Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Mentalsköterskan som går igen

När det gamla mentalsjukhuset Marieberg i Kristinehamn lades ner valde en av sjuksköterskorna att stanna kvar. Det var ingenting som någon uppmärksammade då.
Eva Karlsson Publicerad

Det var först senare när det byggdes om för att passa dagens moderna arbetssätt för ett callcenterföretag som en it-tekniker började ana att allt inte stod rätt till. Han arbetade på kvällar och nätter med att dra ledningar, det var bråttom, och när han skulle öppna ett skåp på vinden föll en halv människokropp ut.

Där i mörkret kunde han till en början inte se att det var en andningsdocka. Inte så märkligt försökte han lugna sig senare. Det hade trots allt varit ett sjukhus, en kvinnopaviljong för mentalpatienter. Här på vinden låg också vita rockar och skor utslängda. Som om sköterskorna och läkarna hade slutat tvärt.

It-teknikern hörde ljud. Var han på vinden smällde det i dörrar på undervåningen och när han var på undervåningen hörde han steg i korridoren ovanför. Det var någon som gick där men larmet reagerade inte.

- Snart vägrade han jobba ensam på nätterna, säger Rolf Hermansson.

- Han har slutat hos oss, säger Fredrik Loiske.

Båda skrattar.

Jag är på Pec och träffar Rolf och Fredrik från fackklubben för att diskutera fördelarna med kollektivavtal, men nu har vi hamnat på vinden. Här är luften torr och kylig och den trycker mot mina tinningar. De vita rockarna är borta sedan länge, nu finns mest bara stolar, bänkar och bråte. Fredrik Loiske såg en gång en skugga komma ut ur ett rum men då var det fest, vad kan man inte se på en fest? På en vägg hänger en kalender från 1974 och trådslitna gardiner för ett litet fönster släpper in en stråle av ljus som vita dammpartiklar dansar i.

Mentalsköterskan som blev kvar heter Maria. Det har ett medium slagit fast. Vd:n Tommy Nässén tog dit henne för några år sedan för att höra vad hon trodde om alla skumma ljud.

- Det är lite oro på gång, säger Rolf. Husen omkring som också tillhört sjukhuset ska byggas om till bostäder och jag har hört att det finns andar där som börjar se sig om.

Kan inte ni stanna här i natt och rapportera till mig i morgon om hur det var?

- Idén att stanna har funnits men det har inte blivit av, säger Fredrik.

Varför inte då?

- Nja, det är väl inte någon som har vågat riktigt.

Rolf och Fredrik skrattar och berättar att det finns underjordiska gångar mellan de olika husen.

- Längst bort, säger Fredrik och pekar, om man går ner i källaren där kan man viska i ventilationsröret och då hörs det i rummen häruppe.

Han och några andra gjorde det när den andra skiftgruppen arbetade kväll. Det blev väldigt lyckat, tycker han.

Hur reagerade de?

- Några blev livrädda, så det var ganska effektivt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så överlever du vinterns mörker – expertens bästa tips

Hör du till dem som har svårt att klara av den här årstiden och blir nedstämd, orkeslös och trött? Ljus- och sömnforskaren Arne Lowden vet hur man överlever vinterns mörker.
Publicerad 20 november 2024, kl 06:01
En leende kvinna på ljust kontor, till vänster. Till höger en mörk landsväg, vinter och kvällstid.
Så fångar du ljuset i vintermörkret. Dagsljus har betydligt bättre effekt på ditt mående än lampor. Även om du får dagsljuset från ett fönster. Foto: Colourbox.

Redan i slutet på oktober tappar många av oss fart, när dagarna blir allt mörkare och vi inser hur många månader det är kvar innan ljuset återvänder. Nedstämdheten kommer som ett brev på posten, energin sinar och tröttheten eskalerar, vilket ofta resulterar i mindre ork – både hemma och på jobbet.

Arne Lowden.
Arne Lowden. Foto: Privat.

Även ämnesomsättningen påverkas, och typiska symtom när höstmörkret inträder är ökat sockersug, viktuppgång och obalanser i hjärnans signalsystem, som i sin tur orsakar nedstämdheten.

Men det finns flera bra knep och metoder att ta till för att må bättre, menar ljus- och sömnforskaren Arne Lowden som har skrivit en bok i ämnet, Överlev vintern.

Han betonar vikten av återhämtning och att man försöker förlägga sin arbetstid därefter.

