Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Resesäljare

Att vara resesäljare är ett jätteroligt jobb tycker Linda Alexandersson på Äventyrsresor i Stockholm. Hon kom in i branschen på nittiotalet då hon jobbade som reseledare under några år i Thailand, Grekland och Dominikanska republiken.
Eva Karlsson Publicerad
Linda Alexandersson är resesäljare på Äventyrsresor.

- Att vara reseledare är verkligen en skola i att hantera problem. Rätt som det är kan någon börja skälla på en för att flyget är försenat. Då ska man lösa det. Man får inte ta det personligt. Man ska försöka tänka att det är ett slags förtroende.  

Linda Alexandersson är väldigt intresserad av svenska språket och religion och när hon återvände till Sverige började hon plugga till lärare i Uppsala. Efter några års studier upptäckte hon att hon inte alls ville bli lärare. Hon ville hålla på med resor.

Vad gjorde du då?

- Jag gick en KY-utbildning på två år i Uppsala, Travel Academy, som är praktiskt inriktad på resesäljare. Vi lärde oss IATA (biljettering) och Amadeus (bokningssystem), läste juridik, marknadsföring, branschengelska och fick mycket praktik då vi hade möjlighet att skapa kontakter.  

Är det lätt att få jobb?

- När jag kom ut för två och ett halvt år sedan fanns det många olika jobb att välja mellan. Jag tror att det är svårare nu men det finns alltid vikariat. Folk är föräldralediga kors och tvärs. Branschen har stor omsättning, många stannar inte så länge på ett och samma ställe.

Får du resa mycket i tjänsten?

- Vi har tio dagars studieresa per år och då går den resan till ett av de länder vi ansvarar för. Ibland blir vi också bjudna på studieresor. Senast var jag till Kroatien och tittade på hotell och såg vad området kunde erbjuda. Det är viktigt att veta vad man talar om när man ska förklara praktiska detaljer för kunden. Att ha varit på plats själv ger trovärdighet.

- Det första man brukar få höra när man säger att man är resesäljare är "aha, då reser du mycket! " I tanken reser jag varje dag. Jättemycket och jättelångt. Men man måste sitta här på kontoret för att få ihop pengar. Jag har inte mer semester än andra.

Har du rabatt på resor?

- Vi har inga regelrätta rabatter men det finns ett system för agentresor och eftersom jag är insatt i branschen och vet när man ska åka kan jag få ner priset på en resa till ungefär hälften.

Vilka arbetstider har du?

- Mellan nio och halv sex. Men vi sitter ofta kvar efter att telefonen har stängts av, en halvtimme eller så. Vi har jour efter ett löpande schema, en till två veckor var tredje månad. Våra kunder som är ute och reser ska alltid kunna nå oss om något oförutsett händer.

Har du krav på dig att sälja ett visst antal resor?

- Nej, vi jobbar inte på det sättet. Vi har heller inte provisionsbaserad lön. Alla kunder är allas kunder. Det sker inga avdrag på lönen om man inte når budget.

Är du nöjd med din lön?

- Är någon det, någonsin?, säger Linda Alexandersson och skrattar.

- Det skulle kunna bli bättre. Men resorna är en löneförmån. Man får resa och se platser som man kanske inte skulle ha sett annars.

Hur är en bra resesäljare?

- Jag har en passion för resor, då blir jobbet roligt. Man ska kunna lyssna av en kund och kunna tillgodose behoven. Och helst överträffa kundens önskan, så klart. Man måste vara kreativ, flexibel och tycka om att lösa problem. Det är också bra att kunna tänka snabbt och se konsekvenserna av de beslut man tar.

Lär man sig att ta olika situationer och kulturer?

- Ja, jag har stor nytta av min tid som reseledare. Det är alltid pengarna som styr och det måste man veta. Man måste smickra och vara smidig när man pratar med asiater. Skäller man börjar de fila på naglarna i stället. Mitt tålamod är inte så stort alla gånger men det är bara att bita ihop. I Europa och Sydamerika går det att skälla lite mer och vara lite tuffare.

