Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Mentalsköterskan som går igen

När det gamla mentalsjukhuset Marieberg i Kristinehamn lades ner valde en av sjuksköterskorna att stanna kvar. Det var ingenting som någon uppmärksammade då.
Eva Karlsson Publicerad

Det var först senare när det byggdes om för att passa dagens moderna arbetssätt för ett callcenterföretag som en it-tekniker började ana att allt inte stod rätt till. Han arbetade på kvällar och nätter med att dra ledningar, det var bråttom, och när han skulle öppna ett skåp på vinden föll en halv människokropp ut.

Där i mörkret kunde han till en början inte se att det var en andningsdocka. Inte så märkligt försökte han lugna sig senare. Det hade trots allt varit ett sjukhus, en kvinnopaviljong för mentalpatienter. Här på vinden låg också vita rockar och skor utslängda. Som om sköterskorna och läkarna hade slutat tvärt.

It-teknikern hörde ljud. Var han på vinden smällde det i dörrar på undervåningen och när han var på undervåningen hörde han steg i korridoren ovanför. Det var någon som gick där men larmet reagerade inte.

- Snart vägrade han jobba ensam på nätterna, säger Rolf Hermansson.

- Han har slutat hos oss, säger Fredrik Loiske.

Båda skrattar.

Jag är på Pec och träffar Rolf och Fredrik från fackklubben för att diskutera fördelarna med kollektivavtal, men nu har vi hamnat på vinden. Här är luften torr och kylig och den trycker mot mina tinningar. De vita rockarna är borta sedan länge, nu finns mest bara stolar, bänkar och bråte. Fredrik Loiske såg en gång en skugga komma ut ur ett rum men då var det fest, vad kan man inte se på en fest? På en vägg hänger en kalender från 1974 och trådslitna gardiner för ett litet fönster släpper in en stråle av ljus som vita dammpartiklar dansar i.

Mentalsköterskan som blev kvar heter Maria. Det har ett medium slagit fast. Vd:n Tommy Nässén tog dit henne för några år sedan för att höra vad hon trodde om alla skumma ljud.

- Det är lite oro på gång, säger Rolf. Husen omkring som också tillhört sjukhuset ska byggas om till bostäder och jag har hört att det finns andar där som börjar se sig om.

Kan inte ni stanna här i natt och rapportera till mig i morgon om hur det var?

- Idén att stanna har funnits men det har inte blivit av, säger Fredrik.

Varför inte då?

- Nja, det är väl inte någon som har vågat riktigt.

Rolf och Fredrik skrattar och berättar att det finns underjordiska gångar mellan de olika husen.

- Längst bort, säger Fredrik och pekar, om man går ner i källaren där kan man viska i ventilationsröret och då hörs det i rummen häruppe.

Han och några andra gjorde det när den andra skiftgruppen arbetade kväll. Det blev väldigt lyckat, tycker han.

Hur reagerade de?

- Några blev livrädda, så det var ganska effektivt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.