Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Kronofarmakologi är läran om hur kroppens hormoner och dygnsrytm interagerar med droger och medicin. När det gäller koffein är det främst vår kortisolnivå som är intressant.
Kortisol är kroppens stresshormon som i hög grad påverkas av dagsljuset. Under dygnets 24 timmar är kortisolnivån, för de flesta friska människor, som allra högst mellan klockan åtta och nio på morgonen, när det ljusnar och vi är på väg eller precis har kommit till jobbet. Det är då vår hjärna är som mest alert.
Nog är vi många som njuter av den andra eller tredje koppen kaffe just då, på morgonmötet eller när vi sätter igång datorn. Men den amerikanske hjärnforskaren Steven Miller menar att de där morgonkopparna är onödiga eftersom kortisolhalten ändå är så hög just då. Att bälga i sig kopp efter kopp för att vakna till liv gör dessutom att du, precis som med de flesta droger, blir än mer beroende av koffein. Det leder i sin tur till att du måste höja dosen ytterligare för att piggna till.
I stället menar Steven Miller att du får ut mest av ditt älskade koffein om du väntar med att dricka kaffe till mellan 9.30 och 11.30, då din hjärna är som trögast och kortisolhalten som lägst. Förutom den absoluta toppen på morgonen är kortisolnivåerna höga under lunchtid, mellan klockan 12 och ett, samt mellan 17.30 och 18.30.
Ett annat knep för att vara pigg och alert när du kommer till jobbet, är att ha mörka solglasögon på dig när du går hemifrån. På så vis kan du fördröja kortisoltoppen och maxa koncentrationen på morgonmötet i stället för att låta den gå till spillo i bilkön eller på tunnelbanan.
Forskare/Labbtekniker
Marknadsförare/PR
Utbildningsadministratör
Utgivare/Författare
Sjukvårdsadministratör
Läkare
Kallskänka
Professor
Socialarbetare
Finansarbetare
Personlig assistent
Löneadministratör
Sjuksköterska
Regeringsanställd
Hantverkare
Undersökningen gjordes 2011 på amerikanska arbetsplatser, av Dunkin' Donuts och jobbsajten CareerBuilder.
Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar.
På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet.
Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.
Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn.
Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se
Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar.
Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.
Nu är det hög tid att utnyttja friskvårdsbidraget innan året är slut. De flesta använder det till ett gym- eller träningskort. Att lägga sig på massagebänken eller träffa en PT eller kostrådgivare är också populärt. Det visar företaget Epassis databas över använda ersättningar förra året.
Det är arbetsgivaren som avgör vad som är en godkänd aktivitet. Det gör att även udda grenar som gokart, bodyflight och agility kvalat in i använda förmåner senaste året enligt Epassi, som har en databas med cirka en miljon svenskars jobbförmåner.
Men en enorm del av friskvårdsbidragen brinner inne. Omkring en tredjedel av ersättningarna varje år enligt Epassi Sweden. Det handlar om miljontals kronor i anställdas förmåner som varje år blir outnyttjade.
Varför brinner så stor del av friskvårdsbidraget inne?
– En av de vanligaste anledningarna är att man glömmer det. En annan är att så fort något upplevs som lite krångligt minskar viljan att nyttja sitt bidrag, säger Åsa Severgårdh, vd för Epassi Sweden.
Hur kan arbetsgivare få fler att utnyttja sitt friskvårdsbidrag?
– Det första är enkelhet. Gör det lätt, minska tröskeln att ta steget. Det andra är kommunikation. Var bra ambassadörer internt. Prata om varför det är viktigt med hälsa och visa exempel på de som använder bidraget.
– Det tredje är chefer som är goda exempel och pratar om träning, återhämtning och balans. De skapar en kultur där det känns självklart att man tar hand om sig själv.
Friskvårdsbidragen används också till en mängd olika aktiviteter som inte är träningskort eller massage. Allt från agility med hunden till zonterapi och rökavvänjning.
Vet alla vad de kan använda friskvårdsbidraget till?
– Det är lätt att tro att det alltid handlar om gym men det attraherar inte alla. Man behöver åskådliggöra bredden. Ansvaret ligger på arbetsgivaren att avgöra vad som är friskvård. Men jag tycker de flesta är vidsynta och ser att hälsa och välmående är mer än gym.
I praktiken är vi också många som köpt ett träningskort som samlar damm i lådan. Men det är en annan historia.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.
Källa: Epassis databas över utnyttjade friskvårdsbidrag i Sverige 2024.