Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

KBT ger verktyg att hantera flygrädslan

KBT-terapi botar inte flygrädslan, utan ger dig verktyg att handskas med den. Det menar psykologen Therese Sandgren, som träffat många flygrädda genom åren.
Petra Rendik Publicerad
Anna Svanberg
KBT ger dig mentala verktyg för att hantera din rädsla. Steg för steg lär man sig att acceptera oron och ändå våga göra det - till exempel flyga. Anna Svanberg

Vad handlar egentligen flygrädsla om?
– Vi flyger tack vare människans förmåga att uppfinna saker, men flygning är något vi egentligen inte är skapta för att göra. Man kan jämföra det med att känna obehag när vi börjar tänka på vad som finns i rymden – det är helt enkelt för stort och svårt att greppa.

– Men rädslan ser olika ut från person till person. Vissa är rädda för att störta, andra känner obehag av att vara instängda och inte kunna påverka situationen.

Går den att  bota?
– Eftersom rädsla är en naturlig känsla som vi till viss del alltid kommer att känna är målet med KBT inte att bli av med rädslan utan i första hand att lära sig att hantera den, så att den inte begränsar oss.

Hur funkar KBT?
– Jag gör en plan tillsammans med klienten om hur vi stegvis kan möta obehaget. Klienten får verktyg för att hantera tankar och känslor som dyker upp – hur gör jag till exempel när hjärnan får panik om jag hör ett konstigt ljud från planet? Vad gör jag med känslorna i kroppen när jag blir rädd?

Fungerar KBT för alla med flygfobi?
– På gruppnivå har KBT visat sig ge goda resultat för behandling av rädslor och fobier. Men ibland fungerar det inte. Rädslan kan bottna i annat, det som verkar vara en fobi kan ha andra underliggande orsaker.

– I behandlingen exponeras man för det man är rädd för, men vi kan ha gått för fort fram. Behandlingen kan också ha avslutats för tidigt så att klienten faller tillbaka i gamla mönster.

När ska man söka hjälp?
– Om du upplever att rädslan är så stark att den begränsar dig, så att du inte kan leva det liv du vill leva.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket