Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

KBT ger verktyg att hantera flygrädslan

KBT-terapi botar inte flygrädslan, utan ger dig verktyg att handskas med den. Det menar psykologen Therese Sandgren, som träffat många flygrädda genom åren.
Petra Rendik Publicerad
Anna Svanberg
KBT ger dig mentala verktyg för att hantera din rädsla. Steg för steg lär man sig att acceptera oron och ändå våga göra det - till exempel flyga. Anna Svanberg

Vad handlar egentligen flygrädsla om?
– Vi flyger tack vare människans förmåga att uppfinna saker, men flygning är något vi egentligen inte är skapta för att göra. Man kan jämföra det med att känna obehag när vi börjar tänka på vad som finns i rymden – det är helt enkelt för stort och svårt att greppa.

– Men rädslan ser olika ut från person till person. Vissa är rädda för att störta, andra känner obehag av att vara instängda och inte kunna påverka situationen.

Går den att  bota?
– Eftersom rädsla är en naturlig känsla som vi till viss del alltid kommer att känna är målet med KBT inte att bli av med rädslan utan i första hand att lära sig att hantera den, så att den inte begränsar oss.

Hur funkar KBT?
– Jag gör en plan tillsammans med klienten om hur vi stegvis kan möta obehaget. Klienten får verktyg för att hantera tankar och känslor som dyker upp – hur gör jag till exempel när hjärnan får panik om jag hör ett konstigt ljud från planet? Vad gör jag med känslorna i kroppen när jag blir rädd?

Fungerar KBT för alla med flygfobi?
– På gruppnivå har KBT visat sig ge goda resultat för behandling av rädslor och fobier. Men ibland fungerar det inte. Rädslan kan bottna i annat, det som verkar vara en fobi kan ha andra underliggande orsaker.

– I behandlingen exponeras man för det man är rädd för, men vi kan ha gått för fort fram. Behandlingen kan också ha avslutats för tidigt så att klienten faller tillbaka i gamla mönster.

När ska man söka hjälp?
– Om du upplever att rädslan är så stark att den begränsar dig, så att du inte kan leva det liv du vill leva.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Jakten på kantarellerna - så hittar hon skogens guld

Att gå den extra milen lönar sig – både i svampletandet och på jobbet, tycker kommunikationsstrategen Viktoria Stenberg Lindquist. Plötsligt står kantarellerna där.
Elisabeth Brising Publicerad 30 juli 2026, kl 06:02
Viktoria Stenberg Lindquist hittar kantareller.jpg
Här tänker jag inte på jobbet. Svampletaren Viktoria Stenberg Lindquist tycker envisheten i skogen lönar sig i längden. Foto: Daniel Scheer

När blev du svampintresserad?

– Efter en intensiv och påfrestande tid i mitt liv med barnen och mycket på jobbet. Jag upptäckte att skogen gav mig en känsla av lugn och ro som jag behövde. Jag och min vuxna systerson började plocka ihop, det var ett bra kantarellår och lite trendigt – alla snackade om svamp. Jag uppvuxen i byn Tjautjas utanför Gällivare, så skog och natur har alltid varit en stor del av mitt liv.

Vad är bäst med att plocka svamp?

– Det är fantastiskt att bara vara ute och röra sig i skogsmiljön, men jag behöver också ett mål och något att göra för att inte bli uttråkad. Det finns en viss spänning i att gå och leta efter saker. Man vet vad man vill uppnå – bakom den där granen är kanske ett kantarellställe och så hittar du ett – då får du en kick.

Har du kommit hem tomhänt?

– I början hittade vi knappt något alls, men sedan förstod vi var vi skulle åka och leta. Ett tips är att googla på i vilken miljö svampen trivs.

 Googla på i vilken miljö svampen trivs.

Vilka är favoriterna?

– Förutom kantareller är det blek taggsvamp och svart trumpetsvamp när jag plockar själv. Men jag har hittat rödgul trumpetsvamp och karljohan också. Sedan är tryffel otrolig smakmässigt, men det går väl bara att hitta på Gotland och Öland.

Är det inte svårt att se skillnad på farliga och ätliga svampar?

– Jo, det kan vara svårt och jag plockar bara svamp jag känner till väl. I början ställde jag frågor och lade upp bilder i en Facebookgrupp – och fick hjälp att artbestämma dem. De i gruppen är superduktiga. Det är eget ansvar vad du plockar, du ska definitivt inte äta något du är osäker på.

Hur klarar du myggen?

– Myggmedel behövs, annars går det inte, och sedan får man ignorera dem. Mygg har varit närvarande hela mitt liv. Men jag vill ha hyfsat väder vid svampplockning, inget regn och det är bra om det blåser – då blir det färre mygg.

Finns det egenskaper som chef som du har användning av i skogen?

– Faktiskt. Gå den extra milen, det är alltid en superbra idé som lönar sig. Orka jobba på, gå en halvtimme till, så kommer det där kantarellstället.

Blir du mest avkopplad eller exalterad av svampletandet?

– Både och. Jag blir absolut avkopplad. Men jag får en kick när jag hittar ett bra svampställe.

Vad gör du med all svamp?

– Ingenting går till spillo. Om det blir över ger jag till grannar och andra som inte kan plocka själva. Trumpetsvampen torkar jag och kantarellerna fryser jag in. Vi älskar svamp och äter det ofta. Barnen säger att de inte gillar det, men de tar ändå lite extra kantarellsås. Jag hittar gärna på egna svamprecept också. Kantarellpizza är ett tips - jättegott med lite rödpang till. 

VIKTORIA STENBERG LINDQUIST

GÖR: Founder & Creative Lead på Rising Stories Kommunikation, tidigare marknadschef på Clockwork. 

BOR: I Gävle.

FRITIDSINTRESSEN: Mat och dryck, fiske, resa och familjen förstås.