Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Personlig tränare

Sabina Derneby är personlig tränare. Innan hon tar sig an en ny kund ställer hon frågor om tidigare träning, skador och mål med träningen. Tillsammans diskuterar de kost, motivation och hur mycket tid kunden anser sig kunna lägga. Ju mer bakgrund hon har, desto lättare blir det för henne att skriva ett program.
Eva Karlsson Publicerad
Sabina Derneby är personlig tränare.

- Om kunden har knäbesvär eller värk i en axel kan jag sitta i lugn och ro och fundera ut övningar. Det är det bästa sättet. Om han eller hon berättar att det gör ont först när jag visar en övning måste jag snabbt visa en annan. Men jag har alltid förslag att ge.

Sabina Derneby har cyklat fort genom Stockholms innerstad för att hinna till vårt möte. På stolen intill lägger hon hjälmen och en väska med en nyinförskaffad dator. Mycket nytt ska hända denna höst. Hon har jobbat i friskvårdsbranschen sedan 1997 och som instruktör har hon fått cykla kors och tvärs i alla år, från bodypump-klassen här till yogapasset där och personlig träning mittemellan. Men nu ska hon starta ett eget gym. Hon ska trappa ned klasserna, fortsätta vara personlig tränare och det nya: lära sig datorn, vara administratör.

- Min kropp har börjat säga ifrån. Fram till förra året körde jag många bodypump-klasser, spinning, core, boxercise, cirkelträning... Egentligen allt utom aerobics och dansklasser för den koordinationen har jag inte. Vissa dagar var det tre pass om dagen och eftersom man måste medverka själv är det alldeles för mycket.

Kommer dina skador att gå över?

- Ja, det är belastningsskador och inflammationer. Numera cyklar jag bara och gör yoga.

Vad är det bästa med ditt jobb?

- Jag lär mig väldigt mycket från olika människor. De som har gett mig mest är en yogaklass med äldre personer. De har levt länge och har inte en kropp som fungerar som en tjugo- eller trettioårings men de accepterar sina skador och krämpor. Jag får mycket värme från dem.

... och det sämsta?

- Sommaren. Det finns inte så mycket jobb då. Många tycker att det verkar skönt, att få vara ledig länge, men det är verkligen inte skönt. Det är jättesvårt att få det att gå ihop ekonomiskt. Man får försöka hitta alternativa jobb. Jag kör taxi ibland.

Hur mycket tjänar en instruktör och personlig tränare?

- Det beror på vilket ställe man jobbar på. Det är en enorm skillnad på lönen. Den kan variera mellan 190 och 400 kronor per timme som instruktör och från 400 till 700 per timme som personlig tränare. De höga lönerna är på de finare och exklusivare gymmen i stan. Timpenningen som personlig tränare kan tyckas vara hög men man kan inte ha åtta kunder om dagen. Så mycket energi orkar man inte ge.

- På det nya gymet kommer jag att ta ut så lite lön som möjligt, det blir ingen personlig träningslön. Men jag ska försöka ha en administrativ lön. Det första halvåret kommer att bli kärvt.

Vad behöver man för utbildning?

- För att bli instruktör kan man gå kortare utbildningar. Det finns grenspecifika kurser för de pass man ska leda. Om man tar bodypump till exempel, då går man först en grundutbildning och sedan en utbildning varje kvartal. Hela världen kör samma program samtidigt och varje kvartal byter man musik och övningar.

- Jag läste till personlig tränare på the Academy men det finns fler utbildningar. PT-skolan och SAFE till exempel. Man läser bland annat anatomi, fysiologi, cirkulation, kost, tränings- och näringslära.

Vilka är dina kunder och vad har de för mål?

- Förr hade jag många som redan tränade mycket och som till exempel ville ha hjälp att öva upp explosivitet eller uthållighet. Numera är de flesta nybörjare. Jag tycker att det är roligast att jobba med dem. De har märkt att det är ganska tråkigt att gå från maskin till maskin och dra lite här och där och de kommer till mig och vill ha ett program. Framstegen kommer snabbare när man tränar fokuserat och de tycker att det är väldigt skoj.

- Nybörjarna brukar ha som mål att komma i gång, få lite bättre kondition, styrka och rörlighet. När de har tränat ett tag får de ett annat tänk. Ofta formulerar de om målen. Då kanske de vill genomföra ett cykellopp eller springa tjejmilen.

Hur länge och ofta brukar man ha personlig träning?

- En del vill ha det varje gång de tränar, kanske tre gånger i veckan i sammanlagt tio eller tjugo gånger. Andra tränar jag en gång i veckan eller en gång varannan vecka. Några vill bara lära sig övningarna korrekt och sedan göra själv. Men jag har också kunder som jag har haft i flera år. Det är kunden som bestämmer. Det är ju också en ekonomisk fråga.