Berätta om en bra dag på jobbet.

- Då är alla som kommer tillbaka från sina resor glada och positiva och vill boka nya. Det fungerar smidigt med leverantörer och jag får snabb återkoppling på platstillgång. Alla verktyg är i ordning och datorn hänger sig inte. Jag hinner med allt jag tänkt mig. Fast det gör jag ju aldrig, ha ha. Det ligger alltid något kvar.

Och en dålig dag...

... är en dag då ingenting fungerar. En grupp har fastnat i snöstormen och missar sin anslutning till Sydamerika och några andra har kommit till ett dubbelbokat hotell i Nepal. När man måste ringa runt i världen och leta bagage. Det är hektiskt men kan vara roligt också att försöka lösa problemen.

Kan du koppla av jobbet på fritiden?

- Ja, det har jag faktiskt inga problem med, om det inte har hänt någonting särskilt konstigt eller tungt. När jag är på jobbet, då jobbar jag. Men så fort jag går härifrån då kopplar jag av.

Var har resesäljaren för favoritland?   

- Kan man ha en favorit? I så fall är det Sydafrika just nu. Jag var där i maj förra året. Människorna, maten kulturen, landskapet... Allt är fantastiskt. Jag tycker också om Frankrike.

Finns det något kvar att se?

- Jag vill se hela Sydamerika. Galapagos, Peru, Chile... Jag har massor kvar att drömma om. Jag drömmer hela tiden.

Fakta

Lönen för en resesäljare med nedanstående arbetsuppgifter låg enligt 2007 års lönekatalog på 20 100 - 23 900 kronor. Lönesättningen är individuell vilket innebär att lönerna också kan ligga över och under intervallet.

Har kontakt med kunder och tar emot och handlägger order och förfrågningar om resor samt säljer individuella resor över hela världen. Informerar om priser, rabatter, tidtabeller och övriga villkor. Utformar förslag till resplaner. Gör bokningar och reservationer.

Mer om Unionens lönestatistik hittar du här

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så bromsar du stress på jobbet – träna självmedkänsla

Att ta hand om sig själv är inte mesigt, utan stärker din hälsa. Både du och jobbet har allt att vinna på självmedkänsla, enligt psykologen Sofia Viotti, aktuell med en ny bok om hur man gör.
Elisabeth Brising Publicerad 6 december 2024, kl 06:04
Kvinna mediterar med händerna vid hjärtat.
Pröva att ge dig själv lite medkänsla i arbetsvardagen, istället för att lägga ok på börda med självkritik. Självmedkänsla kan göra att du mår bättre och orkar mer på sikt. Foto: Shutterstock

Känner du dig otillräcklig? Du är inte ensam. Men enligt psykologen Sofia Viotti finns en risk att du reagerar med att pusha och kritisera dig själv, vilket bara förvärrar ditt mående. 

Först när du tar hand om din hjärnas och kropps behov med medkänsla kan du göra kloka förändringar menar hon. 

Sofia Viotti.
Sofia Viotti, leg. psykolog och författare. Foto: Eva Lindblad/1001bild.se

– Det saknas kunskap om hur människans hjärna och kropp fungerar i relation till arbete, säger Sofia Viotti, aktuell med boken Självmedkänsla på jobbet. 

Självmedkänsla handlar om att ha ett förhållningssätt till sig själv där man kan stanna upp och ta hand om sig, snarare än att kritisera. 

– Det innebär att man är sin egen stöttande, trygga mentor och kan hjälpa sig själv vid svårigheter, förebygga problem och skapa välmående, säger Sofia Viotti.

Hon liknar det vid ett förhållningssätt som en lugn empatisk förälder har till sitt barn. 

Självmedkänsla

Självmedkänsla är en del i compassionfokuserad terapi grundad av den brittiske professorn Paul Gilbert. Den amerikanska psykologiforskaren Kristin Neff har också forskat om förmågan.

