Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Morgondagens lunchlåda

Om några årtionden har jordens befolkning ökat från sju till nio miljarder. Ska proteinet räcka krävs nytänk. Återstår att se om vi framöver kommer att tugga maneter och labbodlat kött eller få energi och näring via plåster.
Joachim Stokstad Publicerad
Illustration: Mattias Käll
Ännu så länge världens dyraste burgare, men kanske kommer vi snart att kunna odla kött i större skala. Illustration: Mattias Käll

Just nu snackas det mycket om insekterna – gräshoppor, syrsor, baggar, maskar med mera. Två miljarder människor käkar det dagligen och gladeligen, medan i-världen i bästa fall rynkar på näsan.

Det som gör de två tusen sorterna av ätbara småkryp intressanta är att exempelvis gräshoppor behöver sex gånger mindre foder än nötkreatur för att producera samma mängd protein. De kan odlas under kontrollerade former och matas med organiskt avfall. Snacka winwin.

Frågan är bara: Kommer vi här i norr förbi den mentala spärren? Det faktum att det tog potatisen runt hundra år att bli allmänt accepterad som föda talar mot att nordbor knaprar småkryp inom några årtionden.

Å andra sidan har intresset för gastronomi aldrig varit större och när experimentella stjärnkrogar som Noma i Köpenhamn serverar mousse gjord på larver och myrkräm är det inga gäster som skickar ut desserten.

Dessutom: Insekterna måste inte inmundigas i sin fysiska form, utan kan frystorkas och hackas, eller malas till mjöl.

Ett annat spår är odlat kött. För fyra år sedan kunde holländska forskare visa upp världens första hamburgare gjord på odlat kött. Provsmakarna var positiva. Och dessa forskare är i dag inte ensamma om att hävda att de redan inom fyra-fem år kommer att producera odlat kött i större skala.

Skeptikerna menar att den där första burgaren kostade några miljoner att få fram och att tekniken även fortsatt kommer att vara för dyr och komplicerad, men det finns fristående biofysiker som tror på idén.

Med hjälp av genmodifiering, GMO, går det att få fram till exempel potatis som inte blir angripen av insekter. Vilket ju låter fantastiskt, men GMO, är – om uttrycket ursäktas – en het potatis. Många är skeptiska till att förändra växters arvsmassa, trots att flera forskningsorganisationer menar att det inte finns några risker.

I Sverige är det inte tillåtet att tillsätta gener, däremot är det sedan en tid okej att ta bort dna. Räkna därför med att vi framöver kommer att få se många grödor med nya egenskaper.

Ett annat intressant område är vad som döljer sig i havet, utöver fisk och skaldjur. I Japan är tång och alger sedan länge basvaror. De är rika på näring och umami, den femte grundsmaken, och har samma djupa smak som kött. Det skånska bolaget Simris Alg tillverkar kosttillskott av odlade alger. Med tanke på att vi har 240 mil kust skulle algodling i Sverige kunna bli en storindustri.

I Norge forskas det till och med på att omvandla maneter till mat. Här är det inte smaken man vill åt, utan den broskliknande konsistensen som efter bearbetning sägs påminna om kött.

Redan i dag byggs kombinerade växt- och kontorshus, även i Sverige. Med kontor åt norr och odling åt söder. Här talar vi inte bara närodlat på riktigt. Husets två sidor stöttar varandra: Växterna ger syre åt kontoren, kontoren bidrar med koldioxid och värme till växterna. Höghusodling ger oss också mer odlingsyta utan att ta mark i anspråk.

Att göra mat av restprodukter är smart ur flera aspekter. Av tre kilo rapsfrön får man exempelvis ut ett kilo olja. Spillet på två kilo blir i dag djurfoder, men svenska forskare hoppas att i framtiden kunna omvandla det till människoföda i form av färs.

