Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Privata sjukförsäkringar ger ojämlik vård

Den som har störst vårdbehov ska få vård först. Men nu visar en rapport att personer med privata sjukvårdsförsäkringar får vård snabbare än personer utan.
David Österberg Publicerad
Isabell Höjman/TT
Den som har en privat sjukvårdsförsäkring får vård snabbare än den utan försäkring, enligt en ny rapport. Isabell Höjman/TT

För 20 år sedan hade nästan ingen en privat sjukvårdsförsäkring. I dag har runt 660 000 personer det. De flesta är gruppförsäkringar som tecknas via arbetsgivare eller fackförbund. Runt hälften av Sveriges fackförbund – främst tjänstemannaförbunden inom Saco och TCO – erbjuder sina medlemmar att teckna en sjukvårdsförsäkring, däribland Unionen.

I höstas visade en granskning i Dagens Nyheter att patienter med privata sjukvårdsförsäkringar gått före kön hos privata vårdbolag, trots att vårdbolagen inte uppfyllde vårdgarantin. Vårdbolagen prioriterade alltså personer med försäkringar och bröt mot avtalen med regionerna.

Regeringen gav därför Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i uppdrag att utreda hur privat finansierad vård påverkar den offentliga. Nu är utredningen klar och visar att personer med privata sjukvårdsförsäkringar får vård snabbare än personer utan. Den som har en försäkring får komma på ett första besök efter mellan tre och sju dagar. Därefter får de vänta mellan 14 och 21 dagar på behandling. Av dem som saknar försäkring får mer än hälften vänta över 30 dagar på ett första besök och över 30 dagar på behandling.

– Vi kan med ganska stor säkerhet säga att personer med privata sjukvårdsförsäkringar får vård snabbare än personer utan privata sjukvårdsförsäkringar. Sett till gruppnivå är det inte sannolikt att det beror på att de har större vårdbehov. Om den bedömningen stämmer finns det ett problem eftersom det strider mot principen om vård efter behov, säger Åsa Ljungvall, utredare på myndigheten.

All vård, oavsett om den bedrivs i privat eller offentlig regi, styrs av hälso- och sjukvårdslagen. I den står att alla vårdgivare ska sträva efter att ge vård på lika villkor.

– På systemnivå kan man säga att sjukvårdsförsäkringar som fenomen inte är i linje med principen om vård efter behov, förutsatt att skillnaden i väntetid inte grundar sig i medicinska behov, säger Åsa Ljungvall.

Alla medlemmar i Unionen har möjlighet att teckna en privat sjukvårdsförsäkring via försäkringsbolaget Bliwa. Kostnaden varierar beroende på hur gammal man är och hur omfattande försäkring man vill ha. Kravet för att teckna försäkringen är att man är fullt arbetsför.

Anledningen till att Unionen erbjuder försäkringen är att ge medlemmarna tillgång till snabb vård. Förbundet anser dock att den bara ska användas vid överkapacitet i vården – och har tidigare hävdat att sådan finns.

Läs mer: Unionen ser över avtal om privat sjukförsäkring

Enligt rapporten finns dock inte tillräckligt med forskning för att slå fast att det finns överkapacitet.

– Det finns exempel på vårdgivare som tar emot både offentligt och privat finansierade patientgrupper som inte alltid följer vårdgarantin. Det gör det svårare att se att det skulle finnas den överkapacitet i vården som man ibland pratar om, säger Åsa Ljungvall.

Hon betonar dock att det finns rimliga argument för att privata sjukvårdsförsäkringar på olika sätt underlättar för offentlig vård.

Myndigheten anser att frågan om hur privata sjukvårdsförsäkringar påverkar offentlig vård behöver undersökas närmare. I dag saknas i princip sådan forskning.

Kollega har sökt Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, för en kommentar till rapporten. Han svarar i mejl via pressavdelningen:

”Unionen välkomnar att rapporten föreslår ytterligare utredningar för att öka transparensen och uppföljningsmöjligheter för de privata sjukförsäkringarna. Vi kommer självfallet fortsätta följa och förhålla oss till utvecklingen och de åtgärder som vidtas. Bedömningen från vår sida är att vi i nuläget inte kommer ändra vårt medlemserbjudande."