Tre system som strävar efter balans

Medkänslans psykologi beskriver lite förenklat hjärnans och kroppens aktivitet som tre olika system som strävar efter att vara i balans: Driv, hot och lugn. 

Drivsystemet ger oss energi att utmanas och utvecklas mot våra mål.

Hotsystemet ska göra oss alerta på faror så att vår kropp reagerar med ilska, flykt eller frysrespons. 

Det tredje, lugn och ro-systemet, reglerar och balanserar de andra två systemen.

Vid stress och känslor av obehag behöver vi aktivera mer av lugn- och ro-systemet i kroppen för att må bättre. 

– Lugn och trygghet gör att vi kan återhämta oss. Men ofta har man alldeles för mycket aktivitet i driv- och hotsystemet på jobbet – man är för uppstressad helt enkelt, säger Sofia Viotti. 

Vi vill ha en blandning av driv och lugn när vi arbetar. Vi har våra mål, men vill också känna oss trygga. 

– Vid stress blir delar av hjärnan delvis blockerade, säger Sofia Viotti. 

Samtidigt är hot-systemet viktigt att ha tillgång till, betonar hon, för det kan signalera: Det här blir inte bra, för mig eller andra, vilket kan ge en energi att sätta gränser och förändra livet. 

Komma i kontakt med sund ilska

Det är lätt att bara stänga av känslor och köra på vid stress. Personer som har svårt att känna trygghet har dessutom ofta som strategi att använda sig av driv-systemet för att försöka reglera ner sitt inre obehag enligt Sofia Viotti. 

Sätt ord på obehaget i stället föreslår psykologen. Vad är det som inte fungerar? 

Ibland behöver du komma i kontakt med en sund ilska. Ofta innebär självmedkänsla att du måste börja gränssätta mot andra, lugnt och sakligt. 

Olika lätt att börja med

För en del är det mer naturligt att uttrycka behov och ta hand om sig själva, för andra betydligt svårare.

– Har man haft känslomässig trygghet i sin uppväxt får man med sig självmedkänsla automatiskt. Men har man inte haft det är det något man behöver utveckla och öva upp, säger Sofia Viotti. 

Arbetsklimat som aktiverar hotkänslor

Många jobb i dag ökar på aktiviteten i hotsystemet i kroppen enligt Sofia Viotti. Det kan bero på för hög belastning, kontrollerande beteenden av chefer, att man blir bestraffad om det blir fel, att det finns en hård stämning eller mycket konkurrens. 

Ett otryggt arbetsklimat ger sämre hälsa enligt studier och en osäker anställning kan till och med leda till för tidig död, vilket Kollega rapporterat om tidigare. 

Du skriver  i din bok att det är ett problem att färre är fackligt aktiva, hur menar du då?

– Saker läggs på individen i samhället, vi blir lämnade ensamma. Du ska sätta gränser och hantera stress, men det är enormt mycket mer effektivt om vi är många som går ihop och vägrar göra mer. 

Stoppa stresstankar med självmedkänsla

1. Stanna upp och bli medveten. Lägg märke till din tanke om otillräcklighet och hur du försöker kompensera för den. 

2. Ta hand om obehaget du känner i situationen. Lägg fokus mot kroppen. Lägg en hand på hjärtat. Säg till dig själv: Jag kan ta hand om det här. 

3. Var förstående mot dig själv och att du lätt fastnar i tankar om otillräcklighet. Säg till dig själv: Inte konstigt att jag reagerar så här med min uppväxt, eller mina tidigare erfarenheter. 

4. Undersök om det finns några andra känslor eller kroppsliga behov att hand om bakom tankarna. Ofta behöver du komma i kontakt både med en önskan att ta hand om dig själv och en ilska som hjälper dig sätta sunda gränser. 

5. Pröva att agera på ett nytt sätt som du tror blir mer hjälpsamt för dig. Obs! Hoppa inte över detta steg.

Här kan du lyssna på Sofia Viottis övningar i självmedkänsla från boken.