Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

KBT ger verktyg att hantera flygrädslan

KBT-terapi botar inte flygrädslan, utan ger dig verktyg att handskas med den. Det menar psykologen Therese Sandgren, som träffat många flygrädda genom åren.
Petra Rendik Publicerad
Anna Svanberg
KBT ger dig mentala verktyg för att hantera din rädsla. Steg för steg lär man sig att acceptera oron och ändå våga göra det - till exempel flyga. Anna Svanberg

Vad handlar egentligen flygrädsla om?
– Vi flyger tack vare människans förmåga att uppfinna saker, men flygning är något vi egentligen inte är skapta för att göra. Man kan jämföra det med att känna obehag när vi börjar tänka på vad som finns i rymden – det är helt enkelt för stort och svårt att greppa.

– Men rädslan ser olika ut från person till person. Vissa är rädda för att störta, andra känner obehag av att vara instängda och inte kunna påverka situationen.

Går den att  bota?
– Eftersom rädsla är en naturlig känsla som vi till viss del alltid kommer att känna är målet med KBT inte att bli av med rädslan utan i första hand att lära sig att hantera den, så att den inte begränsar oss.

Hur funkar KBT?
– Jag gör en plan tillsammans med klienten om hur vi stegvis kan möta obehaget. Klienten får verktyg för att hantera tankar och känslor som dyker upp – hur gör jag till exempel när hjärnan får panik om jag hör ett konstigt ljud från planet? Vad gör jag med känslorna i kroppen när jag blir rädd?

Fungerar KBT för alla med flygfobi?
– På gruppnivå har KBT visat sig ge goda resultat för behandling av rädslor och fobier. Men ibland fungerar det inte. Rädslan kan bottna i annat, det som verkar vara en fobi kan ha andra underliggande orsaker.

– I behandlingen exponeras man för det man är rädd för, men vi kan ha gått för fort fram. Behandlingen kan också ha avslutats för tidigt så att klienten faller tillbaka i gamla mönster.

När ska man söka hjälp?
– Om du upplever att rädslan är så stark att den begränsar dig, så att du inte kan leva det liv du vill leva.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så blir du gladare på bara en dag - oväntat jobbtips

Småprat gör oss snabbt gladare enligt forskare. Ge dig själv en lyckoboost på jobbet genom att småsnacka mer under arbetsdagen. Det hälsotipset ger psykologen Siri Helle.
Elisabeth Brising Publicerad 7 april 2026, kl 06:01
Småprat på jobbet kaffe
Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt. Dessutom mår vi bättre samma dag om vi småpratat mycket säger Siri Helle, psykolog och författare. Foto: Colourbox

Ska du testa en supersnabb grej för att bli på bättre humör? Småprata mer. 

Siri Helle
Siri Helle. Foto: Erik Ardelius

– När du står och väntar vid kaffeautomaten – i stället för att ta upp telefonen - ge någon en komplimang för frisyren eller skämta, föreslår Siri Helle, psykolog och författare.

Småprat gör oss nämligen snabbt gladare och det är ett oväntat enkelt sätt att höja vårt välmående. Det visar en stor forskningsöversikt som publicerats i vetenskapstidskriften Nature

Bättre än träning och mindfulness

Enligt studien är småsnack ett säkrare kort än både mindfulness, skogspromenader och träning när det gäller snabb humörhöjning.

– Forskare har sett att ju fler kontakter vi haft under en dag, desto gladare är vi i slutet av dagen. Vi är flockdjur och att småprata är ett socialt smörjmedel. Man känner att man hör till. Det är ett sätt att få kontakt, känna ömsesidig välvilja och få oss ur våra egna huvuden, säger Siri Helle.

När vi inte tänker på något särskilt så är det nämligen vanligt att vi går och grubblar över våra problem, enligt psykologerna. De ytliga kontakterna i vardagen med servicepersonal och kollegor blir en sorts paus från det. 

Att heja på grannar och kollegor, byta några ord om mello, matlådan eller semestern kan såklart inte ersätta våra djupare relationers betydelse. Men med våra nära och kära tenderar vi också att prata mer om problem, klaga och hamna i dilemman och konflikter.

– Man får andra saker av nära relationer, men vi blir snabbt på bättre humör av några små meningsutbyten med enkla och lättsamma ämnen som inte blir emotionellt laddade, säger Siri Helle.

Dyker hellre ner i telefonen

Så varför dyker vi hellre ner i telefonen än lyfter blicken och möter en annans? Jo, vi underskattar trevligheten som väntar. Vi är ganska dåliga på känsloprognoser, att förutsäga hur vi kommer påverkas av olika händelser. 


”Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss” 

– På samma sätt är det lätt att stanna hemma i soffan trots att vi nog blivit gladare av att välja träningspasset eller festen, säger Siri Helle.

Skulle åka tåg med främling

Hon hänvisar till en studie med en grupp som skulle åka tåg och fick i uppgift att småprata med en främling. De flesta tänkte innan: Det kommer bara bli stelt! Men efteråt såg man att båda parter som hade småpratat med varandra blev på bättre humör.

Psykologen förklarar att vi som art har en tendens att fokusera mer på negativ information eftersom det har haft ett överlevnadsvärde. 

– Vi minns bättre den enda gången det gick fel och blev stelt ...

Det finns också ett psykologiskt fejnomen som kallas ”the liking gap”. 

– Vi tenderar att underskatta hur mycket andra gillar oss. Och vi avslutar samtal tidigare än nödvändigt för att vi tänker att vi inte ska vara till besvär.

Ska någon undvika småprat på jobbet? 

– Är man väldigt stressad och prestationsinriktad blir det bara en punkt till på att göra listan. Det här innebär att hitta sitt lekfulla, avslappnande jag, snarare än att bocka av ett leende.

Psykologens tips till blyga och stressade 

Många blyga eller introverta tycker dock att det är väldigt obekvämt att inleda konversationer med halvbekanta. 

Har du några tips till den blyga småpratsundvikaren? 

– Öva, öva, öva. Mängdträna små interaktioner, som att ge någon en komplimang. Säg hej med ett leende – svårare behöver det inte vara.