Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Klimakteriepolicy ska stötta anställda

Att få vallningar mitt under ett möte på jobbet är inte någon angenäm upplevelse. Hälsoföretaget Great Earth vill lyfta kvinnors mående och har skapat en klimakteriepolicy för att stötta sina anställda. 
Lina Björk Publicerad
Kvinna ser ansträngd ut och för näven mot munnen.
En del kvinnor drabbas av vallningar, ont i leder och hjärndimma när de går igenom klimakteriet. Foto: Shutterstock

Att hamna i klimakteriet gör alla kvinnor förr eller senare. Men hur vi påverkas kan variera kraftigt. En del känner nästan ingenting medan andra drabbas av vallningar, ont i leder och hjärndimma. Det påverkar så klart både privatliv och jobb.

Great Earths vd Jorunn Wallton-Haaland hade själv en jobbig övergångsålder och önskar att hon haft mer information och stöttning under tiden.

Jorunn Wallton-Haaland

– Det är märkligt att vi pratar så mycket om friskvård, arbetsmiljö och flexibla arbetstider men det här bekymret som drabbar så många kvinnor på arbetsplatsen är en blind fläck. En av orsakerna tror jag är att många företag leds av män och de har inte de här problemen på agendan, men ett mer jämställd ledarskap så kommer nya infallsvinklar, säger Jorunn Wallton-Haaland.

Lösningen på Great Earth blev en klimakteriepolicy. Företaget utbildar medarbetarna i frågor som rör klimakteriet, exempelvis om näringsriktig mat och bra motion, hur man på bästa sätt lindrar symptomen och – om det behövs – förmedlar de kontakt till professionell hjälp inom vården.

– Det handlar både om information som utbildning och att normalisera samtalet om att man inte är på topp. Men också praktiska saker som omplaceringsmöjligheter, flexibla arbetstider och möjlighet att få gå ifrån och göra andra saker när kroppen säger ifrån, säger Jorunn Wallton-Haaland.

Initiativet har fått positivt gensvar både från anställda och chefer.

– Många av våra anställda är kvinnor och de är väldigt positiva till policyn. Som chef kan det också vara bra att frågan lyfts då en del av de symptom som uppstår vid klimakteriet påminner om utbrändhet och att chefen kan uppfatta signalerna fel. Nu kan vi ha ett öppet samtal om hur man mår.

Jorunn Wallton-Haaland hoppas att fler företag tar efter dem i frågan om klimakteriepolicy.

– Vi tillbringar så mycket tid på jobbet, men mår vi inte bra så presterar vi inte. Det blir kostsamt för företag att inte ta den här frågan på allvar.

Klimakteriet

Klimakteriet är den tid i livet då äggstockarnas funktion minskar, mensen upphör och hormonbalansen i kroppen förändras. Det kan pågå olika länge, från något år upp till mer än tio år. Tiden kallas också för övergångsåldern.

Vanliga symptom under klimakteriet: 

  • Värmevallningar, att du plötsligt blir mycket varm.
  • Plötsliga svettningar.
  • Sömnproblem.
  • Humörförändringar.
  • Nedstämdhet.
  • Torra slemhinnor, framför allt i slidan men även i ögonen, näsan och i halsen. 
  • Urinvägsbesvär, till exempel att du ofta känner dig kissnödig eller att det svider när du kissar.

Källa: Vårdguiden

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så dåligt är sömnbrist – och det här kan du göra åt problemet

Många sover för lite. Sömnbrist kan leda till en rad hälsoproblem och sjukdomar på sikt. Men det finns vetenskapliga knep för att sluta nattuggla och börja sussa gott i stället.
Elisabeth Brising Publicerad 27 november 2025, kl 06:01
svart_att_sova_foto_stina_stjernkvist_tt.jpg
Många svenskar har sömnproblem. Sömnunderskott kan öka risken för vissa sjukdomar. Men att oroa sig gör ingen piggare eller gladare. Har du svårt att sova finns tips att ta till enligt sömnforskarna. Foto Stina Stjernkvist/TT

Är du trött? Studier visar att 80 till 90 procent upplevt störd sömn de senaste två veckorna. Med för lite sömn ökar risken för ohälsa och vissa sjukdomar. 

