Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Från 1 januari i år gäller nya regler för friskvårdsbidraget. Tidigare har det inte varit möjligt att använda bidraget till dyrare sporter som exempelvis golf, utförsåkning, segling och ridning.
Anledningen var att det i lagtexten står att skattefria förmåner ska vara enklare slag av motion och annan friskvård. Skatteverkets tolkning av lagen var därför att sporter som kräver dyra anläggningar och utrustning inte skulle betraktas som skattefri förmåner.
Men nu har Högsta förvaltningsdomstolen kommit fram till att det inte finns lagligt stöd för en sådan tolkning. Enligt domstolen är det väsentliga att hela personalen får ta del av förmånen, att den är av mindre värde och att ingen ska behöva avstå på grund av att motionsformen kräver dyrbar utrustning.
Alla som nu gläds åt att det går att segla och rida för friskvårdspengen kan tacka en privatperson i Skåne. Han ville veta om det var okej att använda sitt friskvårdsbidrag för ett säsongskort på en driving range (ett ställe där man kan öva golfslag) och för pay and play (att betala en engångsavgift för att få spela på en bana). Han vände sig därför till skatterättsnämnden för att få besked. Nämnden ansåg att förutsättningarna för att spela golf har ändrats sedan reglerna om skattefria förmåner infördes – eftersom det nu går att spela golf utan medlemskap eller tidigare erfarenhet – och sa okej.
Skatteverket överklagade skatterättsnämndens beslut och ansåg att golf inte kunde betraktas som en enklare aktivitet. Skatteverket tyckte också att kostnaden för golfspelaren – han skulle betala mellan 7 600 och 8 000 kronor per år – inte kunde betraktas som mindre värde.
Men Högsta förvaltningsdomstolen tyckte alltså som skatterättsnämnden. Att en privatperson betalar mer än bidraget från arbetsgivaren spelar ingen roll, så länge bidraget är av mindre värde.
Tidigare har Skatteverket haft en lista på godkända och icke godkända motionsformer. Vad som händer med den är oklart.
— Ett alternativ är att vi plockar bort den helt. Ett annat att vi reviderar den och sedan återinför den, säger Hans Eriksson, rättslig specialist på Skatteverket.
Han säger också att Skatteverket välkomnar domen från Högsta förvaltningsdomstolen.
— En anledning till att vi överklagade var att vi ville få frågan prövad för att få ett prejudikat. De senaste åren har det varit mycket diskussioner om vilka sporter som omfattas.
Bidraget från arbetsgivaren får vara maximalt 5 000 kronor för att betraktas som en skattefri personalförmån.
Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.
Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.
Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.
Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.
– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas
införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.
Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.
– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.
Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.
– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.
I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.
– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.
Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.
– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.
Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.
– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.
Han förordar det även vintertid.
– Skaffa bara ett sittunderlag.
Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.
– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.
Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?
– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.
Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.
– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.
Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.
Text: KATARINA MARKIEWICZ
1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.
2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.
3. Möten och samtal utomhus.
4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.
5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?
Källa: Arne Lowden