Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Läkaren som slåss för de mest utsatta

Jenny Fjell har en uppgiven blick men i rösten går det att ana styrka och en återhållsam vrede när hon pratar om sjukförsäkringen som ett system som sparkar på dem som redan ligger. Reglerna tär på vårt främsta kapital, människor.
Petra Rendik Publicerad

Jenny är läkare, mamma och initiativtagare till nätverket Resurs (Respekt för de sjukas och utsattas rätt i samhället). Som doktor och snart färdig psykiatriker möter hon samhällets bräckligaste människor. När hon blev mamma blev hon patient. Pojken var förkyld under hela sitt första år och sömnen blev därefter. Jenny blev sjukskriven och hennes man fick vara pappaledig.

- Vi fick göra scheman för att orka handa mat eller tvätta. Energin räckte inte ens till det mest basala. Jag var så skör och det var jobbigt att vistas ute i parkerna. Jag undrade vad folk tyckte om mig. Att vara mamma och ändå inte orka...

Upplevelsen, hur tuff den än var, har ändå gett henne en erfarenhet som ingen läkarutbildning kan ge. Det var också då tanken på ett nätverk för de allra mest utsatta började ta form. En motkraft mot ett allt mer cyniskt samhällsklimat.

- Idén föddes av en stark nöd för hur människor med sjukdom har det. Jag blev mycket upprörd över vissa ledarskribenters sätt att utrycka sig raljerande om sjuka och brottades mycket med dessa frågor. Så en natt såg jag namnet "Resurs" nästan som i eldskrift, säger Jenny och skrattar.

Idag har Resurs över 2 000 medlemmar och varje dag tillkommer fler. När nätverket bildades 1 mars 2008 var de nya sjukförsäkringsreglerna ännu inte en realitet och Jenny trodde in i det sista att regeringens planer aldrig skulle gå igenom.

Men några månader senare blev det verklighet. Den som varit sjuk i 6 månader ska få sin arbetsförmåga testad mot hela arbetsmarknaden. En nattsvart dag för Sverige menar Jenny och ett helvete för de redan svaga.

- Det som är så absurt i det hela att man satt ett datum då du ska arbeta och det har inget med vilket tillstånd du befinner dig i. Du kanske inte ens kan tillgodogöra dig arbetsförmedlingens introduktionsprogram. Många kommer att känna sig än mer misslyckade.

Men är det inte bra att får hjälp att komma ut i arbetslivet efter att ha gått sjukskriven länge?

- Många har velat komma ut och de har bett om hjälp. Tidigare fanns ett tydligt rehabiliteringsansvar hos arbetsgivaren. Men där orkade man inte ta itu med problemen och landstinget kände att de inget hade att erbjuda. Nu ligger ansvaret på den sjuka, nu ska de straffas för att ingen ville hjälpa dem tidigare.

Jenny är hård i sina omdömen. Fuskdebatten som banade vägen för de nya sjukreglar gör henne knappast mildare i sinnet. Tidningarna svämmade över med löjeväckande exempel på de så kallade "sjuka" som ertappades med att dansa ute på lokal fast de var sjukskrivna. Det pågick en lobbykampanj i media som många köpte anser Jenny. "Försäkringen över utnyttjades och de sjuka behövde en spark i baken". Attityden hårdnade, de som var friska och jobbade, varför skulle de betala för andras ryggvärk?

- Jag minns själv när jag hade en fulltecknad agenda, när man har fullt upp är det svårt att förstå att andra inte orkar.

Men nu vet Jenny. Hon inser också vilken tur hon har haft. Hon som läkare visste genvägar till hjälp när hon blev sjuk. Hon kunde också göra sin egen rehabiliteringsplan när det var dags att börja jobba.

Den turen har långt ifrån alla säger hon själv.

Hon målar upp en dyster framtid där många kommer att hamna i ett utanförskap. Hon har redan sett följderna av de nya reglerna.

En redan dålig ekonomi blir ännu sämre när sjuka människor blir av med sin sjukpenning för att tvingas ut på arbetsmarknaden, en arbetsmarknad som inte ens kan erbjuda jobb till friska. Jenny har fått ta emot desperata samtal från människor som vill ta livet av sig. Resurs får mejl som är rena avskedsbrev. Gruppen långtidssjukskrivna domineras av människor med psykisk ohälsa, där risken för självmord är högre. Många av de kommer att bli hemlösa för att de inte har råd att betala hyran och en ökad dödlighet är inte ett omöjligt scenario.

Konsekvensen av sjukreglerna ser vi först om fem tio år, tror Jenny. Det var som efter den förra finanskrisen på 90-talet. När ekonomin började komma fötter, gick en stor grupp människor in i väggen.

- Fakturan kommer sen och den kommer att bli dyr. Många kommer att bita ihop och skärpa sig. Man visar inte tecken på svaghet, för det kan kosta en jobbet.

Jennys roll som läkare är att inge hopp och ge rätt behandling. Men med sjukregler som stressar sjuka ut i jobb och stjälper deras ekonomi, försvåras hennes arbete. Ekonomisk trygghet är en grund för att medicin och behandling ska fungerar, menar hon. Det går inte att förvänta sig positiv effekt om patienten upplever stark ångest och oro inför det faktum att de inte kommer att kunna försörja sig.

- Du har inte råd att äta vettig mat och du dras med skammen över att vara fattig. Man opererar svåra tillstånd och behandlar med dyra mediciner men det är bortkastade pengar om man inte har råd att ta hand om sig själv, säger Jenny upprört.

Men hur ser det ultimata sjukförsäkringen ut? Jo, möjligtvis som den var innan de nya reglerna trädde i kraft. Men under förutsättning att arbetsgivaren tar sitt ansvar, tror Jenny. Det ska vara självklart att den som är sjuk får den tid som behövs för att återhämta sig.

Jenny har en dröm om det perfekta samhället. Ett samhälle där vi ser på varandra med omtanke och vänlighet snarare än misstro och fördömande. Att vi kan acceptera oss själva och våra medmänniskor med styrkor och svagheter. Att vi tillåter oss svackor i livet. 

- Jag önskar att det inte skulle vara så skamligt att prata om de behov man har. Om det skulle det vara så, tror jag att fler kommer ut i arbetslivet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket