Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Maskrosbarn

När Therese Eriksson startade föreningen Maskrosbarn som 17-åring tyckte de vuxna att hon skulle lämna över ansvaret till dem. I dag har hon fyra heltidsanställda, en nyinköpt gård för lägeraktiviteter och en hel rad drömmar kvar att uppfylla.
Lina Björk, Lina Jonsson Publicerad

Väggarna pryds av fotografier på badande ungdomar. De skrattar, poserar och grimaserar framför kameran. Om man inte visste bättre skulle man kunna tro att de är tagna på en familjesemester någonstans i Sverige. Men de är från ett kollo för barn vars föräldrar är missbrukare eller psykiskt sjuka.

Föreningen Maskrosbarns lokaler, på Kungsklippan i Stockholm, är på drygt 50 kvadrat och delas upp i ett kontor, ett litet kök och ett mötesrum. Då och då hörs det skratt från en stängd dörr, där morgonmötena äger rum. På golvet ligger utspridda Converseskor, som skvallrar om att här finns mest unga. Den äldsta på kontoret, verksamhetschefen Therese Eriksson, är bara är 24 år gammal.

- Att jag är ung får jag höra lite nu och då men ärligt talat skiter jag i det. Det var värre när jag var 17 och inte hade samma erfarenhet. Nu kan jag det här och ingen kan sätta sig på mig.

Therese Eriksson växte upp med en psykiskt sjuk mamma. Dagarna präglades av alkohol, depressioner och mani, som påverkade både skolgång och vardagsliv. Familjen bollades mellan socialtjänsten och sjukvården och i mitten stod Therese, utan att veta vart hon kunde vända sig för att få stöd och hjälp med sig själv.

- Jag tvingades växa upp väldigt tidigt eftersom det inte fanns någon att prata med som såg mina behov. Det är svårt att hitta sin egen identitet när någon annans ångest tar så mycket plats i familjen.  

Idén till en stödverksamhet för barn och ungdomar i missbrukarfamiljer tog avstamp som ett projektarbete i gymnasiet, tillsammans med bästa väninnan Denise Madsen, som har en liknande bakgrund. Tanken var att skapa en grupp dit ungdomar i liknande situationer kunde höra av sig genom att ringa eller mejla. Budskapet till de vuxna var: våga fråga.

- Till en början var det i princip ingen som trodde på oss. De vuxna tyckte att det var en usel idé eftersom vi inte hade någon utbildning, vi var unga och vi hade själva mått dåligt under en stor period av livet. Men det var ju det som var poängen! Vi visste vad en stödverksamhet behövde eftersom vi själva varit i samma situation. Det första året drevs vi nog av ren ilska.

Månadsmötena hölls i tillfälliga lokaler, hemma hos Thereses pappa eller på det lokala fiket. De googlade skatteregler och gjorde upp en budgetplan. Sponsorpengarna lyste med sin frånvaro och när de lyckades få en föreläsning inbokad var det genom tjat. 

- För varje 100 skolor vi ringde kanske det var en som nappade. Det gäller att skapa en trygghet innan bidragsgivare vågar satsa och det är lite av en ond cirkel: inga bidragsgivare ingen trygghet, ingen trygghet inga bidrag.

Till slut kom de i kontakt med Lotta Zetterqvist som driver Tjejjouren vid Norr Mälarstrand. De flyttade in i hennes lokaler och började så sakteliga bygga upp sin verksamhet. 

I dag håller de föreläsningar, stödgrupper, lägerverksamhet och ungdomsgård. Nyligen köpte de en stor gård i Dalarna.

- Jag tror att vår naivitet har räddat oss i många situationer. När andra säger att vi inte är kloka som köper en gård till ungdomarna, så ser vi bara allt roligt vi ska ha där i sommar!

Föreningen måste söka finansiering från Socialstyrelsen varje år, vilket gör att planeringen av kommande aktiviteter blir aningen preliminär. Framtidsvisionen är ändå att utöka verksamheten, både med personal och aktiviteter. För Therese själv finns det dock ett stopp längs vägen.

- Syftet med den här verksamheten är att vi är unga. När jag blir äldre ska de 14-åringar som kommer hit idag ta över. Maskrosbarn tillhör ungdomarna och inte mig.  

För några år sedan fick Therese Aftonbladets pris Svensk hjälte. Hon har talat inför riksdagen och kungaparet, men när hon ska tala om vem som inspirerar henne blir hon tyst en lång stund.

- Det är ju ungdomarna såklart. De är mina hjältar allihopa. När vi träffas på läger eller på ungdomsgården och jag ser alla dessa personligheter som är totalt olika och har olika intressen, men som ändå kallar varandra för familj, så värmer det i hjärtat. Då ser jag resultatet av det vi håller på med.  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Förkylning eller halsont – ska du stanna hemma från jobbet?