Det görs också försök med att skapa vegetariska substitut till kött av exempelvis havre, ärtor och hampa. Annars har det svenska familjeföretaget Vegme redan, med hjälp av unika tillverkningsmetoder och smaksättningar, fått fram en sojaburgare som knappast går att skilja från en hamburgare av nötkött. Och den är redan i produktion.

Det sistnämnda gäller även Soylent, en sojabönsdryck som sägs täcka alla näringsbehov. Drick din frukost, lunch och middag!

Nästa steg är kanske att inte ens behöva öppna munnen för att bli mätt. Nutriband säljer plåster som utsöndrar vitaminer. En dag kanske vi har plåster som ger oss energi motsvarande en måltid.

Låter det spejsat? Det är i så fall ingenting mot tanken på att vi ska kunna skriva ut maträtter med 3D-skrivare. Redan nu finns 3D-skrivare som gör dekorationer av choklad eller socker till bakverk. Den dag kommer kanske när vi skriver ut pizzan där hemma. Just nu ser forskarna astronauter som främsta målgrupp för detta.

Möjligheten finns också att vi kommer att odla i rymden. Det som krävs är system där koldioxid, värme, ljus och syre cirkulerar i slutna system. Men mindre närodlat än så kan det väl knappast bli.

Den som lever får se.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Styrketräning efter 50 kan minska risken för en för tidig död

Styrketräning är den viktigaste träningsformen efter 50. Att lyfta tungt bygger muskelmassa som längre upp i åldern minskar risken för fall och en för tidig död. Och den bästa nyheten av alla: det är aldrig för sent att börja.
Ola Rennstam Publicerad 8 september 2026, kl 06:00
Två personer över 50 utför styrketräning med hantlar respektive en träningsställning.
Styrketräning efter 50 kan bromsa den åldersrelaterade förlusten av muskelmassa. För att träningen ska ge effekt behöver belastningen vara tillräckligt tung och träningen återkomma över tid. Foto: Colourbox

När din kropp åldras blir dina leder och muskler stelare. Du förlorar också muskelmassa snabbare än tidigare. Muskelförtviningen börjar faktiskt redan efter 30, men sker då så långsamt att du inte märker det. Men i medelåldern går förlusten allt snabbare – och vips upptäcker du att du inte orkar göra saker du förr klarade utan problem.

Men misströsta inte - det finns hopp. Sebastian Edman är postdoktor vid Karolinska institutet och forskar om hur muskelmassan förändras med åldern. Hans budskap är tydligt:

– Att förlora muskelmassa är en naturlig del av åldrandet, men du kan bromsa den processen betydligt genom att träna styrka regelbundet. Det är en konstant kamp som man måste hålla i över tid.

Muskelmassan avgörande vid sjukdom och skador

Särskilt efter 50 blir styrketräning avgörande, understryker han. Genom att få in det i din vardag bygger du en grund som du har nytta av resten av livet, och som till och med kan minska risken för en för tidig död.

– En bra muskelmassa minskar risken för fall, och skulle du halka på en isfläck klarar du dig bättre. Individer med en frisk muskelmassa som drabbas av något allvarligt, som exempelvis cancer eller hjärtproblem, tenderar också att klara sig bättre än andra. Musklerna är en proteinreserv som behövs vid en akut kris.
 

Kvinnor bygger muskler lika bra som män

Sebastian Edmans forskning visar att äldre har lika god förmåga att bygga muskelvävnad som yngre personer. Och kvinnor har, tvärtemot vad många tror, samma relativa förmåga som män att öka sin muskelmassa.

– Det där är lite av en myt. Kvinnor har mindre muskelmassa, men den ökar procentuellt lika mycket som för en man vid styrketräning. Och både män och kvinnor förlorar muskelmassa i lika hög utsträckning. Mitt budskap till kvinnor är att de ska våga lyfta tyngre.

