Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt första quiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Mentalsköterskan som går igen
När det gamla mentalsjukhuset Marieberg i Kristinehamn lades ner valde en av sjuksköterskorna att stanna kvar. Det var ingenting som någon uppmärksammade då.
Det var först senare när det byggdes om för att passa dagens moderna arbetssätt för ett callcenterföretag som en it-tekniker började ana att allt inte stod rätt till. Han arbetade på kvällar och nätter med att dra ledningar, det var bråttom, och när han skulle öppna ett skåp på vinden föll en halv människokropp ut.
Där i mörkret kunde han till en början inte se att det var en andningsdocka. Inte så märkligt försökte han lugna sig senare. Det hade trots allt varit ett sjukhus, en kvinnopaviljong för mentalpatienter. Här på vinden låg också vita rockar och skor utslängda. Som om sköterskorna och läkarna hade slutat tvärt.
It-teknikern hörde ljud. Var han på vinden smällde det i dörrar på undervåningen och när han var på undervåningen hörde han steg i korridoren ovanför. Det var någon som gick där men larmet reagerade inte.
- Snart vägrade han jobba ensam på nätterna, säger Rolf Hermansson.
- Han har slutat hos oss, säger Fredrik Loiske.
Båda skrattar.
Jag är på Pec och träffar Rolf och Fredrik från fackklubben för att diskutera fördelarna med kollektivavtal, men nu har vi hamnat på vinden. Här är luften torr och kylig och den trycker mot mina tinningar. De vita rockarna är borta sedan länge, nu finns mest bara stolar, bänkar och bråte. Fredrik Loiske såg en gång en skugga komma ut ur ett rum men då var det fest, vad kan man inte se på en fest? På en vägg hänger en kalender från 1974 och trådslitna gardiner för ett litet fönster släpper in en stråle av ljus som vita dammpartiklar dansar i.
Mentalsköterskan som blev kvar heter Maria. Det har ett medium slagit fast. Vd:n Tommy Nässén tog dit henne för några år sedan för att höra vad hon trodde om alla skumma ljud.
- Det är lite oro på gång, säger Rolf. Husen omkring som också tillhört sjukhuset ska byggas om till bostäder och jag har hört att det finns andar där som börjar se sig om.
Kan inte ni stanna här i natt och rapportera till mig i morgon om hur det var?
- Idén att stanna har funnits men det har inte blivit av, säger Fredrik.
Varför inte då?
- Nja, det är väl inte någon som har vågat riktigt.
Rolf och Fredrik skrattar och berättar att det finns underjordiska gångar mellan de olika husen.
- Längst bort, säger Fredrik och pekar, om man går ner i källaren där kan man viska i ventilationsröret och då hörs det i rummen häruppe.
Han och några andra gjorde det när den andra skiftgruppen arbetade kväll. Det blev väldigt lyckat, tycker han.
Hur reagerade de?
- Några blev livrädda, så det var ganska effektivt.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
När ljuset blir till mörker – så klarar du vårdepressionen
Dagarna blir bara ljusare och varmare. Våren efterlängtad av många men inte av alla. För en del är årstiden förknippad med trötthet och en känsla av nedstämdhet.
Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.
Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många.
En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.
Press att vara social och glad
–Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.
Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.
För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.
– Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
Inte alla blir pigga på våren
Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.
– Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.
Något mer man kan göra?
– Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.
Ny forskning: automatkaffe är onyttigt
Brukar du svära över blaskigt automatkaffe? Nu får du en till anledning: det är onyttigare än kaffet du brygger hemma. Det visar en ny studie.
Forskarna har jämfört automatkaffe med sådant som bryggts i perkolator, espressomaskin, kaffepress, vanlig hemmabryggare och på spisen. Resultatet: maskinerna vi har på jobbet ger kaffe som är sämre för kroppens kolesterolvärden.
– Med tanke på hur mycket kaffe som dricks på svenska arbetsplatser ville vi ta reda på hur halten av kolesterolhöjande ämnen ser ut i det kaffet. Vi har undersökt fjorton maskiner och kunde se att halterna är mycket högre än i vanligt bryggkaffe, säger David Iggman, docent och forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.
Filtret avgör hur nyttigt kaffet är
Det rör sig om ämnena cafestol och kahweol, som är naturligt förekommande i kaffe oavsett bryggmetod. Men halterna är alltså mycket högre i automatkaffe än exempelvis bryggkaffe, eftersom ett kaffefilter fångar upp ämnena.
Sedan tidigare är det känt att kokkaffe innehåller höga halter av de kolesterolhöjande ämnena. Därför har de nordiska länderna näringslivsrekommendationer om att dra ner på, eller helt utesluta, kokkaffe.
Automatkaffe kan påverka blodfetter
Forskarna har åkt till olika arbetsplatser och testat totalt fjorton kaffeautomater. Mätvärdena skilde sig åt beroende på modell och testtillfälle. Den vanligaste typen av automat är också den som ger högst nivå av kolesterolhöjande ämnen, enligt forskarna.
Espressokaffe innehöll också höga halter av ämnena vid vissa provtillfällen, men svaren skilde sig kraftigt åt.
– Större delen av kaffeproverna innehöll nivåer som kan tänkas påverka kaffedrickarnas blodfetter och framtida risk för hjärt-kärlsjukdom. För storkonsumenter som dricker kaffe varje dag, är det tydligt att bryggkaffe eller annat välfiltrerat kaffe är att föredra, säger David Iggman.
Samtidigt betonar han att det krävs en kontrollerad studie för att ta reda på exakt hur en människas blodfetter påverkas av att dricka just automatkaffe.