Tre principer styr vården

Det finns tre principer som styr prioriteringarna inom hälso- och sjukvård: människovärdesprincipen (alla människor har lika värde), behovs- och solidaritetsprincipen (vård efter behov) och kostnadseffektivitetsprincipen (rimlig relation mellan kostnad och effektivitet).

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så blir du gladare på bara en dag - oväntat jobbtips

Småprat gör oss snabbt gladare enligt forskare. Ge dig själv en lyckoboost på jobbet genom att småsnacka mer under arbetsdagen. Det hälsotipset ger psykologen Siri Helle.
Elisabeth Brising Publicerad 7 april 2026, kl 06:01
Småprat på jobbet kaffe
Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt. Dessutom mår vi bättre samma dag om vi småpratat mycket säger Siri Helle, psykolog och författare. Foto: Colourbox

Ska du testa en supersnabb grej för att bli på bättre humör? Småprata mer. 

Siri Helle
Siri Helle. Foto: Erik Ardelius

– När du står och väntar vid kaffeautomaten – i stället för att ta upp telefonen - ge någon en komplimang för frisyren eller skämta, föreslår Siri Helle, psykolog och författare.

Småprat gör oss nämligen snabbt gladare och det är ett oväntat enkelt sätt att höja vårt välmående. Det visar en stor forskningsöversikt som publicerats i vetenskapstidskriften Nature

Bättre än träning och mindfulness

Enligt studien är småsnack ett säkrare kort än både mindfulness, skogspromenader och träning när det gäller snabb humörhöjning.

– Forskare har sett att ju fler kontakter vi haft under en dag, desto gladare är vi i slutet av dagen. Vi är flockdjur och att småprata är ett socialt smörjmedel. Man känner att man hör till. Det är ett sätt att få kontakt, känna ömsesidig välvilja och få oss ur våra egna huvuden, säger Siri Helle.

När vi inte tänker på något särskilt så är det nämligen vanligt att vi går och grubblar över våra problem, enligt psykologerna. De ytliga kontakterna i vardagen med servicepersonal och kollegor blir en sorts paus från det. 

Att heja på grannar och kollegor, byta några ord om mello, matlådan eller semestern kan såklart inte ersätta våra djupare relationers betydelse. Men med våra nära och kära tenderar vi också att prata mer om problem, klaga och hamna i dilemman och konflikter.

– Man får andra saker av nära relationer, men vi blir snabbt på bättre humör av några små meningsutbyten med enkla och lättsamma ämnen som inte blir emotionellt laddade, säger Siri Helle.

Dyker hellre ner i telefonen

Så varför dyker vi hellre ner i telefonen än lyfter blicken och möter en annans? Jo, vi underskattar trevligheten som väntar. Vi är ganska dåliga på känsloprognoser, att förutsäga hur vi kommer påverkas av olika händelser. 


”Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss” 

– På samma sätt är det lätt att stanna hemma i soffan trots att vi nog blivit gladare av att välja träningspasset eller festen, säger Siri Helle.

Skulle åka tåg med främling

Hon hänvisar till en studie med en grupp som skulle åka tåg och fick i uppgift att småprata med en främling. De flesta tänkte innan: Det kommer bara bli stelt! Men efteråt såg man att båda parter som hade småpratat med varandra blev på bättre humör.

Psykologen förklarar att vi som art har en tendens att fokusera mer på negativ information eftersom det har haft ett överlevnadsvärde. 

– Vi minns bättre den enda gången det gick fel och blev stelt ...

Det finns också ett psykologiskt fejnomen som kallas ”the liking gap”. 

– Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt för att vi tänker att vi inte ska vara till besvär.

Ska någon undvika småprat på jobbet? 

– Är man väldigt stressad och prestationsinriktad blir det bara en punkt till på att göra listan. Det här innebär att hitta sitt lekfulla, avslappnande jag, snarare än att bocka av ett leende.

Psykologens tips till blyga och stressade 

Många blyga eller introverta tycker dock att det är väldigt obekvämt att inleda konversationer med halvbekanta. 

Har du några tips till den blyga småpratsundvikaren? 

– Öva, öva, öva. Mängdträna små interaktioner, som att ge någon en komplimang. Säg hej med ett leende – svårare behöver det inte vara.