Håller man alltid till på ett gym?

- Det är vanligast men man kan vara överallt. Jag har varit ute och sprungit med kunder. Man kan ha personlig tränare i yoga också. Om jag har en kund som verkligen är inspirerad och vill få fart på sin uthållighet och kondition kan jag säga, okej, om två veckor åker vi till Karlbergs hinderbana och testar. Det brukar vara väldigt populärt.

Hur hård kan du vara?

- Jag ger inte intrycket av att vara hård men de som har varit med på mina klasser vet att jag kan vara ruggigt hård. Det gäller att läsa av personen. De flesta har en bekvämlighetszon som är svår att stiga ur. Men ju mer jag lär känna en person, desto lättare är det att tänja på hans eller hennes gräns.

Vilka andra egenskaper är bra att ha?

- Att inte sätta sig själv i fokus. Det är stor skillnad mellan att vara gruppträningsinstruktör och personlig tränare. Inför en grupp kan man spela apa och skoja till det. Som personlig tränare är det tvärtom. Där är det verkligen kunden i centrum. Man ska kunna lyssna och vara ödmjuk men inte så att man inte vågar säga till.

Får du vara lite av en psykolog också?

- Man får veta ganska mycket. Man kan ta en timme till att prata om vad kunden kan försöka förändra. Det mentala är också personlig träning. De ska inte tänka "jag kan inte gå till Sabina för jag har inte tränat". Då säger jag att de inte ska ha dåligt samvete. "Jag är här för din skull, du är inte här för min skull."

Har du fått avbryta en kundrelation, till exempel för att kunden inte lyssnar och hela tiden vet bäst själv?

- Jag har sagt nej till en kund. Jag kände vid intervjun att det inte skulle stämma. Man ska ju arbeta intensivt med varandra ett tag och det får inte kännas fel på något sätt. På samma gång är det lika viktigt för kunden att känna förtroende för mig. Om någon säger "så här har jag alltid gjort" så ber jag att de visar. Är övningen likvärdig och tränar muskelgruppen lika bra så får de gärna fortsätta med den. Ser jag att de gör fel försöker jag förklara och rätta till. Det brukar inte vara några problem.

Hur kom det sig att du hamnade i friskvårdsbranschen?

- Jag har tränat sedan jag var tolv år. Jag sprang medeldistans och tävlade. När jag var sexton började jag träna på ett källargym, mest fria vikter, nästan inga maskiner. På den tiden kallades det för bodybuilding och det var inte så stort bland tjejer.

- När jag fick mina barn gjorde jag några års uppehåll men sedan började jag springa igen och tränade fem gånger i veckan på olika gym. En dag testade jag bodypump. Jag tyckte att det var väldigt skoj. Instruktören var så bra och jag tänkte att jag skulle vilja göra samma sak. Problemet var att jag var blyg. Men tänk om jag ändå kunde komma över den biten?

- Instruktörerna på det gym där jag mest höll till skulle gå utbildas i bodypump och jag frågade platschefen, Christer, om jag också fick gå, jag kunde betala själv. Han bad mig sätta ihop en låt och framföra den för honom, för att se hur jag skulle vara som instruktör. Jag valde ut en raplåt för biceps och övade hemma. Men när jag skulle visa honom höll jag på att svimma av nervositet. Man ska prata i en mikrofon men jag stod där och lyfte skivstången och var knäpptyst. Jag sa ett, två, tre några gånger och så blev det tyst igen och så höll vi på i fem minuter. 
Christer skrattade lite grann och kliade sig i huvudet. "Ja... Sabina, jag vet inte vad jag ska säga, men jag tror att du har potential." Att jag började som instruktör är det bästa jag har gjort. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

9 huskurer och hälsotrender du bör undvika på jobbet

När man är sjuk och ömklig är man beredd att pröva allt för att må bättre. Men många gamla huskurer och moderna hälsotrender är rent kvacksalveri. I bästa fall verkningslösa, i värsta fall farliga. Vissa är icke tillrådliga ur arbetsmiljösynpunkt.
Johanna Rovira Publicerad 10 mars 2026, kl 06:00
Riven rotfrukt över glas tillsammans med tallrik med huskursingredienser och två grodor bredvid – illustration av alternativa huskurer.
Gamla huskurer – från rivna rötter till exotiska grodsekret – fortsätter att spridas, men många metoder är både ovetenskapliga och olämpliga att ta med sig in på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/Colourbox.

Folk har i alla tider förlitat sig på gamla huskurer och det uppstår hela tiden nya, mer eller mindre, fantasifulla trender och produkter som sägs bota allt från vårtor till cancer.  Av hänsyn till kollegor bör du undvika att pracka på andra dina ovederhäftiga metoder samt att utföra dina pseudovetenskapliga kurer på arbetsplatsen. 