”Många gör felet att de tar i lagom mycket”

 

Nybörjare kan se resultat snabbt

Om du tillhör kategorin som drar dig för att gå till gymmet finns det skäl att tänka om: nybörjare har faktiskt ett övertag.

– Som nybörjare får man faktiskt en extra skjuts i muskeluppbyggnaden, och det går att se resultat på en gång. Så det är med andra ord aldrig för sent att börja styrketräna. Men det är viktigt att hålla i över tid. Att träna en gång i veckan under fem år är bättre än tre gånger i veckan under två år.

Så mycket krävs för att behålla musklerna

Att ha varit fysiskt aktiv större delen av livet ger dig inte automatiskt en bättre förmåga att bygga muskler än en soffpotatis. Skillnaden sitter någon annanstans.

– Det är ingen skillnad på vad som händer inne i själva muskeln. Men den som varit aktiv tidigare i livet har en bättre kroppskännedom, större tilltro till sin egen förmåga och vet hur man ska göra på ett gym. Det leder i många fall till bättre resultat, förklarar Sebastian Edman.

Världshälsoorganisationen WHO:s rekommendationer för fysisk aktivitet är att personer över 65 år bör röra på sig minst 2,5 timmar i veckan. För att förhindra förlust av muskler krävs det, enligt Sebastian Edman, minst ett styrkepass i veckan. För att öka massan krävs fler pass än så.

För att bygga muskler måste du ta i

En nyckel för att styrketräningen ska få effekt är att våga ta i.

– Det ska vara ordentligt tungt. När du gjort tio repetitioner ska du inte orka fler och vara rejält flåsig. Många gör felet att de tar i lagom mycket.

Kan styrketräning kompensera för en stillasittande kontorstillvaro?

– Tveksamt. Att styrketräna någon dag i veckan är inget fripass för att ta bilen till jobbet och sitta still en hel arbetsdag. Men om man kan kombinera det med att ta trapporna på jobbet och ta sig dit på cykel får det positiv effekt.

3 VIKTIGA STYRKETIPS

  • Våga ta i och bli flåsig – du klarar mer än du tror. Det ska vara ordentligt tungt de sista repetitionerna. Öka vikten om du orkar fler repetitioner.
  •  Ta hjälp. En personlig tränare är inte nödvändig, men se till att få instruktioner av någon under ett par pass för att komma i gång och lära dig styrkeövningarna så du inte gör fel.
  • Gå inte ut för hårt i början. Glöm inte att vila. Kombinera gärna styrketräningen med skonsam träning som yoga, eller simning. 
Hälsa

Bluffsyndrom på jobbet: Så blir du av med känslan

Tror du att framgångarna på jobbet bara beror på tur och oroar du dig för att bli avslöjad som en bluff? Psykologiprofessorn Alexander Rozental förklarar vad bluffsyndrom är och hur du kan hantera självtvivlet.
Gertrud Dahlberg Publicerad 7 september 2026, kl 06:00
Person i kontorsmiljö lutar huvudet mot en glasvägg och speglas i glaset.
Den som har bluffsyndrom tvivlar på sin kompetens trots att resultaten visar något annat. Känslan är särskilt vanlig i nya och krävande situationer. Foto: Colourbox

Hjälp, jag är en bluff! Jag förtjänar inte det beröm och den framgång jag får på jobbet. Snart kommer jag att bli avslöjad som den värdelösa nolla jag verkligen är. 

Känner du igen dig? Då är du långt ifrån ensam. Till och med ett av världshistoriens största snillen, Albert Einstein, kände sig obekväm över den uppskattning hans livsverk rönte och upplevde sig själv som en ”ofrivillig svindlare”.

Fenomenet fick ett namn på 1970-talet: imposter syndrome. Översatt till svenska benämns det bluffsyndromet.

Men varför känner vi så? Och vad kan vi göra åt den gnagande känslan?

Vi bad Alexander Rozental, professor i klinisk psykologi vid Luleå tekniska universitet, bena ut vad bluffsyndrom egentligen handlar om. 
 