Stanna hemma eller gå till jobbet när du har lite ont i halsen? Bokaktuella Tracy Ghattas, specialist inom allmänmedicin men även känd som doktor Tracy på Tiktok, reder ut vad som gäller när vi nu går in en ny förkylningssäsong.
Petra Rendik Publicerad 29 september 2025, kl 06:01
När ska du stanna hemma från jobbet vid förkylning, halsont eller vinterkräksjuka? Doktor Tracy ger klara råd för smittorisk och återhämtning.
När ska du stanna hemma från jobbet vid förkylning, halsont eller vinterkräksjuka? Doktor Tracy Ghattas ger klara råd för smittorisk och återhämtning. Foto: Jessica Gow/TT/Gabriel Liljevall.

Under covid-19 lärde vi oss en sak, stanna hemma vid minsta lilla snuva och hosta. Pandemin är över men förkylningar, influensor och magsjukor kommer vi inte undan. Yngre barn som utvecklar sitt immunförsvar kan få så där sex till åtta förkylningar varje år, friska vuxna två till fyra. Det är alltså fullt normalt att vi blir smittade av olika virus varje år, ibland kommer vi lindrigt undan. Andra gånger däckar vi. 

Men frågan är när ska man stanna hemma från jobbet egentligen? 

Har du feber ska du inte jobba, inte hemma eller på kontoret. Inte ens om du kraxar att du klarar av det. Du kan smitta dina kollegor men du behöver också vila för feber är tecken på att din kropp bekämpar en infektion, säger doktor Tracy. 

Vinterkräksjuka – så länge bör du vara hemma

Läkaren Tracy Ghattas, även känd som Dr Tracy på Tiktok.
Dr Tracy Ghattas. Foto: Gabriel Lijevall.

Vinterkräksjukan är något som framkallas fasa hos många av oss och det med all rätt. En smittad person som använder jobbtoaletten kan i värsta fall sprida viruset vidare till ett helt gäng arbetskamrater. Regeln lyder: stanna hemma tills du varit fri från kräkningar och diarréer i två dygn. 

Vinterkräksjukan smittar extremt. Mår du bättre kan du jobba hemma om du har den möjligheten. Och det är väl en av de bra sakerna pandemin lärde oss, att vi kan jobba på distans, säger Tracy. 

Känner du dig riktigt krasslig, även om du är feberfri, är det läge att stanna hemma för din och omgivningens skull. I regel smittar man som mest när man har feber men även i början av infektionen. Sedan avtar smittan successivt. 

Förkylning och halsont – när är det okej att jobba?

Men en förkylning kan ju kännas oändlig. En snuva som aldrig tar slut och hosta som är evighetslång. Är det anledning nog att ställa in socialt umgänge och sjukskriva sig?

Efter en veckas förkylning kan du ha en hosta i tio veckor till, det smittar troligtvis inte. Känner du dig pigg, trots lite snuva och hosta, kan du gå till jobbet och leva som vanligt, säger doktor Tracy som ändå uppmanar till att vi tänker på äldre och infektionskänsliga kollegor.

Vad ska man säga till snörvliga kollegor som envisas med att komma in till jobbet med ett ”det är lugnt, jag smittar inte”?

Det beror var i sjukdomsförloppet du befinner dig i. Ett råd är att om du vaknar och känner dig öm i halsen, jobba hemma och känn efter vad som händer under dagen. Blir du sämre stannar du hemma nästa dag. Mår du bra kan du gå till jobbet. 

Något annat bra tips i förkylningstider?

Peta inte i ögonen och i munnen. Särskilt när du åkt kollektivtrafik till jobbet och inte hunnit tvätta händerna, säger doktor Tracy.

Doktor Tracys bästa tips för att undvika smitta

Hur länge ska man stanna hemma vid vinterkräksjuka?

Stanna hemma tills du har varit från kräkningar och diarréer i två dygn. 

När är man smittfri efter en influensa?

Gå inte till jobbet när du har feber och känner dig sjuk. Du kan smitta kollegor när du har feber men framför allt är det en signal på att du ska vara hemma och vila. Minst en feberfri dag (utan febernedsättande) innan du återvänder i arbete. 

Kan jag gå till jobbet om jag bara har lite snuva?

Här gäller sunt förnuft. Vaknar du och känner dig hängig men i övrigt ok, stanna/jobba hemma en dag om du har möjlighet.  Känner du dig pigg men har lite snuva kan du beroende på vad du arbetar med att gå till jobbet. 

Smittar hosta även om jag inte har feber?

Vaknar du med en rejäl hosta är rådet att stanna hemma i alla fall första dagen. Men en hosta efter en förkylning kan hålla i sig i veckor.  Feberfri och mår bra? Då kan du gå till kontoret. 

Källa: Dr Tracy Ghattas.