Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
För 20 år sedan hade nästan ingen en privat sjukvårdsförsäkring. I dag har runt 660 000 personer det. De flesta är gruppförsäkringar som tecknas via arbetsgivare eller fackförbund. Runt hälften av Sveriges fackförbund – främst tjänstemannaförbunden inom Saco och TCO – erbjuder sina medlemmar att teckna en sjukvårdsförsäkring, däribland Unionen.
I höstas visade en granskning i Dagens Nyheter att patienter med privata sjukvårdsförsäkringar gått före kön hos privata vårdbolag, trots att vårdbolagen inte uppfyllde vårdgarantin. Vårdbolagen prioriterade alltså personer med försäkringar och bröt mot avtalen med regionerna.
Regeringen gav därför Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att utreda hur privat finansierad vård påverkar den offentliga. Nu är utredningen klar och visar att personer med privata sjukvårdsförsäkringar får vård snabbare än personer utan. Den som har en försäkring får komma på ett första besök efter mellan tre och sju dagar. Därefter får de vänta mellan 14 och 21 dagar på behandling. Av dem som saknar försäkring får mer än hälften vänta över 30 dagar på ett första besök och över 30 dagar på behandling.
– Vi kan med ganska stor säkerhet säga att personer med privata sjukvårdsförsäkringar får vård snabbare än personer utan privata sjukvårdsförsäkringar. Sett till gruppnivå är det inte sannolikt att det beror på att de har större vårdbehov. Om den bedömningen stämmer finns det ett problem eftersom det strider mot principen om vård efter behov, säger Åsa Ljungvall, utredare på myndigheten.
All vård, oavsett om den bedrivs i privat eller offentlig regi, styrs av hälso- och sjukvårdslagen. I den står att alla vårdgivare ska sträva efter att ge vård på lika villkor.
– På systemnivå kan man säga att sjukvårdsförsäkringar som fenomen inte är i linje med principen om vård efter behov, förutsatt att skillnaden i väntetid inte grundar sig i medicinska behov, säger Åsa Ljungvall.
Alla medlemmar i Unionen har möjlighet att teckna en privat sjukvårdsförsäkring via försäkringsbolaget Bliwa. Kostnaden varierar beroende på hur gammal man är och hur omfattande försäkring man vill ha. Kravet för att teckna försäkringen är att man är fullt arbetsför.
Anledningen till att Unionen erbjuder försäkringen är att ge medlemmarna tillgång till snabb vård. Förbundet anser dock att den bara ska användas vid överkapacitet i vården – och har tidigare hävdat att sådan finns.
Läs mer: Unionen ser över avtal om privat sjukförsäkring
Enligt rapporten finns dock inte tillräckligt med forskning för att slå fast att det finns överkapacitet.
– Det finns exempel på vårdgivare som tar emot både offentligt och privat finansierade patientgrupper som inte alltid följer vårdgarantin. Det gör det svårare att se att det skulle finnas den överkapacitet i vården som man ibland pratar om, säger Åsa Ljungvall.
Hon betonar dock att det finns rimliga argument för att privata sjukvårdsförsäkringar på olika sätt underlättar för offentlig vård.
Myndigheten anser att frågan om hur privata sjukvårdsförsäkringar påverkar offentlig vård behöver undersökas närmare. I dag saknas i princip sådan forskning.
Kollega har sökt Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, för en kommentar till rapporten. Han svarar i mejl via pressavdelningen:
”Unionen välkomnar att rapporten föreslår ytterligare utredningar för att öka transparensen och uppföljningsmöjligheter för de privata sjukförsäkringarna. Vi kommer självfallet fortsätta följa och förhålla oss till utvecklingen och de åtgärder som vidtas. Bedömningen från vår sida är att vi i nuläget inte kommer ändra vårt medlemserbjudande."
Det finns tre principer som styr prioriteringarna inom hälso- och sjukvård: människovärdesprincipen (alla människor har lika värde), behovs- och solidaritetsprincipen (vård efter behov) och kostnadseffektivitetsprincipen (rimlig relation mellan kostnad och effektivitet).
Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.
– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.
Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.
Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.
– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.
Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:
– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?
Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.
– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?
Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?
– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.
”Once you pop – you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.
Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.
– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.
Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.
Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.
– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.
4 tips: Så stoppar du skärmsuget
1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål.
2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.
3. Stäng av notiser.
4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm.
Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.
– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.
Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.
– Då blir det tråkigt!
Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.
– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.
Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.
– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”
Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley.
Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter.
Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.
Lästips:
Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley.
Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.
