Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Privata sjukförsäkringar ger ojämlik vård

Den som har störst vårdbehov ska få vård först. Men nu visar en rapport att personer med privata sjukvårdsförsäkringar får vård snabbare än personer utan.
David Österberg Publicerad
Isabell Höjman/TT
Den som har en privat sjukvårdsförsäkring får vård snabbare än den utan försäkring, enligt en ny rapport. Isabell Höjman/TT

För 20 år sedan hade nästan ingen en privat sjukvårdsförsäkring. I dag har runt 660 000 personer det. De flesta är gruppförsäkringar som tecknas via arbetsgivare eller fackförbund. Runt hälften av Sveriges fackförbund – främst tjänstemannaförbunden inom Saco och TCO – erbjuder sina medlemmar att teckna en sjukvårdsförsäkring, däribland Unionen.

I höstas visade en granskning i Dagens Nyheter att patienter med privata sjukvårdsförsäkringar gått före kön hos privata vårdbolag, trots att vårdbolagen inte uppfyllde vårdgarantin. Vårdbolagen prioriterade alltså personer med försäkringar och bröt mot avtalen med regionerna.

Regeringen gav därför Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att utreda hur privat finansierad vård påverkar den offentliga. Nu är utredningen klar och visar att personer med privata sjukvårdsförsäkringar får vård snabbare än personer utan. Den som har en försäkring får komma på ett första besök efter mellan tre och sju dagar. Därefter får de vänta mellan 14 och 21 dagar på behandling. Av dem som saknar försäkring får mer än hälften vänta över 30 dagar på ett första besök och över 30 dagar på behandling.

– Vi kan med ganska stor säkerhet säga att personer med privata sjukvårdsförsäkringar får vård snabbare än personer utan privata sjukvårdsförsäkringar. Sett till gruppnivå är det inte sannolikt att det beror på att de har större vårdbehov. Om den bedömningen stämmer finns det ett problem eftersom det strider mot principen om vård efter behov, säger Åsa Ljungvall, utredare på myndigheten.

All vård, oavsett om den bedrivs i privat eller offentlig regi, styrs av hälso- och sjukvårdslagen. I den står att alla vårdgivare ska sträva efter att ge vård på lika villkor.

– På systemnivå kan man säga att sjukvårdsförsäkringar som fenomen inte är i linje med principen om vård efter behov, förutsatt att skillnaden i väntetid inte grundar sig i medicinska behov, säger Åsa Ljungvall.

Alla medlemmar i Unionen har möjlighet att teckna en privat sjukvårdsförsäkring via försäkringsbolaget Bliwa. Kostnaden varierar beroende på hur gammal man är och hur omfattande försäkring man vill ha. Kravet för att teckna försäkringen är att man är fullt arbetsför.

Anledningen till att Unionen erbjuder försäkringen är att ge medlemmarna tillgång till snabb vård. Förbundet anser dock att den bara ska användas vid överkapacitet i vården – och har tidigare hävdat att sådan finns.

Läs mer: Unionen ser över avtal om privat sjukförsäkring

Enligt rapporten finns dock inte tillräckligt med forskning för att slå fast att det finns överkapacitet.

– Det finns exempel på vårdgivare som tar emot både offentligt och privat finansierade patientgrupper som inte alltid följer vårdgarantin. Det gör det svårare att se att det skulle finnas den överkapacitet i vården som man ibland pratar om, säger Åsa Ljungvall.

Hon betonar dock att det finns rimliga argument för att privata sjukvårdsförsäkringar på olika sätt underlättar för offentlig vård.

Myndigheten anser att frågan om hur privata sjukvårdsförsäkringar påverkar offentlig vård behöver undersökas närmare. I dag saknas i princip sådan forskning.

Kollega har sökt Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, för en kommentar till rapporten. Han svarar i mejl via pressavdelningen:

”Unionen välkomnar att rapporten föreslår ytterligare utredningar för att öka transparensen och uppföljningsmöjligheter för de privata sjukförsäkringarna. Vi kommer självfallet fortsätta följa och förhålla oss till utvecklingen och de åtgärder som vidtas. Bedömningen från vår sida är att vi i nuläget inte kommer ändra vårt medlemserbjudande."

Tre principer styr vården

Det finns tre principer som styr prioriteringarna inom hälso- och sjukvård: människovärdesprincipen (alla människor har lika värde), behovs- och solidaritetsprincipen (vård efter behov) och kostnadseffektivitetsprincipen (rimlig relation mellan kostnad och effektivitet).

