Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Han är född 1981 enligt passet men annars är hans ursprung luddigt, troligen är han halvblod och förmodligen kommer han från Polen. När han var femton och ridhäst i Karlstad verkade allt ta slut. Lucky Luke var slö, törstig, hade smärtattacker och bet sig i sidan. Veterinärerna på hästkliniken i Uppsala upptäckte att han hade nedsatt njurfunktion. Prognosen var dålig, en häst med sådana problem lever inte länge.
- Han dricker mycket men annars har jag inte märkt något särskilt, säger hans ägare Carina Möller.
Carina har alltid ridit utom under några år då hon fick sina två barn och tog en paus. När hon blev sugen igen frågade hon sin kusin som har ett stall om det fanns någon häst som hon kunde rida. Lucky Luke hade tid.
- Han var snäll men busig och bångstyrig i skogen. Han bockade och sprang. Jag sa: Det här är ingen häst för mig.
Två år senare, 2001, när Lucky Luke fyllt tjugo år, frågade dåvarande ägaren om Carina ville ha honom.
- Nu är han en häst som jag inte kan vara utan. Han är helt underbar.
Har han slutat att busa?
- Ja, fast ibland tar han glädjeskutt, men det ser jag bara som positivt. Då vet jag att han har livsglädjen kvar.
Beskriv honom.
- Han är snäll och klok och tar det mesta med ro. När barnen var små sprang de runt hans ben och under hans mage utan att han protesterade. Häromdagen när vi red i skogen hade det kommit snö och en stor tall knäcktes och föll över grusvägen alldeles bakom oss. Han tog några galoppsprång men lugnade sig snart. En annan gång fastnade Lucky med hoven i en grenklyka. Jag trodde nog att han skulle få panik, men i stället stod han still så att jag kunde hoppa av och dra isär grenen.
- Lucky är 1,66 meter i mankhöjd. Han är svart, har vit bläs och tre vita strumpor. En ridande flicka som vi mötte en gång sa: "Åh, har han tre vita strumpor, då har han varit kung i sitt tidigare liv."
Måste du ta hänsyn till hans höga ålder när du rider?
- Det är mer hans dagsform som jag tar hänsyn till. Är han trött rider jag lugnare. Han är fin för sin ålder men har tappat muskler och är lite snubblig på sommaren. Vinter och snö är hans melodi. Då blir han piggare.
Hur ofta rider du honom?
- Det blir fyra fem gånger i veckan, någon timme åt gången, men jag är också hos honom och ger honom mat, ryktar och mockar. Jag får även hjälp av en tjej.
Har han någon favoritmat?
- En favorit är fruktsallad på morötter, apelsiner och äpplen men han äter det han får med god aptit.
Har du tävlat med honom?
- När Lucky var runt tjugofem var vi med i några hopptävlingar på ridskolenivå. Han tycker fortfarande att det är roligt. Jag släpper lös honom i paddocken och så springer han flera varv och hoppar själv. Det syns att han har skoj för han gnäggar och har öronen framåt medan hans svansföring och benlyft är höga.
Han borde ha hetat Jolly Jumper.
- Hans bästa kompis i hagen heter Indiana Jones (en 29-årig valack) så de är två som har samma problem med att ha namn efter människor.
Fotnot 1: Valack är en kastrerad hingst.
Fotnot 2: Seriefiguren Lucky Luke är en cowboy som "drar snabbare än sin egen skugga". Hans häst heter Jolly Jumper och är mycket intelligent.
Som att du ätit fem påsar chips och glömt borsta tänderna. Huvudvärk och trötthet. Uppvaknandet efter ett intensivt stirrande på skärm kan likna baksmälla. Hjärnforskaren Sissela Nutley, författare till boken Distraherad, vet hur digitala medier kan påverka hälsan, men också hur du tar kontroll över din skärmtid – om du vill det.
– Eftersom det finns hälsorelaterade bekymmer kopplade till vårt digitala liv är det bra att reflektera över hur det ser ut och påverkar vår hälsa, säger hon.
Det talas om hälsorisker med hög skärmanvändning för barn. De riskerna gäller även vuxna enligt Sissela Nutley. Skärmar tar tid från annat vi behöver, som sömn och motion. Forskning visar att hög skärmanvändning kan kopplas till sårbarhet för depression, spelberoende, sämre koncentrationsförmåga och svagare relationer.
Första steget för mer kontroll är att våga kolla i mobilen hur mycket skärmtid du faktiskt har – och fundera på om du vill använda timmarna i ditt liv till det.