1. Vad är bluffsyndrom?

– Det innebär att en person tvivlar på sin kompetens fast det inte finns någon objektiv anledning. Det är en inre upplevelse som ofta följs av en rädsla för att bli avslöjad och att den egna framgången enbart beror på tur. 

– Det är ingen klinisk diagnos på någon sjukdom utan mer ett allmänmänskligt tillstånd. Däremot kan bluffsyndromet ibland vara en del av en underliggande sjukdom och psykiatrisk diagnos, till exempel depression eller någon typ av ångestsyndrom. 

 

2. Varför får man bluffsyndrom?

– Många, kanske till och med de flesta, människor upplever sig någon gång som en bluff och tvivlar på sig själva. Det är ofta förknippat med övergångar i livet, till exempel att byta jobb eller att börja plugga. Situationer när vi ställs inför för nya sammanhang och krav. Ofta försvinner känslan i takt med att vi tar oss an och klarar våra nya uppgifter. 

– I grunden handlar bluffsyndromet om en djupt rotad evolutionär rädsla för att inte höra till och riskera att bli bortstött från gruppen.

 

3. Vilka drabbas oftare av bluffsyndrom?

– Ja, det är mer vanligt hos människor med vissa personlighetsdrag, exempelvis neuroticism, det vill säga att ha lätt till negativa känslor som ilska, oro, ångest, stress och nedstämdhet. 

– Det tycks också i större utsträckning drabba minoritetsgrupper. Exempelvis att vara ensam kvinna i mansdominerad miljö. Eller att vara den enda personen med en annan etnisk eller kulturell bakgrund än den övriga gruppen.

- Jag och mina kollegor på Umeå Universitet har gjort forskning som visar att studenter på prestigefyllda utbildningar, där det sedan råder stor konkurrens om jobb, ofta upplever sig själva en bluff och därför överpresterar. 

 

4. Kan bluffsyndrom ha positiva sidor?

– Ja, motsatsen, det vill säga att aldrig reflektera över dig själv och vad du kanske skulle kunna göra bättre, är inte heller optimal. 

– Det finns också studier som visar att personer som känner sig som en bluff ofta fungerar bättre i grupp och är bättre på att samarbeta jämfört med andra. 

 

5. Så kan du hantera känslan av att vara en bluff

– Prata med andra. Då inser du sannolikt att du inte är ensam om att ibland känna dig som en bluff. 

– Ett annat sätt är att öva på att så kallad självmedkänsla och försöka vara lika stöttande mot dig själv som du är mot din bästa vän. Det kan mildra de självkritiska tankarna.

– Utsätt dig också för det du är rädd för i stället för att undvika det. Det kan handla om att du vågar tacka ja till en ny tjänst trots att du är rädd för att känna dig som en bluff.

– Försök också öva upp förmågan att ta emot beröm och känna stolthet.

 

6. Kan bluffsyndromet försvinna?

– Kanske inte helt, men det går att på egen hand få en mer balanserad syn på din egen förmåga. Att du ibland misslyckas och kan bli bättre innebär inte att du är en bluff. Du kan samtidigt vara kompetent och duktig. Det är inte svart eller vitt. Att någon gång känna sig som en bluff drabbar de flesta av oss och är något vi måste acceptera.

 

7. När ska man söka hjälp för självtvivlet?

– När tvivlet på din egen förmåga dominerar din inre dialog till den grad att du avstår och tackar nej till en massa möjligheter i livet. Då bör du söka hjälp och få behandling.

 

Text: Gertrud Dahlberg.

Så kan du hantera känslan av att vara en bluff

  • Prata med andra om hur du känner.
  • Öva på självmedkänsla.
  • Utsätt dig stegvis för sådant du är rädd för.
  • Träna på att ta emot beröm.
  • Tillåt dig att känna stolthet över det du klarar.