- Om kunden har knäbesvär eller värk i en axel kan jag sitta i lugn och ro och fundera ut övningar. Det är det bästa sättet. Om han eller hon berättar att det gör ont först när jag visar en övning måste jag snabbt visa en annan. Men jag har alltid förslag att ge.
Sabina Derneby har cyklat fort genom Stockholms innerstad för att hinna till vårt möte. På stolen intill lägger hon hjälmen och en väska med en nyinförskaffad dator. Mycket nytt ska hända denna höst. Hon har jobbat i friskvårdsbranschen sedan 1997 och som instruktör har hon fått cykla kors och tvärs i alla år, från bodypump-klassen här till yogapasset där och personlig träning mittemellan. Men nu ska hon starta ett eget gym. Hon ska trappa ned klasserna, fortsätta vara personlig tränare och det nya: lära sig datorn, vara administratör.
- Min kropp har börjat säga ifrån. Fram till förra året körde jag många bodypump-klasser, spinning, core, boxercise, cirkelträning... Egentligen allt utom aerobics och dansklasser för den koordinationen har jag inte. Vissa dagar var det tre pass om dagen och eftersom man måste medverka själv är det alldeles för mycket.
Kommer dina skador att gå över?
- Ja, det är belastningsskador och inflammationer. Numera cyklar jag bara och gör yoga.
Vad är det bästa med ditt jobb?
- Jag lär mig väldigt mycket från olika människor. De som har gett mig mest är en yogaklass med äldre personer. De har levt länge och har inte en kropp som fungerar som en tjugo- eller trettioårings men de accepterar sina skador och krämpor. Jag får mycket värme från dem.
... och det sämsta?
- Sommaren. Det finns inte så mycket jobb då. Många tycker att det verkar skönt, att få vara ledig länge, men det är verkligen inte skönt. Det är jättesvårt att få det att gå ihop ekonomiskt. Man får försöka hitta alternativa jobb. Jag kör taxi ibland.
Hur mycket tjänar en instruktör och personlig tränare?
- Det beror på vilket ställe man jobbar på. Det är en enorm skillnad på lönen. Den kan variera mellan 190 och 400 kronor per timme som instruktör och från 400 till 700 per timme som personlig tränare. De höga lönerna är på de finare och exklusivare gymmen i stan. Timpenningen som personlig tränare kan tyckas vara hög men man kan inte ha åtta kunder om dagen. Så mycket energi orkar man inte ge.
- På det nya gymet kommer jag att ta ut så lite lön som möjligt, det blir ingen personlig träningslön. Men jag ska försöka ha en administrativ lön. Det första halvåret kommer att bli kärvt.
Vad behöver man för utbildning?
- För att bli instruktör kan man gå kortare utbildningar. Det finns grenspecifika kurser för de pass man ska leda. Om man tar bodypump till exempel, då går man först en grundutbildning och sedan en utbildning varje kvartal. Hela världen kör samma program samtidigt och varje kvartal byter man musik och övningar.
- Jag läste till personlig tränare på the Academy men det finns fler utbildningar. PT-skolan och SAFE till exempel. Man läser bland annat anatomi, fysiologi, cirkulation, kost, tränings- och näringslära.
Vilka är dina kunder och vad har de för mål?
- Förr hade jag många som redan tränade mycket och som till exempel ville ha hjälp att öva upp explosivitet eller uthållighet. Numera är de flesta nybörjare. Jag tycker att det är roligast att jobba med dem. De har märkt att det är ganska tråkigt att gå från maskin till maskin och dra lite här och där och de kommer till mig och vill ha ett program. Framstegen kommer snabbare när man tränar fokuserat och de tycker att det är väldigt skoj.
- Nybörjarna brukar ha som mål att komma i gång, få lite bättre kondition, styrka och rörlighet. När de har tränat ett tag får de ett annat tänk. Ofta formulerar de om målen. Då kanske de vill genomföra ett cykellopp eller springa tjejmilen.
Hur länge och ofta brukar man ha personlig träning?
