ytligare och den välgörande djupsömnen försvinner. Det gör att du blir trött dagen efter.

4. Mer frihet. Det finns saker du inte kan göra när du har druckit, som att köra bil eller gå på gym. Många undviker också andra människor när de druckit. Handlingsfriheten ökar när du är nykter.

5. Bättre hälsa. Redan efter någon vecka märker du förbättringar när det gäller exempelvis blodtryck och långdragna infektioner.

Källa: Riddargatan 1

Hälsa

Jakten på kantarellerna - så hittar hon skogens guld

Att gå den extra milen lönar sig – både i svampletandet och på jobbet, tycker kommunikationsstrategen Viktoria Stenberg Lindquist. Plötsligt står kantarellerna där.
Elisabeth Brising Publicerad 30 juli 2026, kl 06:02
Viktoria Stenberg Lindquist hittar kantareller.jpg
Här tänker jag inte på jobbet. Svampletaren Viktoria Stenberg Lindquist tycker envisheten i skogen lönar sig i längden. Foto: Daniel Scheer

När blev du svampintresserad?

– Efter en intensiv och påfrestande tid i mitt liv med barnen och mycket på jobbet. Jag upptäckte att skogen gav mig en känsla av lugn och ro som jag behövde. Jag och min vuxna systerson började plocka ihop, det var ett bra kantarellår och lite trendigt – alla snackade om svamp. Jag uppvuxen i byn Tjautjas utanför Gällivare, så skog och natur har alltid varit en stor del av mitt liv.

Vad är bäst med att plocka svamp?

– Det är fantastiskt att bara vara ute och röra sig i skogsmiljön, men jag behöver också ett mål och något att göra för att inte bli uttråkad. Det finns en viss spänning i att gå och leta efter saker. Man vet vad man vill uppnå – bakom den där granen är kanske ett kantarellställe och så hittar du ett – då får du en kick.

Har du kommit hem tomhänt?

– I början hittade vi knappt något alls, men sedan förstod vi var vi skulle åka och leta. Ett tips är att googla på i vilken miljö svampen trivs.

 Googla på i vilken miljö svampen trivs.

Vilka är favoriterna?

– Förutom kantareller är det blek taggsvamp och svart trumpetsvamp när jag plockar själv. Men jag har hittat rödgul trumpetsvamp och karljohan också. Sedan är tryffel otrolig smakmässigt, men det går väl bara att hitta på Gotland och Öland.

Är det inte svårt att se skillnad på farliga och ätliga svampar?

– Jo, det kan vara svårt och jag plockar bara svamp jag känner till väl. I början ställde jag frågor och lade upp bilder i en Facebookgrupp – och fick hjälp att artbestämma dem. De i gruppen är superduktiga. Det är eget ansvar vad du plockar, du ska definitivt inte äta något du är osäker på.

Hur klarar du myggen?

– Myggmedel behövs, annars går det inte, och sedan får man ignorera dem. Mygg har varit närvarande hela mitt liv. Men jag vill ha hyfsat väder vid svampplockning, inget regn och det är bra om det blåser – då blir det färre mygg.

Finns det egenskaper som chef som du har användning av i skogen?

– Faktiskt. Gå den extra milen, det är alltid en superbra idé som lönar sig. Orka jobba på, gå en halvtimme till, så kommer det där kantarellstället.

Blir du mest avkopplad eller exalterad av svampletandet?

– Både och. Jag blir absolut avkopplad. Men jag får en kick när jag hittar ett bra svampställe.

Vad gör du med all svamp?

– Ingenting går till spillo. Om det blir över ger jag till grannar och andra som inte kan plocka själva. Trumpetsvampen torkar jag och kantarellerna fryser jag in. Vi älskar svamp och äter det ofta. Barnen säger att de inte gillar det, men de tar ändå lite extra kantarellsås. Jag hittar gärna på egna svamprecept också. Kantarellpizza är ett tips - jättegott med lite rödpang till. 

VIKTORIA STENBERG LINDQUIST

GÖR: Founder & Creative Lead på Rising Stories Kommunikation, tidigare marknadschef på Clockwork. 

BOR: I Gävle.

FRITIDSINTRESSEN: Mat och dryck, fiske, resa och familjen förstås.