– Vilket så klart kan vara svårt för dem som arbetar i skift, men då är det viktigt att man sprider på tiderna. Jobbar man väldigt sent är det inte optimalt att stiga upp väldigt tidigt. Mindre än fem timmars sömn är svårt att klara av för hjärnan, säger Arne Lowden och berättar att EU i höstas

införde regeln att personal inom vård och omsorg bör ha elva timmars vila mellan arbetspass för att få tid till återhämtning.

Så påverkar mörkret din hälsa

Arne Lowden menar att det även är stor skillnad på ljus och ljus.

– Vår kropp är beroende av dagsljus för att må bra. Och elektriskt ljus, som vi oftast får vintertid, är inte på lång väg lika effektivt som dagsljus.

Han förklarar att anledningen till det är att dagsljuset innehåller alla ljusets våglängder, vilket inte en vanlig arbetslampa gör.

– En arbetslampa ger omkring 500 lux i ljusstyrka, men det ljus som når dina ögon när du tittar rakt fram är betydligt svagare. Om du i stället går fram till ett fönster och tittar ut mitt på dagen vintertid får du minst 1 000 lux till ögonen. Då inser man att dagsljuset alltid har bättre kvalitet och högre styrka än en vanlig kontorslampa.

Tips för att må bättre under vintern

I boken beskriver Arne Lowden också hur fastighetsbolag efter pandemin lockades av idén att inrätta utomhuskontor i anslutning till sina inomhuskontor.

– Många anställda har ju redan erfarenhet av aktivitetsbaserade kontor och var vana vid att ofta byta plats. Dessutom kan de ha varierande arbetsuppgifter som stundtals tillåter dem att arbeta utomhus.

Han ser klara fördelar med att förlägga en del av sitt arbete utomhus.

– Att sitta naturnära minskar stress, ger avslappning och återhämtning. Genom att gå ut och jobba en stund blir arbetet mer varierat, samtidigt som immunförsvaret stärks och hjärnan stimuleras till ökad tankeverksamhet och kreativitet.

Med stor sannolikhet kommer utomhuskontor att bli mer vanliga framöver. Och det gäller även dem som arbetar hemifrån, tror ljusforskaren.

– Arbetar man hemma och har turen att ha en balkong, altan eller uteplats är det en bra idé att försöka arbeta där en stund varje dag när det är ljust ute.

Han förordar det även vintertid. 

– Skaffa bara ett sittunderlag.

Ljusbrist negativt för humöret

Ett annat råd Arne Lowden ger alla distansarbetare är att ta jobbsamtalen utomhus och att ha flera platser i bostaden att växla mellan där man kan jobba.

– Det ger både hjärnan och kroppen stimulans och är bra rent ergonomiskt.

Är det då någon skillnad på när det är som bäst att vistas utomhus?

– Ja, det är det. För oss på nordliga breddgrader är det bra att veta att hudens möjlighet att bilda D-vitamin gynnas av ett ljus som drar mot blått. Eftersom det inträffar på förmiddagen är det ”nyttigare” att vara ute i solen då. På eftermiddagen blir ljuset rödare.

Att ljusbrist påverkar humöret är nog de flesta beredda att skriva under på. Arne Lowden berättar om en svensk studie som jämförde förhållandena i Sverige, England, Argentina och Saudiarabien genom att personer som arbetade inomhus fick skatta sitt humör vid olika årstider.

– Resultaten visade tydligt att i länder nära ekvatorn hade man en jämn humörkurva över hela året. I Sverige och i England var humöret bättre på sommaren och mycket sämre på vintern.

Så om en kollega eller chef inte är på sitt bästa humör en vinterdag be då hen att ta lite frisk luft eller gå fram till ett fönster. Dagsljuset har uppenbarligen större inflytande än vad många av oss tror.

Text: KATARINA MARKIEWICZ

Maxa ditt ljusintag på jobbet

 

1. Sitt nära ett fönster när du jobbar. Reservera en fönsterplats till de medarbetare som är extra morgontrötta.

2. Be om en ljushörna med extra stark belysning om du är extra beroende av ljus.

3. Möten och samtal utomhus.

4. Föreslå ett utomhuskontor. Till exempel i ett växthus med infravärme, sittmöjlighet och internet på gården.

5.Kontakta ditt arbetsplatsombud och se till att man utvärderar ljuset på din arbetsplats genom ljusmätningar. Har allmänbelysningen på din arbetsplats fullspektrumljus? Hur har man reducerat bländningen? Hur är kontrasterna till exempel mellan datorskärm och ljuset vid sidan om?

 

Källa: Arne Lowden