Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Resesäljare

Att vara resesäljare är ett jätteroligt jobb tycker Linda Alexandersson på Äventyrsresor i Stockholm. Hon kom in i branschen på nittiotalet då hon jobbade som reseledare under några år i Thailand, Grekland och Dominikanska republiken.
Eva Karlsson Publicerad
Linda Alexandersson är resesäljare på Äventyrsresor.

- Att vara reseledare är verkligen en skola i att hantera problem. Rätt som det är kan någon börja skälla på en för att flyget är försenat. Då ska man lösa det. Man får inte ta det personligt. Man ska försöka tänka att det är ett slags förtroende.  

Linda Alexandersson är väldigt intresserad av svenska språket och religion och när hon återvände till Sverige började hon plugga till lärare i Uppsala. Efter några års studier upptäckte hon att hon inte alls ville bli lärare. Hon ville hålla på med resor.

Vad gjorde du då?

- Jag gick en KY-utbildning på två år i Uppsala, Travel Academy, som är praktiskt inriktad på resesäljare. Vi lärde oss IATA (biljettering) och Amadeus (bokningssystem), läste juridik, marknadsföring, branschengelska och fick mycket praktik då vi hade möjlighet att skapa kontakter.  

Är det lätt att få jobb?

- När jag kom ut för två och ett halvt år sedan fanns det många olika jobb att välja mellan. Jag tror att det är svårare nu men det finns alltid vikariat. Folk är föräldralediga kors och tvärs. Branschen har stor omsättning, många stannar inte så länge på ett och samma ställe.

Får du resa mycket i tjänsten?

- Vi har tio dagars studieresa per år och då går den resan till ett av de länder vi ansvarar för. Ibland blir vi också bjudna på studieresor. Senast var jag till Kroatien och tittade på hotell och såg vad området kunde erbjuda. Det är viktigt att veta vad man talar om när man ska förklara praktiska detaljer för kunden. Att ha varit på plats själv ger trovärdighet.

- Det första man brukar få höra när man säger att man är resesäljare är "aha, då reser du mycket! " I tanken reser jag varje dag. Jättemycket och jättelångt. Men man måste sitta här på kontoret för att få ihop pengar. Jag har inte mer semester än andra.

Har du rabatt på resor?

- Vi har inga regelrätta rabatter men det finns ett system för agentresor och eftersom jag är insatt i branschen och vet när man ska åka kan jag få ner priset på en resa till ungefär hälften.

Vilka arbetstider har du?

- Mellan nio och halv sex. Men vi sitter ofta kvar efter att telefonen har stängts av, en halvtimme eller så. Vi har jour efter ett löpande schema, en till två veckor var tredje månad. Våra kunder som är ute och reser ska alltid kunna nå oss om något oförutsett händer.

Har du krav på dig att sälja ett visst antal resor?

- Nej, vi jobbar inte på det sättet. Vi har heller inte provisionsbaserad lön. Alla kunder är allas kunder. Det sker inga avdrag på lönen om man inte når budget.

Är du nöjd med din lön?

- Är någon det, någonsin?, säger Linda Alexandersson och skrattar.

- Det skulle kunna bli bättre. Men resorna är en löneförmån. Man får resa och se platser som man kanske inte skulle ha sett annars.

Hur är en bra resesäljare?

- Jag har en passion för resor, då blir jobbet roligt. Man ska kunna lyssna av en kund och kunna tillgodose behoven. Och helst överträffa kundens önskan, så klart. Man måste vara kreativ, flexibel och tycka om att lösa problem. Det är också bra att kunna tänka snabbt och se konsekvenserna av de beslut man tar.

Lär man sig att ta olika situationer och kulturer?

- Ja, jag har stor nytta av min tid som reseledare. Det är alltid pengarna som styr och det måste man veta. Man måste smickra och vara smidig när man pratar med asiater. Skäller man börjar de fila på naglarna i stället. Mitt tålamod är inte så stort alla gånger men det är bara att bita ihop. I Europa och Sydamerika går det att skälla lite mer och vara lite tuffare.

Berätta om en bra dag på jobbet.

- Då är alla som kommer tillbaka från sina resor glada och positiva och vill boka nya. Det fungerar smidigt med leverantörer och jag får snabb återkoppling på platstillgång. Alla verktyg är i ordning och datorn hänger sig inte. Jag hinner med allt jag tänkt mig. Fast det gör jag ju aldrig, ha ha. Det ligger alltid något kvar.

Och en dålig dag...

... är en dag då ingenting fungerar. En grupp har fastnat i snöstormen och missar sin anslutning till Sydamerika och några andra har kommit till ett dubbelbokat hotell i Nepal. När man måste ringa runt i världen och leta bagage. Det är hektiskt men kan vara roligt också att försöka lösa problemen.

Kan du koppla av jobbet på fritiden?

- Ja, det har jag faktiskt inga problem med, om det inte har hänt någonting särskilt konstigt eller tungt. När jag är på jobbet, då jobbar jag. Men så fort jag går härifrån då kopplar jag av.

Var har resesäljaren för favoritland?   

- Kan man ha en favorit? I så fall är det Sydafrika just nu. Jag var där i maj förra året. Människorna, maten kulturen, landskapet... Allt är fantastiskt. Jag tycker också om Frankrike.

Finns det något kvar att se?

- Jag vill se hela Sydamerika. Galapagos, Peru, Chile... Jag har massor kvar att drömma om. Jag drömmer hela tiden.

Fakta

Lönen för en resesäljare med nedanstående arbetsuppgifter låg enligt 2007 års lönekatalog på 20 100 - 23 900 kronor. Lönesättningen är individuell vilket innebär att lönerna också kan ligga över och under intervallet.

Har kontakt med kunder och tar emot och handlägger order och förfrågningar om resor samt säljer individuella resor över hela världen. Informerar om priser, rabatter, tidtabeller och övriga villkor. Utformar förslag till resplaner. Gör bokningar och reservationer.

Mer om Unionens lönestatistik hittar du här

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Dags för skärmtid för vuxna?

Skrollar du bort ditt liv? Hjärnforskaren Sissela Nutley har satt upp skärmtid för sig själv och tipsar om hur du tar kontroll över apparna.
Elisabeth Brising Publicerad 10 juni 2025, kl 06:01
Sissela Nutley mobil
Sissela Nutley är hjärnforskare och tipsar om hur vuxna och barn kan få mer kontroll över skärmtiden. Foto: Lina Eidenbeg Adamo/Shutterstock

Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.

– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.

Hälsorisker med hög skärmtid

Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.

Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.

– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.

Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:

– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?

Får du en för ensidig bild av omvärlden?

Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.

– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?

Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?

– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.

Skapar dopamin och begär efter mer

”Once you pop you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.

Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.

– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.

Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.

Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.

– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.

4 tips: Så stoppar du skärmsuget  

1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål. 

2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.

3. Stäng av notiser. 

4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm. 

Gör det svårare att öppna mobilen

Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.

– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.

Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.

– Då blir det tråkigt!

Tar tid att sluta söka kickar

Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.

– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.

Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.

– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”

Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley. 

Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter. 

Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.

Lästips: 

Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley. 

Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.