Därför får vi sömnbrist

På vintern är det extra mörkt och svårt att få tillräckligt med det dagsljus som behövs för att kroppens klocka ska funka optimalt. Studier har visat att de som lever i takt med ljuset i naturen får en mer stabil dygnsrytm, enligt sömnforskare vid Stockholms universitet. 

Vi sitter dessutom gärna uppe sent på kvällarna med våra tända lampor och skärmar med blått ljus, vilket också kan göra det än svårare att somna.

Gå ut på morgon och förmiddag

Lampor ger inte samma våglängder av ljus som solens direkta strålar. Därför rekommenderas vi nordbor att gå ut och ta in dagsljus varje dag, särskilt på morgon och förmiddag, för att främja balans mellan vakenhet och sömn. 

Så påverkas människan av för lite sömn

  • Uppmärksamhet och arbetsminne försämras
  • Man känner sig tröttare
  • Förmågan att lära sig nya saker minskar
  • Humöret påverkas negativt, många tolkar andra mer negativt
  • Vi blir mer lättdistraherade
  • Vi känner oss mindre motiverade och få svårare att ta tag i saker
  • Ämnesomsättningen påverkas då kroppen blir sämre på att reglera sina glukosnivåer 

Källa: Sömnforskare vid Stockholms universitet 

Foto: Colourbox

Det här ska du göra för att sova gott

  • Försök hålla regelbundna sovtider. Lägg dig och gå upp ungefär samma tid varje dag.
  • Var ute så mycket du kan i dagsljuset. Gärna på förmiddagen vintertid.
  • Ät regelbundna måltider. Somna inte hungrig eller proppmätt.
  • Gör det du tycker är roligt på fritiden, boka in sociala aktiviteter.
  • Rör på dig - all fysisk aktivitet är bra för sömnen.
  • Kom ihåg att både sociala och fysiska aktiviteter ger ett större sömnbehov och gör det lättare att somna! Men gör inte bara det ena eller andra, utan både och.
  • Undvik skärmar med adrenalinframkallande serier, dataspel, mobilscrollande, liksom blått ljus och starka lampor på kvällen.
  • Undvik alkohol, att dricka försämrar sömnkvaliteten.
  • Undvik kaffe, energidryck, cola, grönt och svart te ett par timmar innan du ska somna. Drycker som innehåller koffein kan göra det svårare att somna. Hur starkt kroppen reagerar på koffein är individuellt och beror också på hur tillvand du är.
  • Sök medicinsk hjälp vid svåra besvär med sömn och trötthet. Tänk på att alla kan drabbas av störd sömn ibland: det finns ingen anledning att oroa sig för tillfälliga sömnstörningar. 

Källa: Forskare i psykologi vid Stockholms universitet.
Så får du bättre sömn, su.se

Allvarlig sömnbrist – ökad risk för sjukdomar 

Sömnbrist kan, om den pågår länge, eller är mycket allvarlig, öka risken för olyckor och sjukdomar. 

  • Diabetes på grund av sömnbristens påverkan på blodsocker och insulin.
  • Alzheimer på grund av bristen på återhämtning av hjärnan under sömnen. Vid sömn rensar kroppen ut överskott av proteinet beta-amyloid.
  • Stresskänslighet för vissa, på grund av för lite återhämtning av centrala funktioner i människokroppen.
  • Mer negativa tankar och känslor, svårare att orka med social interaktion
  • Depression och ångestsymptom. Eventuellt ökad risk för utmattning.
  • Psykotiska symptom som hallucinationer och vanföreställningar för personer i riskgrupper. 


Källor: Hjärnfonden, 1177.se och sömnforskare vid Stockholms universitet.