Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Oftast alkohol på julfesten

Skinka, sill och snaps med kollegorna. December är julfesternas tid. Men många dricker mer än de hade tänkt sig. Det visar Kollegas undersökning.
David Österberg Publicerad

Så här i juletid verkar de flesta svenska företag dra på sig spenderbyxorna. Runt åtta av tio anställda bjuds på julfest av sin arbetsgivare, enligt en Novus-undersökning som har gjorts på uppdrag av Kollega. På festerna serveras alkohol i mycket hög utsträckning: bara elva procent svarar att tillställningarna är alkoholfria.

En av fem har druckit för mycket på en julfest

De flesta dricker måttligt, men en dryg femtedel anser att de har druckit för mycket på en julfest. Och 72 procent har upplevt att en kollega har druckit för mycket alkohol vid julbordet.

Cheferna verkar ta det lugnare med alkoholen. 38 procent har upplevt att en chef har druckit för mycket på en julfest.

Undersökningen visar också att de flesta inte är oroliga över sin alkoholkonsumtion. Närmare 90 procent svarar nej på frågan: ”Har du någon gång känt oro över dina alkoholvanor?”. Män är mer oroade än kvinnor och yngre mer oroade än äldre.

Fler, ungefär hälften av dem som svarat, har känt sig oroliga över en kollegas alkoholvanor. Ungefär lika många uppger att deras arbetsplats har rutiner för vad de ska göra om de märker att en kollega eller chef har alkoholproblem.

Fler arbetsplatser har en alkoholpolicy i år

Kollega gjorde en liknande undersökning för fyra år sedan. Det mesta är sig likt i de båda undersökningarna, men två saker skiljer sig. I år svarar fler, nästan 70 procent, att deras arbetsplats har en alkoholpolicy. Det är nästan tio procentenheter mer än vid förra undersökningen.

Dessutom verkar det bli vanligare med alkoholfria afterwork-aktiviteter. I undersökningen från 2012 svarade 37 procent att en after work alltid innebar alkoholkonsumtion. I årets undersökning var den siffran 31 procent.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Stefan Einhorn: ”Vi blir snällare med åren”

Snällhet har fått högre status, anser Stefan Einhorn. 20 år efter sin uppmärksammade bok om snällhet tycker Stefan Einhorn att begreppet har fått en ny innebörd.
Lina Björk Publicerad 28 februari 2025, kl 06:01
Till vänster en hand som håller en gul blomma. Till höger Stefan Einhorn på en parkbänk.
Snällhet har fått högre status, anser Stefan Einhorn. "Att vara snäll aktiverar njutningscentrum i hjärnan, sannolikheten ökar att vi presterar bättre och mår bättre", säger han. Foto: Colourbox/Privat.

Vad har hänt med snällheten sedan du skrev din bok?

– Den har blivit uppgraderad, tycker jag. Tidigare har begreppet snällhet kopplats till egenskaper som dumhet och undergivenhet. I dag kopplas den till godhet, medmänsklighet och snälla personer ses som kloka.

Hur påverkas vår snällhet av vad som händer runt om vi världen?

– Världen är oroligare nu än på många år. Om trycket från omvärlden blir så stort att vi blir rädda att bli av med hus och hem så minskar snällheten, den räcker inte till för andra för vi ser först och främst till vår egen familj. Men så länge vi lever i ett välfärdssamhälle så har vi större kapacitet att vara snälla mot varandra. Och än så länge gör vi det.

Vilka faktorer lyfter snällheten?

– Det är många faktorer, men omgivningen har stor betydelse. Att du möter vänlighet kommer att påverka hur du själv bemöter andra. Att ha förebilder som visar vägen, som är empatiska och som vågar stå upp för saker. Och så behövs tid. Forskning visar att vi faktiskt blir snällare med åren.

Och vad kan motverka snällhet?

– Fördomar, främlingsfientlighet, egoism. Bristande förmåga att förstå andra människors behov. Att sakna mod att stå upp för saker och fatta beslut som inte faller i god jord hos alla.

Du skriver just nu en barnversion av boken Konsten att vara snäll – varför?

– Det är ett gemensamt projekt med barnpsykologen Liv Svirsky som heter Det är inte dumt att vara snäll. Syftet är att ge motivation, kunskap och inspiration till unga i en orolig tid. Behovet av snällhet är lika stort i dag som för 20 år sedan. Jag har länge tänkt att jag skulle rikta mig till en yngre publik och skriva om hur vi behandlar varandra på ett schyst sätt och varför det är bra.

Hur är framtidsutsikterna för snällhet?

– Det är såklart omöjligt att förutse. Men jag brukar prata om att den stora fördelen med snällhet är att du själv tjänar på den. Att vara snäll aktiverar njutningscentrum i hjärnan, sannolikheten ökar att vi presterar bättre och mår bättre. Du behöver inte vara snäll för någon annans skull utan bara för din egen. Det är inte vilken baktanke du har med att vara snäll som räknas, utan handlingen.

STEFAN EINHORN

JOBB: Läkare i onkologi, professor och författare.

ÖVRIGT: Har skrivit boken ”Konsten att vara snäll” som översatts till 18 språk.