– Vill jag det – fine. Men vill jag inte det – vad vill jag göra mer av? Läsa bok en timme per dag? Prata med vänner? Lära mig spela gitarr? säger Sissela Nutley.
Mår du bra kanske det inte alls är ett problem, resonerar hjärnforskaren. Få inte dåligt samvete i onödan. Men Sissela Nutley har några fler rannsakande frågor:
– Upplever jag att det går ut över viktiga saker som sömn? Orkar jag inte röra på mig? Är det en blockerare av andra lustfyllda saker som jag vill men inte får till?
Fundera även över hur innehållet i olika appar, spel och tv-serier får dig att må.
– Har jag kastat bort en och en halv timme av mitt liv, vad är eftersmaken?
Får nyheter dig att tro att världen bara är mörk, eller gör andras poster i sociala medier att du känner det som att de lever ett enklare liv, är snyggare och lyckligare?
– Om man jämför sig mycket och känner sig otillräcklig påverkar det våra tankar om oss själva, säger Sissela Nutley.
”Once you pop – you can’t stop”, löd en gammal chipsreklam. Att det är lika svårt att begränsa sitt skärmbegär som att sluta snacksa beror på att det skapar aktivitet i hjärnans belöningscentrum. Algoritmerna är gjorda för att hålla oss kvar och ge mer av det vi redan gillat eller sett.
Redan innan vi tar upp mobilen får vi en kick av signalsubstansen dopamin.
– Det verkar som ett bränsle för begär, eller förväntad belöning.
Dopamin gör att vi känner sug efter att upprepa ett beteende som belönar hjärnan igen. Får vi inte samma styrka i belöningen ökar vi på beteendet och plockar upp mobilen igen, trots att vi nyss kollade.
Vill du lyckas minska på mobiltiden ska du sätta upp nåbara mål och ställa in skärmbegränsningar precis som för barn.
– Jag har skärmtid för mig själv när jag har varit en timme på Insta. Då kan jag ta ett beslut att fortsätta eller inte. Det medvetandegör, säger Sissela Nutley.
4 tips: Så stoppar du skärmsuget
1. Kolla upp din skärmtid. Fundera på dina livsmål. Sätt ett görbart tidsmål.
2. Ställ in skärmtiden på tidsslukande appar. Överkurs: Ge tidskoden till en kompis.
3. Stäng av notiser.
4. Ställ in låst hemskärm med avskräckande bild. Skaffa greyscale - svart-vit skärm.
Ju större beroende du upplever, desto mer stöd kan du behöva, understryker hon.
– Höj tröskeln för det du vill göra mindre av och sänk den för det du vill göra mer av.
Skapa en paus innan du öppnar telefonen. Genom att ha en låst skärmbild tar den någon extra sekund att låsa upp. Lägg in en stoppsignal som skärmbild och varför inte en röd skärm med texten: ”Ska du verkligen öppna mig nu?” Hjärnforskaren föreslår även inställningen gråskala som gör skärmen svartvit.
– Då blir det tråkigt!
Den som lätt blir rastlös utan skärm kan behöva vänja popcornhjärnan vid att bara vara. Bara 40 minuter i naturen har visat sig göra stor skillnad för kreativitet, enligt en amerikansk studie.
– Hjärnan behöver tid för spontan aktivitet och inte alltid bearbeta information, säger Sissela Nutley.
Prova att promenera utan underhållning, strunta i podd när du transporterar dig. Klappa ett husdjur, skratta med en kompis, tomglo ut genom fönstret, basta, bada eller meditera, tipsar hon. Gör en sak i taget, sakta.
– Jag värnar alla stunder. Hänger jag tvätt gör jag bara det. ”Lean into it.”
Unga får dåligt mobilsamvete
Unga kvinnor får mer dåligt samvete än killar för att de använder mobilen mycket enligt en studie vid Göteborgs universitet. Kvinnor uppger mer oro än män även när de använder skärm mindre enligt Sissela Nutley.
Killar blir oftare beroende av dataspel än kvinnor och allt fler söker hjälp. Dataspelsberoende är i dag det enda digitala användande som är en diagnos med vårdprogram för patienter.
Det finns vissa hälsorisker för barn och unga med hög skärmanvändning och i höstas kom de första riktlinjerna för alla under 18 år.
Lästips:
Distraherad. Hjärnan, skärmen och krafterna bakom, av hjärnforskaren Sissela Nutley.
Skärmhjärnan. Hur en hjärna i osynk med sin tid kan göra oss stressade, deprimerade och ångestfyllda, av psykiatern Anders Hansen.