- En del vill ha det varje gång de tränar, kanske tre gånger i veckan i sammanlagt tio eller tjugo gånger. Andra tränar jag en gång i veckan eller en gång varannan vecka. Några vill bara lära sig övningarna korrekt och sedan göra själv. Men jag har också kunder som jag har haft i flera år. Det är kunden som bestämmer. Det är ju också en ekonomisk fråga.
Håller man alltid till på ett gym?
- Det är vanligast men man kan vara överallt. Jag har varit ute och sprungit med kunder. Man kan ha personlig tränare i yoga också. Om jag har en kund som verkligen är inspirerad och vill få fart på sin uthållighet och kondition kan jag säga, okej, om två veckor åker vi till Karlbergs hinderbana och testar. Det brukar vara väldigt populärt.
Hur hård kan du vara?
- Jag ger inte intrycket av att vara hård men de som har varit med på mina klasser vet att jag kan vara ruggigt hård. Det gäller att läsa av personen. De flesta har en bekvämlighetszon som är svår att stiga ur. Men ju mer jag lär känna en person, desto lättare är det att tänja på hans eller hennes gräns.
Vilka andra egenskaper är bra att ha?
- Att inte sätta sig själv i fokus. Det är stor skillnad mellan att vara gruppträningsinstruktör och personlig tränare. Inför en grupp kan man spela apa och skoja till det. Som personlig tränare är det tvärtom. Där är det verkligen kunden i centrum. Man ska kunna lyssna och vara ödmjuk men inte så att man inte vågar säga till.
Får du vara lite av en psykolog också?
- Man får veta ganska mycket. Man kan ta en timme till att prata om vad kunden kan försöka förändra. Det mentala är också personlig träning. De ska inte tänka "jag kan inte gå till Sabina för jag har inte tränat". Då säger jag att de inte ska ha dåligt samvete. "Jag är här för din skull, du är inte här för min skull."
Har du fått avbryta en kundrelation, till exempel för att kunden inte lyssnar och hela tiden vet bäst själv?
- Jag har sagt nej till en kund. Jag kände vid intervjun att det inte skulle stämma. Man ska ju arbeta intensivt med varandra ett tag och det får inte kännas fel på något sätt. På samma gång är det lika viktigt för kunden att känna förtroende för mig. Om någon säger "så här har jag alltid gjort" så ber jag att de visar. Är övningen likvärdig och tränar muskelgruppen lika bra så får de gärna fortsätta med den. Ser jag att de gör fel försöker jag förklara och rätta till. Det brukar inte vara några problem.
Hur kom det sig att du hamnade i friskvårdsbranschen?
- Jag har tränat sedan jag var tolv år. Jag sprang medeldistans och tävlade. När jag var sexton började jag träna på ett källargym, mest fria vikter, nästan inga maskiner. På den tiden kallades det för bodybuilding och det var inte så stort bland tjejer.
- När jag fick mina barn gjorde jag några års uppehåll men sedan började jag springa igen och tränade fem gånger i veckan på olika gym. En dag testade jag bodypump. Jag tyckte att det var väldigt skoj. Instruktören var så bra och jag tänkte att jag skulle vilja göra samma sak. Problemet var att jag var blyg. Men tänk om jag ändå kunde komma över den biten?
- Instruktörerna på det gym där jag mest höll till skulle gå utbildas i bodypump och jag frågade platschefen, Christer, om jag också fick gå, jag kunde betala själv. Han bad mig sätta ihop en låt och framföra den för honom, för att se hur jag skulle vara som instruktör. Jag valde ut en raplåt för biceps och övade hemma. Men när jag skulle visa honom höll jag på att svimma av nervositet. Man ska prata i en mikrofon men jag stod där och lyfte skivstången och var knäpptyst. Jag sa ett, två, tre några gånger och så blev det tyst igen och så höll vi på i fem minuter.
Christer skrattade lite grann och kliade sig i huvudet. "Ja... Sabina, jag vet inte vad jag ska säga, men jag tror att du har potential." Att jag började som instruktör är det bästa jag har gjort.