Här är nio kurer och trender som du definitivt bör vara på din vakt mot. 

 

  1. Rå lök-varianter

    Halva Kollegaredaktionen har uppenbarligen traumatiska barndomsminnen som inbegriper en lök. Den har bundits runt öronen, lagts på bröstet, placerats under sängen eller i strumporna.  Det finns inte några seriösa belägg för att lök funkar mot öroninflammation eller hosta, men om man kommer till jobbet med lökomslag kan det säkert befria bäraren från ovälkommet sällskap vid såväl fikabordet som arbetsstationen. 

     

  2. Vårtkurer

    Den gamla klassiska metoden  att svinga en död katt i svansen på en kyrkogård vid midnatt när en ond människa begravts, är lite omständlig. Enklare kurer för att ta bort vårtor inbegriper grodspott, hästsvett och fårskit upplöst i ättika. Färsk fläsksvål och snigelslem är andra favoriter bland vårtbekämparna, men tjänstemän som sitter i kontor där man delar tangentbord med andra, bör hålla sig till mindre kladdiga och mer sanitära metoder. 

     

  3. Perenium sunning

    Influencers spred trenden som går ut på att man ska exponera mellangården för solljus i några minuter dagligen för att på så vis få mer energi och sova bättre. Trots att solen under vinterhalvåret bara är uppe under kontorstid, så är det inte tillrådligt att utföra kuren på arbetsplatsen. Den kan uppfattas som sexuella trakasserier. Dessutom finns det inga vetenskapliga belägg för att den fungerar, tvärtom varnar hudläkare för en rejält ökad risk för hudcancer och brännskador på området där huden är extremt känslig. 

     

  4.  Vitlökskurer

    Vitlök sägs hjälpa mot allt från förkylning och högt blodtryck till att boosta immunförsvaret och hålla vampyrer borta. Visserligen finns det vissa antibakteriella ämnen i vitlök, men klyftorna skulle behöva stoppas i näsborrarna för att ge maximal effekt. Om du inte jobbar som ensam fyrvaktare i yttre skärgården bör du ha i åtanke att inte alla arbetskamrater uppskattar den subtila doften av rå vitlök på morgonen. 

     

  5. Bikarbornatfixen

    Bikarbonat mot halsbränna och sura uppstötningar är ett klassiskt huskursknep. En otrevlig bieffekt är dock gaser, som har en tendens att leta sig ut till allmän olust och förtret för skrivbordsgrannar. I ett omskrivet fall ledde kuren dessutom till en så kraftig gasutveckling att magsäcken sprack och personen som försökt bota sin halsbränna höll på att stryka med. 

 

  1. High meat-metoden 

    2017 blev det i vissa kretsar à la mode att äta ruttet rått kött som kryllar av bakterier och mögel. Dieten påstås ge förbättrad matsmältning, mer energi och ökad libido. Läkarna är dock skeptiska till dieten eftersom risken att drabbas av salmonella, E. coli och botulism är gigantisk. Möjligheten att råka smitta någon oskyldig arbetskamrat som man delar kylskåp och personalutrymmen med är också överhängande.  

     

  2. Öronljus

    För att lösa upp vaxproppar, minska hörselnedsättning samt lindra tinnitus och bihåleinflammation, hävdar vissa alternativmedicinare att man ska stoppa ett ljus i örat och tända på. Andra, till exempel läkare och vetenskapsmän, anser att öronljus inte bara är ineffektiva utan också kan resultera i skador. Man kan inte heller underskatta möjligheten att håret fattar eld, brandlarmet går igång varpå hela våningsplanet måste utrymmas och kollegans halvskrivna artikel försvinner i etern. 

     

  3. Benkrampsbot

    Mot benkramp och restless legs finns det en uppsjö av mer eller mindre seriösa behandlingsmetoder. Röd ylletråd runt anklarna, fyra rostfria matknivar under madrassen, silvertejp runt hålfoten, gul senap i magen och en hästkastanj i fickan hör till de mindre otrevliga. Att vira handdukar dränkta i ättika under kostymbyxorna hör till de knep du bör avstå från av arbetsmiljöskäl. Daggmaskar som fått ruttna i solsken och sedan gnids in på stela leder kanske du också ska skippa för trevnadens skull. 

     

  4.  Kamborensning 

    Traditionell detoxmetod från Amazonas. Man bränner hål på huden och applicerar sekret från den vaxliknande trädgrodan.  Påstås bota allt från Alzheimers och cancer till ångest och depression, men det finns ingen vetenskaplig evidens för detta. Däremot finns det gott om evidens att metoden kan resultera i kastspyor, sprutdiarré och förlust över kontrollen av urinblåsan. Denna rensning kan alltså uppfattas som en smula obehaglig av kräsmagade kollegor.