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så hälsosam är en vit månad

Blir det lätt ett glas för mycket? Lite för ofta? Gör drickandet att du ibland känner dig trött och seg på jobbet? Då kan det vara läge för en alkoholpaus.
Publicerad 25 augusti 2025, kl 05:59
Kompisar cyklar i skogen
Att ta en paus från alkohol en period har en rad fördelar både fysiskt och mentalt. Foto: Colourbox

På bara en vit månad utan alkohol sker en rad mätbara och positiva förändringar i både kropp och knopp.

– Du blir mer alert, klarare i tanken och sover bättre. Minnet såväl som det rationella tänkandet förbättras. Många blir förvånade över hur de nästan omgående känner sig piggare och vitalare, säger Sven Andréasson, alkoholläkare, professor emeritus och verksam vid Riddargatan 1, en mottagning för alkohol och hälsa i Stockholm.

Han poängterar att även de som bara brukar dricka måttligt upplever dessa positiva förändringar, som påverkar både arbetsprestationen och det allmänna välbefinnandet.

– Det är få människor som inte märker av de positiva effekterna av en vit månad, säger Sven Andréasson.

Bättre psykiskt mående snabbt

Förutom att du får mer energi kan en alkoholpaus sannolikt göra att du också mår psykiskt bättre. 

Visserligen kan ett glas eller två liva upp. Men bara för stunden. Planering, rationellt tänkande och impulskontroll, funktioner som sitter i den främre delen av hjärnan, släcks ner när du dricker. Det kan vara belönande och avslappnande på kort sikt men är mer förödande ur ett längre perspektiv.

Även i små mängder triggar alkohol kroppens stressystem. Halterna av stresshormonerna kortisol, noradrenalin och adrenalin ökar när vi dricker. Vid regelbundet bruk riskerar man ett kroniskt stresspåslag. Det gör att alkohol ökar oro och ångest.

– Regelbunden alkoholkonsumtion kan också ha en depressiv effekt, säger Sven Andréasson.

Dessutom är alkohol passiviserande. Du sätter inte i gång med olika projekt när du tagit ett glas utan blir ofta okoncentrerad och initiativlös. Och det gäller inte minst dagen därpå.

5 plus med en alkoholpaus

1. Hjärnan får vila. Alkohol leder till förändringar i hjärnan och i princip alla funktioner påverkas. Men hjärnan återhämtar sig i de flesta fall.

2. Bättre psykiskt mående. Du blir piggare och får mer saker gjorda. Oro, ångest och depression dämpas.

3. Bättre sömn. Alkohol gör att sömnen blir ytligare och den välgörande djupsömnen försvinner. Det gör att du blir trött dagen efter.

4. Mer frihet. Alkohol har en passiviserande verkan. Du kan heller inte köra bil eller gå på gym. Många undviker också andra människor när de druckit. Handlingsfriheten ökar när du är nykter.

5. Bättre hälsa. Det blir lättare att se vilka hälsoproblem som försämras av alkohol. Redan efter någon vecka märker du förbättringar när det gäller exempelvis blodtryck och långdragna infektioner.

Det finns alltså goda skäl för en helnykter period för att orka mer både på jobbet och på fritiden.

Även de rent fysiska hälsovinsterna av en alkoholfasta är påtagliga. Alkohol har en toxisk effekt på kroppens alla vävnader och celler. Men om du slutar att tillföra den giftiga substansen sker en naturlig normalisering och återhämtning för flera funktioner i kroppen.

Bättre blodtryck och levervärden

– En vit månad ger genomgående positiva fysiska förändringar. Blodtryck och kolesterol, som är riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar sjunker. Levervärdena blir bättre. Dessutom håller de goda effekterna i sig under sig lång tid, säger Sven Andréasson.

Alkohol är också mer skadligt än man hittills har trott.

– Senare års forskning visar att det inte finns några hälsovinster ens vid ett måttligt drickande. En drink förkortar livet med fem minuter. Det är en envis myt att en liten mängd alkohol är bra för hälsan.

Andréasson framhåller att en månads alkoholpaus kan bli en möjlighet att reflektera, för att kanske förändra sina vanor.

– Det kan väcka frågor som: Vad är en lagom nivå av drickande för mig? Vad ska jag göra i stället för att dricka? Vad tycker jag är kul och meningsfullt?

– Förutom alla hälsovinster kan en vit månad också bli startskottet till att ta upp intressen och aktiviteter som du lagt på hyllan, säger Sven Andréasson.

Text: Gertrud Dahlberg

Så kommer du igång

1. Skriv ned din målsättning. Varför vill du ta en paus? Hur ser en schyst framtida alkoholkonsumtion ut för dig? Hur mycket vill du dricka per vecka och vid varje tillfälle?

2. Registrera din nuvarande konsumtion.

3. Hur ska du hantera det sociala livet? Hur kan du tacka nej ibland? Finns det sammanhang när det lätt blir för mycket? Är det i så fall läge att skippa dem?