Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
KBT ger verktyg att hantera flygrädslan
KBT-terapi botar inte flygrädslan, utan ger dig verktyg att handskas med den. Det menar psykologen Therese Sandgren, som träffat många flygrädda genom åren.
Vad handlar egentligen flygrädsla om?
– Vi flyger tack vare människans förmåga att uppfinna saker, men flygning är något vi egentligen inte är skapta för att göra. Man kan jämföra det med att känna obehag när vi börjar tänka på vad som finns i rymden – det är helt enkelt för stort och svårt att greppa.
– Men rädslan ser olika ut från person till person. Vissa är rädda för att störta, andra känner obehag av att vara instängda och inte kunna påverka situationen.
Går den att bota?
– Eftersom rädsla är en naturlig känsla som vi till viss del alltid kommer att känna är målet med KBT inte att bli av med rädslan utan i första hand att lära sig att hantera den, så att den inte begränsar oss.
Hur funkar KBT?
– Jag gör en plan tillsammans med klienten om hur vi stegvis kan möta obehaget. Klienten får verktyg för att hantera tankar och känslor som dyker upp – hur gör jag till exempel när hjärnan får panik om jag hör ett konstigt ljud från planet? Vad gör jag med känslorna i kroppen när jag blir rädd?
Fungerar KBT för alla med flygfobi?
– På gruppnivå har KBT visat sig ge goda resultat för behandling av rädslor och fobier. Men ibland fungerar det inte. Rädslan kan bottna i annat, det som verkar vara en fobi kan ha andra underliggande orsaker.
– I behandlingen exponeras man för det man är rädd för, men vi kan ha gått för fort fram. Behandlingen kan också ha avslutats för tidigt så att klienten faller tillbaka i gamla mönster.
När ska man söka hjälp?
– Om du upplever att rädslan är så stark att den begränsar dig, så att du inte kan leva det liv du vill leva.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
När ljuset blir till mörker – så klarar du vårdepressionen
Dagarna blir bara ljusare och varmare. Våren efterlängtad av många men inte av alla. För en del är årstiden förknippad med trötthet och en känsla av nedstämdhet.
Plötsligt är det är ljust när vi går till jobbet och ljust när vi kommer hem. Våra vintertrötta kroppar fylls med energi och glädje.
Men för ungefär 15 procent av befolkningen blir det precis tvärtom. Man känner sig mosig, nere och trött, får svårt att sova och tappar motivationen att göra roliga saker. Årstidsbunden depression eller nedstämdhet förknippas oftast med hösten och mörkret. Men vårljuset kan också vara en utmaning för många.
En trolig hypotes är att den biologiska klockan hamnar i ofas när dagarna bli längre och ljusare. Det i sin tur påverkar hormoner och humör. Därför kan de som känner sig trötta under våren också ha något svårare att anpassa sig till sommartid.
Press att vara social och glad
–Man tror att kroppen inte riktigt är redo för skiftningar med ljusförändringarna, det i kombination med en sårbarhet för depression. Men en annan aspekt är också att många känner en press på att våren ska vara en nystart, vi ska vara glada och sociala. Och så känner man inte alls så, säger psykologen Martina Nelson.
Det varierar från person till person hur hårt man drabbas. Majoriteten drabbas inte av en regelrätt diagnosticerad depression. Ungefär en till två procent blir så pass dåliga att de till exempel inte klarar av att gå till jobbet. Då behöver man ibland behandlas med till exempel KBT, ljusterapi och antidepressiva läkemedel.
För alla andra vårtrötta själar finns relativt enkla medel att ta till för att må bättre.
– Det låter kanske tråkigt men det handlar om att hålla rutiner så gott det går. Försök att inte ändra på dygnsrytmen, lägg dig och vakna ungefär samma tid. Det är också viktigt att röra på sig och ät regelbunden och bra mat, säger Martina Nelson.
Inte alla blir pigga på våren
Utgå heller inte ifrån att alla i din omgivning känner sig pigga på våren, det minskar den sociala stressen. Och på arbetsplatsen kan vi alla göra en insats som kan hjälpa en kollega som inte mår så bra tycker Martina Nelson.
– Försök att komma ut en stund varje dag, kanske på lunchen. Ta en kaffe eller picknik ihop när det är ljust ute. Det kan kännas motigt men i längden mår vi bra av det.
Något mer man kan göra?
– Kom ihåg att du inte ensam om må så här och vårtröttheten går ofta över efter några veckor.
