Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Privata sjukförsäkringar ger ojämlik vård

Den som har störst vårdbehov ska få vård först. Men nu visar en rapport att personer med privata sjukvårdsförsäkringar får vård snabbare än personer utan.
David Österberg Publicerad
Isabell Höjman/TT
Den som har en privat sjukvårdsförsäkring får vård snabbare än den utan försäkring, enligt en ny rapport. Isabell Höjman/TT

För 20 år sedan hade nästan ingen en privat sjukvårdsförsäkring. I dag har runt 660 000 personer det. De flesta är gruppförsäkringar som tecknas via arbetsgivare eller fackförbund. Runt hälften av Sveriges fackförbund – främst tjänstemannaförbunden inom Saco och TCO – erbjuder sina medlemmar att teckna en sjukvårdsförsäkring, däribland Unionen.

I höstas visade en granskning i Dagens Nyheter att patienter med privata sjukvårdsförsäkringar gått före kön hos privata vårdbolag, trots att vårdbolagen inte uppfyllde vårdgarantin. Vårdbolagen prioriterade alltså personer med försäkringar och bröt mot avtalen med regionerna.

Regeringen gav därför Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att utreda hur privat finansierad vård påverkar den offentliga. Nu är utredningen klar och visar att personer med privata sjukvårdsförsäkringar får vård snabbare än personer utan. Den som har en försäkring får komma på ett första besök efter mellan tre och sju dagar. Därefter får de vänta mellan 14 och 21 dagar på behandling. Av dem som saknar försäkring får mer än hälften vänta över 30 dagar på ett första besök och över 30 dagar på behandling.

– Vi kan med ganska stor säkerhet säga att personer med privata sjukvårdsförsäkringar får vård snabbare än personer utan privata sjukvårdsförsäkringar. Sett till gruppnivå är det inte sannolikt att det beror på att de har större vårdbehov. Om den bedömningen stämmer finns det ett problem eftersom det strider mot principen om vård efter behov, säger Åsa Ljungvall, utredare på myndigheten.

All vård, oavsett om den bedrivs i privat eller offentlig regi, styrs av hälso- och sjukvårdslagen. I den står att alla vårdgivare ska sträva efter att ge vård på lika villkor.

– På systemnivå kan man säga att sjukvårdsförsäkringar som fenomen inte är i linje med principen om vård efter behov, förutsatt att skillnaden i väntetid inte grundar sig i medicinska behov, säger Åsa Ljungvall.

Alla medlemmar i Unionen har möjlighet att teckna en privat sjukvårdsförsäkring via försäkringsbolaget Bliwa. Kostnaden varierar beroende på hur gammal man är och hur omfattande försäkring man vill ha. Kravet för att teckna försäkringen är att man är fullt arbetsför.

Anledningen till att Unionen erbjuder försäkringen är att ge medlemmarna tillgång till snabb vård. Förbundet anser dock att den bara ska användas vid överkapacitet i vården – och har tidigare hävdat att sådan finns.

Läs mer: Unionen ser över avtal om privat sjukförsäkring

Enligt rapporten finns dock inte tillräckligt med forskning för att slå fast att det finns överkapacitet.

– Det finns exempel på vårdgivare som tar emot både offentligt och privat finansierade patientgrupper som inte alltid följer vårdgarantin. Det gör det svårare att se att det skulle finnas den överkapacitet i vården som man ibland pratar om, säger Åsa Ljungvall.

Hon betonar dock att det finns rimliga argument för att privata sjukvårdsförsäkringar på olika sätt underlättar för offentlig vård.

Myndigheten anser att frågan om hur privata sjukvårdsförsäkringar påverkar offentlig vård behöver undersökas närmare. I dag saknas i princip sådan forskning.

Kollega har sökt Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, för en kommentar till rapporten. Han svarar i mejl via pressavdelningen:

”Unionen välkomnar att rapporten föreslår ytterligare utredningar för att öka transparensen och uppföljningsmöjligheter för de privata sjukförsäkringarna. Vi kommer självfallet fortsätta följa och förhålla oss till utvecklingen och de åtgärder som vidtas. Bedömningen från vår sida är att vi i nuläget inte kommer ändra vårt medlemserbjudande."

Tre principer styr vården

Det finns tre principer som styr prioriteringarna inom hälso- och sjukvård: människovärdesprincipen (alla människor har lika värde), behovs- och solidaritetsprincipen (vård efter behov) och kostnadseffektivitetsprincipen (rimlig relation mellan kostnad och effektivitet).

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Ny forskning: automatkaffe är onyttigt

Brukar du svära över blaskigt automatkaffe? Nu får du en till anledning: det är onyttigare än kaffet du brygger hemma. Det visar en ny studie.
Noa Söderberg Publicerad 31 mars 2025, kl 06:00
Studie från Uppsala universitet: Automatkaffe kan påverka blodfetter och öka risken för hjärt-kärlsjukdom.
Studie från Uppsala universitet: Automatkaffe kan påverka blodfetter och öka risken för hjärt-kärlsjukdom. Foto: Jessica Gow/TT.

Forskarna har jämfört automatkaffe med sådant som bryggts i perkolator, espressomaskin, kaffepress, vanlig hemmabryggare och på spisen. Resultatet: maskinerna vi har på jobbet ger kaffe som är sämre för kroppens kolesterolvärden.

– Med tanke på hur mycket kaffe som dricks på svenska arbetsplatser ville vi ta reda på hur halten av kolesterolhöjande ämnen ser ut i det kaffet. Vi har undersökt fjorton maskiner och kunde se att halterna är mycket högre än i vanligt bryggkaffe, säger David Iggman, docent och forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.

Filtret avgör hur nyttigt kaffet är

Det rör sig om ämnena cafestol och kahweol, som är naturligt förekommande i kaffe oavsett bryggmetod. Men halterna är alltså mycket högre i automatkaffe än exempelvis bryggkaffe, eftersom ett kaffefilter fångar upp ämnena.

Sedan tidigare är det känt att kokkaffe innehåller höga halter av de kolesterolhöjande ämnena. Därför har de nordiska länderna näringslivsrekommendationer om att dra ner på, eller helt utesluta, kokkaffe.

Automatkaffe kan påverka blodfetter

Forskarna har åkt till olika arbetsplatser och testat totalt fjorton kaffeautomater. Mätvärdena skilde sig åt beroende på modell och testtillfälle. Den vanligaste typen av automat är också den som ger högst nivå av kolesterolhöjande ämnen, enligt forskarna.

Espressokaffe innehöll också höga halter av ämnena vid vissa provtillfällen, men svaren skilde sig kraftigt åt.

– Större delen av kaffeproverna innehöll nivåer som kan tänkas påverka kaffedrickarnas blodfetter och framtida risk för hjärt-kärlsjukdom. För storkonsumenter som dricker kaffe varje dag, är det tydligt att bryggkaffe eller annat välfiltrerat kaffe är att föredra, säger David Iggman.

Samtidigt betonar han att det krävs en kontrollerad studie för att ta reda på exakt hur en människas blodfetter påverkas av att dricka just automatkaffe.